Viktiga tågprojektet i kris – statliga pengar saknas: ”Ren kapitalförstöring”

Bygget av Norrbotniabanan riskerar att försenas och länsstyrelsen i Västerbotten vädjar nu till regeringen om hjälp. Tillförs inte mer resurser måste planeringen av den nya järnvägen läggas på is, fastslår Helene Hellmark Knutsson, landshövding och tidigare S-minister.

Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson.
Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson.Foto:Jesper Frisk; Michael Erhardsson/TT

Di har tidigare rapporterat hur de offentliga investeringarna i vägar och järnvägar hamnat på efterkälken i norra Sverige.

Norrbotniabanan, en 27 mil lång järnväg som är tänkt att gå mellan Umeå och Luleå, är ett tydligt exempel.

Efter flera års planering har man endast kommit igång med en liten sträcka på 12 kilometer närmast Umeå.

Ytterligare en etapp fick godkänt strax före jul, men kring merparten av projektet finns fortfarande stora frågetecken.

Nu varnar länsstyrelsen i Västerbotten, som är en av tillståndsmyndigheterna, för nya stora förseningar.

”Med de resurser vi har nu så kan vi inte klara den tidsplan som har satts upp. Vi kommer att bli en bromskloss i det här, för vi har inte tillräckligt med resurser eller personal”, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding och tidigare minister i Stefan Löfvens regering.

Länsstyrelsen har bland annat ansvar för olika miljöprövningar, som måste göras när det ska byggas ny järnväg i Sverige.

Problemet är att de resurser som krävs för att klara uppdraget inte räcker till i Västerbotten. Något Helene Hellmark Knutsson meddelat regeringen i en skrivelse.

”Det här har vi påtalat i varenda budgetäskande i fyra års tid, men nu är det akut. För nu kommer fem, sex järnvägsplaner under det kommande året. Förra året lyckades vi klara av två”, säger hon.

Samtidigt som det saknas pengar till den nya järnvägen står näringslivet redo att rulla ut massiva investeringar i regionen.

Gruvbolaget LKAB vill satsa 400 miljarder kronor på att tillverka stål utan kol och i Skellefteå växer den nya batterifabriken Northvolt fram.

”Det är här nyindustrialiseringen och klimatomställningen sker”, säger Helene Hellmark Knutsson och fortsätter: 

”För EU är det här en otroligt viktig region. Nu är det viktigt att även svenska staten visar att de ser det och förstår det. För utvecklingen sker nu.”

I januariavtalet står det svart på vitt att arbetet med Norrbotniabanan ska intensifieras.

Trots det flaggar Trafikverket, i sitt inriktningsunderlag till regeringen, för att tidsplanen kan skjutas upp. Bedömningen är att tågen kan börja rulla först efter 2033, men då enbart på den första halvan av sträckan mellan Umeå och Skellefteå.

Den andra halvan, norrut vidare till Luleå, finns fortfarande inte med i den nationella planen.

Helene Hellmark Knutsson är kritisk och beskriver det som ett slöseri med pengar om man nu tvingas pausa bygget när endast en liten del av det har kommit igång.

”Det har man knappt någon nytta av alls, det är ren kapitalförstöring”, säger hon.

Hon är också kritisk till Trafikverkets prioriteringar.

”Det man kan känna är att alla statliga myndigheter inte riktigt hänger med, och Trafikverket verkar tyvärr vara en av dem”, säger Helene Hellmark Knutsson.

”De verkar inte förstå hur viktigt det är att Norrbotniabanan faktiskt kommer på plats och då behöver regeringen bli ännu tydligare i det”, fortsätter hon.

För näringslivet i norra Sverige är satsningen på Norrbotniabanan efterlängtad, inte minst för att förbättra godstransporterna.

Men järnvägen är också viktig för persontrafiken, anser Helene Hellmark Knutsson, vilket bygget av Botniabanan söderut från Umeå till Örnsköldsvik, visar.

”Botniabanan har verkligen blivit en succé, framför allt för att bredda Umeås arbetsmarknadsregion, som nu har kopplats ihop med Örnsköldsvik. Det ger en helt annan dynamik och tillgång till arbetskraft”, säger hon.

 


Innehåll från KIAAnnons

”Vi vill att många ska kunna köra laddbara bilar”

Biltillverkaren Kia är mitt i en offensiv satsning på att elektrifiera sitt modellutbud.

Målet är att 80 procent av alla sålda Kia-bilar ska vara laddbara i år.

– Vi vill att många – inte bara några få – ska kunna köra laddbara bilar, säger Jonas Nilsson, marknadschef på Kia Motors Sweden.

Läs mer om laddbara Kia Sorento 

När 2020 summerades blev Kia för fjärde året i rad Sveriges tredje största bilmärke – Kia var under året också näst störst på laddhybrider och tredje största elbilsmärke i Sverige. Bakom framgångarna ligger bland annat en offensiv satsning på att utöka produktportföljen med nya laddbara alternativ. I utbudet finns nu de två helt eldrivna bilarna Kia e-Niro och e-Soul, fyra modeller finns också som laddhybrider. Det handlar om Kia Ceed SW, Kia Niro, Kia XCeed – och den nya sjusitsiga suven Kia Sorento som nu har premiär i Sverige.

– Vårt utbud av laddbara bilar blir allt mer komplett. Vi vill att fler ska kunna köra elektrifierade bilar och minimera sin klimatpåverkan, oavsett familjesituation, tycke och smak, säger Jonas Nilsson.

8 000 tekniker jobbar med utveckling

Redan förra året hade Kia i genomsnitt det lägsta koldioxidutsläppet av Sveriges tio största biltillverkare. 61 procent av Kias totala försäljning på svenska marknaden utgjordes av laddbara modeller, målsättningen är att den siffran ska öka till 80 procent redan i år.

För att klara den snabba elektrifieringen jobbas det intensivt på Kias forsknings- och utvecklingscenter utanför Seoul i Sydkorea. Sammanlagt arbetar 8 000 tekniker med att utveckla framtidens fordon med alternativa drivmedel och hög återvinningsgrad av material.

Påskyndar elektrifieringen

Till 2026 ska det finnas 11 elektrifierade modeller i utbudet, varav 7 dedikerade elbilar. Ett exempel är elbilen Kia EV6 som lanseras senare i år.

– Vi har en offensiv strategi för att fortsätta utvecklas på elbilsmarknaden. Ett komplett modellutbud av elbilar ska tillsammans med ett antal strategiska samarbeten inom elfordon, batteritillverkning och olika mobilitetstjänster stärka vår position som ledande elbilsmärke, säger David Lilja, press- och kommunikationschef på Kia Motors Sweden.

Premiär för Kia Sorento Plug-In Hybrid

Ett viktigt steg för att göra det möjligt för fler att välja laddbara bilar är lanseringen av nya Kia Sorento Plug-In Hybrid. Modellen är en sjusitsig suv som tack vare flexibilitet och väl tilltagna utrymmen är en utmärkt modell även för större familjer.

Kia Sorento Plug-In Hybrid kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju års nybilsgaranti

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento Plug-In Hybrid sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento Plug-In Hybrid i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Läs mer om Kia Sorento Plug-In Hybrid 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?