1515
Annons

Viktiga tågprojektet i kris – statliga pengar saknas: ”Ren kapitalförstöring”

Bygget av Norrbotniabanan riskerar att försenas och länsstyrelsen i Västerbotten vädjar nu till regeringen om hjälp. Tillförs inte mer resurser måste planeringen av den nya järnvägen läggas på is, fastslår Helene Hellmark Knutsson, landshövding och tidigare S-minister.

Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson.
Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson.Foto:Jesper Frisk; Michael Erhardsson/TT

Di har tidigare rapporterat hur de offentliga investeringarna i vägar och järnvägar hamnat på efterkälken i norra Sverige.

Norrbotniabanan, en 27 mil lång järnväg som är tänkt att gå mellan Umeå och Luleå, är ett tydligt exempel.

Efter flera års planering har man endast kommit igång med en liten sträcka på 12 kilometer närmast Umeå.

Ytterligare en etapp fick godkänt strax före jul, men kring merparten av projektet finns fortfarande stora frågetecken.

Nu varnar länsstyrelsen i Västerbotten, som är en av tillståndsmyndigheterna, för nya stora förseningar.

”Med de resurser vi har nu så kan vi inte klara den tidsplan som har satts upp. Vi kommer att bli en bromskloss i det här, för vi har inte tillräckligt med resurser eller personal”, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding och tidigare minister i Stefan Löfvens regering.

Länsstyrelsen har bland annat ansvar för olika miljöprövningar, som måste göras när det ska byggas ny järnväg i Sverige.

Problemet är att de resurser som krävs för att klara uppdraget inte räcker till i Västerbotten. Något Helene Hellmark Knutsson meddelat regeringen i en skrivelse.

”Det här har vi påtalat i varenda budgetäskande i fyra års tid, men nu är det akut. För nu kommer fem, sex järnvägsplaner under det kommande året. Förra året lyckades vi klara av två”, säger hon.

Samtidigt som det saknas pengar till den nya järnvägen står näringslivet redo att rulla ut massiva investeringar i regionen.

Gruvbolaget LKAB vill satsa 400 miljarder kronor på att tillverka stål utan kol och i Skellefteå växer den nya batterifabriken Northvolt fram.

”Det är här nyindustrialiseringen och klimatomställningen sker”, säger Helene Hellmark Knutsson och fortsätter: 

”För EU är det här en otroligt viktig region. Nu är det viktigt att även svenska staten visar att de ser det och förstår det. För utvecklingen sker nu.”

I januariavtalet står det svart på vitt att arbetet med Norrbotniabanan ska intensifieras.

Trots det flaggar Trafikverket, i sitt inriktningsunderlag till regeringen, för att tidsplanen kan skjutas upp. Bedömningen är att tågen kan börja rulla först efter 2033, men då enbart på den första halvan av sträckan mellan Umeå och Skellefteå.

Den andra halvan, norrut vidare till Luleå, finns fortfarande inte med i den nationella planen.

Helene Hellmark Knutsson är kritisk och beskriver det som ett slöseri med pengar om man nu tvingas pausa bygget när endast en liten del av det har kommit igång.

”Det har man knappt någon nytta av alls, det är ren kapitalförstöring”, säger hon.

Hon är också kritisk till Trafikverkets prioriteringar.

”Det man kan känna är att alla statliga myndigheter inte riktigt hänger med, och Trafikverket verkar tyvärr vara en av dem”, säger Helene Hellmark Knutsson.

”De verkar inte förstå hur viktigt det är att Norrbotniabanan faktiskt kommer på plats och då behöver regeringen bli ännu tydligare i det”, fortsätter hon.

För näringslivet i norra Sverige är satsningen på Norrbotniabanan efterlängtad, inte minst för att förbättra godstransporterna.

Men järnvägen är också viktig för persontrafiken, anser Helene Hellmark Knutsson, vilket bygget av Botniabanan söderut från Umeå till Örnsköldsvik, visar.

”Botniabanan har verkligen blivit en succé, framför allt för att bredda Umeås arbetsmarknadsregion, som nu har kopplats ihop med Örnsköldsvik. Det ger en helt annan dynamik och tillgång till arbetskraft”, säger hon.

 


”Förundras” – infrastruktur ett ämne som väcker känslor

Infrastruktur är ett ämne som berör Di:s läsare. Det här är sista delen i vår serie Renoveringsobjektet Sverige, men ämnet kommer vi givetvis fortsätta att bevaka. Här är ett axplock av de kommentarer som strömmat in. 

Foto:TT

”Förundras allt mer över hur Sverige, som rik nation med hållbarhetstänk i världsklass allmänt sett, har hamnat så långt efter flertalet andra Europeiska länder när det gäller järnvägar och annan konkurrensnödvändig infrastruktur. Det innebär en stor risk för vår industri på sikt.”
/Mats Jutterström, Di-läsare och forskare på Handelshögskolan i Stockholm

 

”Läst er reportageserie om Renoveringsobjekt Sverige vilket är ett mycket bra initiativ. Vi är en liten näringslivsgrupp i en bortglömd del av Sverige som pratar med vår kommun och Region inför den nya Nationella Planen. Vår lilla region (mellersta Kalmar län) har ett mycket starkt näringsliv med stor inpendling till Oskarshamns Kommun från närliggande kommuner. Vi behöver en bättre infrastruktur för att verka och överleva framåt. Trafikverket satsar enligt uppgift minst per invånare i vårt län under perioden fram till 2029.”
/Tomas Engsund, vd på Be-Ge Lastbilar

 

”Jag bor i Lerum utmed Västra Stambanan. Frågan om järnvägen är här ständigt aktuell med stor kapacitetsbrist, dundrande godståg, förseningar, allt oftare ersättningsbussar för inställda pendeltåg. Allt därför att sträckan Göteborg-Alingsås sedan decennier inte längre räcker till. Sträckan är Sveriges mest störningskänsliga enligt Trafikverket, men den är också Sveriges viktigaste järnväg, inte minst för Göteborgs hamn.”
/Björn Stahre, ordförande för Järnvägsföreningen i Lerum

 

”Vi driver projektet Inlandslänken, som syftar till att på endast några få år rusta 113 mil järnväg till modern standard för basindustrins behov till en investeringskostnad på mindre nio miljarder kronor, men som helt negligeras av Trafikverket.”
/Peter Ekholm, vd på Inlandsbanan AB

 

”Det skulle vara intressant att till exempel ta med förslaget om att bygga ett nationellt järnvägsnät för 250 km/h för hela landet (sträckor Stockholm-Luleå, Stockholm–Oslo samt Oslo–Göteborg–Malmö). Det är av stor betydelse för vår industri och övriga näringsliv som ser ett växande behov av kompetens. Förstoring av arbetsmarknadsregionerna skulle innebära stora fördelar för företagen. Dessutom ser vi här möjligheter att få till mer hållbara och konkurrenskraftiga godstransporter för regionens starka exportindustri. Det är av betydelse för hela Sveriges ekonomi.  Dessutom har en sådan satsning fördelarna att det kan stå klart redan 2030–2035 till en kostnad av drygt 150 mdr enligt beräkningar baserade på underlag från Trafikverket.”
/Antti Vainio, näringspolitisk chef, Mellansvenska Handelskammaren

 

”Det var ett stort misstag att slå samman två väl fungerande myndigheter som Vägverket och Banverket, med helt olika kulturer. Inom Vägverket fanns starka regionala chefer med kraft och befogenhet att fatta beslut. Projektledarna var erfarna och kunniga – och kom oftast från byggbranschen. Banverket, å andra sidan, var kraftig centralstyrt men med kunnigt folk. Att slå samman dessa disparata kulturer och hoppas på någon form av gemensam syn var naturligtvis en omöjlighet.”
/”Peter”

 

”Om du bygger en bro som inte behöver öppnas behöver du inte stänga av E4 och leda den igenom Södertälje. Om du förhandlar med rederierna, ger dem några år, betalar vad det kostar (miljoner) så slipper broarna öppnas i fortsättningen, bemanning kan läggas ned och kostnaderna för att bredda E4 minskar (miljarder).”
/”Christer”

 

”Det mest ekonomiska är att ”småflygplatserna” runt Mälardalen inklusive Bromma tar hand om trafiken, Arlanda läggs i malpåse och Landvetter, Kastrup och Helsingfors blir naven ut mot ”världen”. Vi pratar om kostnader på kanske 20-30 miljarder som kanske kan undvikas.”
/”Lars”

 

Samtliga artiklar i serien hittar du här.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?