Vildarna kostar SD miljonbelopp

SD-avhopparna har små chanser att bärga ekonomiskt stöd för sin utbrytargrupp i riksdagen. Men de politiska vildarna stryper moderpartiets resurser med miljonbelopp.

 

De politiska vildarna och tidigare SD-ledamöterna Hanna Wigh, Pavel Gamov och Margareta Larsson vill ha ekonomisk hjälp från riksdagen för att upprätta ett eget kansli. Men deras chanser att få några pengar är små.

”Frågan bereds just nu. Jag kan inte svar på hur det blir”, säger Tarja Westerlund, ekonomisk chef på riksdagsförvaltningen, som årligen hanterar partistöd på bortåt 300 miljoner kronor till riksdagens partier.

Den vilda trion vill gå ihop i en ny riksdagsgrupp. Det har aldrig hänt förr och ställer delvis helt nya frågor till partistödslagen. 

Däremot har Pavel Gamov redan fått ett nej till en liknande förfrågan för egen del. Direkt i samband med sitt avhopp i november prövade han lyckan hos riksdagsförvaltningen men besvarades med kalla handen.

”Pavel Gamov uppfyller inte kraven i … partistödslagen. Hans begäran ska därför avslås”, skriver förvaltningen i sitt beslut daterat den 30 november.

Enligt Tarja Westerlund är bestämmelserna glasklara över att riksdagens ekonomiska politikerstöd ska gå till ledamöter vars parti klarat 4-procentsspärren, alternativt enskilda folkvalda som tagit sig in via 12 procents stöd i den egna valkretsen.

”Enligt reglerna går stödet går till partigrupperna för de partier som valts in i riksdagen, inte till enskilda ledamöter som hoppar av”, säger hon.

Samtidigt innebär avhoppen från Sverigedemokraterna att partiets riksdagsresurser dräneras. 

När ledamöter hoppar av skruvas flera riksdagsstöd ned för den reducerade partigruppen. Framför allt minskar stödet till politiska sekreterare, som kopplas till varje mandat och uppgår till omkring 730.000 kr per ledamot årligen.

Inräknat ledamoten Anna Hagwall, som partiet uteslöt i slutet av 2016, har SD:s partigrupp krympt med fyra mandat sedan det senaste valet.

SD:s årliga riksdagsstöd därmed minskat med närmare 3 miljoner kronor jämfört med början av mandatperioden, inräknat ett antal mindre bidrag till bland annat resor.

Med totalt 45 mandat i kammaren mottar SD cirka 6 Mkr av riksdagsförvaltningen som inte påverkas av politiska avhopp, medan den mer rörliga ersättningsdelen efter tre avhopp och en uteslutning sjunkit från 32 till omkring 29 Mkr.

Sedan i fjol dras även Miljöpartiet och Moderaterna med varsin vilde i riksdagskorridorerna. MP-ledamoten Stefan Nilsson hoppade av i november efter anklagelser om sexuella trakasserier, medan M-ledamoten Patrik Reslow bytte parti till SD.

Riksdagsförvaltningen räknar fram och betalar ut sitt partistöd kvartalsvis, baserat på antalet ledamöter i varje partigrupp.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?