1515

Viktor Munkhammar: Riksbanken återinför toleransintervallet

Riksbanken byter målvariabel och återinför toleransintervallet.
Ändringarna tillämpas troligen från och med septembermötet, men lär inte få några omedelbara effekter på penningpolitiken.

Viktor Munkhammar
Viktor Munkhammar

På tisdagen presenterade Riksbanken sitt förslag på hur inflationsmålet ska formuleras. Sensationerna uteblev. Stefan Ingves och hans kolleger vill som väntat ersätta KPI med KPIF som målvariabel och dessutom återinföra det toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet som avskaffades 2010.

Förslaget ska nu ut på remiss, men det är svårt att se att någon skulle ha några större invändningar. I praktiken styr Riksbanken redan efter KPIF. Att göra måttet till den officiella målvariabeln är därför rimligt.

Fördelen med KPIF jämfört med KPI är att effekter av ränteförändringar rensas bort. Därmed undviks den motsägelsefulla effekten att en räntehöjning leder till högre inflation och en sänkning till lägre. Riksbanken slipper så att säga att jaga sin egen svans. Utmaningen är att göra KPIF till ett lika etablerat begrepp som KPI hos allmänheten.

Poängen med att återinföra toleransintervallet, eller variationsband som Riksbanken nu vill kalla det, är att tydliggöra att det är svårt att föra inflationen till exakt 2 procent. När intervallet togs bort 2010 ansåg den dåvarande direktionen att detta var så uppenbart att det inte behöver förtydligas med ett formellt toleransintervall.

Nu har Riksbanken uppenbarligen tänkt om. Det är denna förändring som möjligen får penningpolitiska konsekvenser. Med ett toleransintervall, eller variationsband, blir det lättare att hävda att en inflation på exempelvis 1,5 procent innebär att målet är uppfyllt, även om Riksbanken i sitt förslag understryker att målet fortsatt är 2,0 procent.

På kortare sikt lär de förändringar som Riksbanken nu föreslår dock inte få några penningpolitiska konsekvenser. Ambitionen är att börja tillämpa det nya upplägget vid räntemötet i september, efter att remissinstanserna sagt sitt.


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?