1515

Viktor Munkhammar: En riktig besvikelse

Inflationsutfallet för september blev en kalldusch för Riksbanken. Frågan är om trenden med stigande prisökningstakt nu är bruten. Kronan tappade rejält på statistiken.

Inflationstakten var i september 0,9 procent, mätt med KPI. Det meddelar SCB. Mätt med KPIF, som rensar för effekter av ränteförändringar och är det mått som Riksbanken tittar mest på, steg priserna med 1,2 procent i årstakt.

Utfallen var i båda fallen 0,3 procentenheter lägre än vad analytikerkåren, enligt SME Direkt, hade räknat med. Värre är att de var 0,5 respektive 0,4 procentenheter under Riksbankens egen prognos.

Ett enskilt månadsutfall som avviker från prognos är inte hela världen. I september spelade också troligen det ovanligt ljumma vädret in i eftersom klädreor kan ha fått priserna på kläder och skor att öka mindre än normalt för säsongen. Sådana saker brukar jämna ut sig.

Men det går att ifrågasätta Riksbankens mantra att inflationen befinner sig i en uppåtgående trend. KPI ökade i juni med 1,0 procent, i juli och augusti med 1,1 procent och i september alltså med 0,9 procent. Motsvarande tal för KPIF är 1,5 procent i juni, 1,4 procent i juli och augusti och 1,2 procent i september.

Det kan möjligen beskrivas som en utveckling i sidled, men är knappast belägg för att pristrycket stiger. Det blir intressant att se hur Riksbanken reagerar på detta.

Direktionsledamöterna har, på goda grunder, utryckt sig mer avslappnat och självsäkert de senaste månaderna. De har kunnat peka på god tillväxt, sjunkande arbetslöshet och en tvåårsperiod med stigande inflation.

Flera har pratat om att frihetsgraderna för Riksbanken har ökat och att det inte längre är nödvändigt att slaviskt följa den europeiska centralbanken ECB. Men troligen kommer formuleringarna återigen att bli mer försiktiga i samband med räntebeskedet om två veckor.

En faktor som gått Riksbankens väg är växelkursen. Kronan har successivt försvagats det senaste halvåret. Inflationsutfallet för september gav kronan ytterligare en kyss. Mot euron tappade den svenska valutan som mest 7 öre och mot dollarn 8 öre efter att statistiken publicerats.

En svagare krona gör svenskarna fattigare men den bidrar till att hålla uppe inflationen via högre importpriser. Att med hjälp av penningpolitiken hålla valutan svag var dock bara tänkt som ett slags överbryggningspolitik innan det inhemska inflationstrycket skulle ta över stafettpinnen.

Risken är att Riksbanken får förlita sig på valutan längre än vad den skulle vilja.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?