ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 19 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Vikten av att inte göra något alls

  • LIRAR GURA. Psykiatern Anders Hansen medger att det är bra att göra repetitiva saker. Själv tar han fram gitarren när han vill koppla av. Foto: Filip Erlind
  • Sarah Sjöström Foto: TT

När låg du på en soffa och dagdrömde senast? Verkligen vegeterade, utan att göra något nyttigt, utan bara vilade och lät tankarna fara fritt?

Om du gör det regelbundet är du något bra på spåren. Dötiden är nämligen livsviktig.

Antalet utmattningsrelaterade sjukskrivningar bara ökar, framför allt bland kvinnor. Artiklar som uppmanar och inspirerar till fysisk träning råder det heller ingen brist på. Men en falang som också växer sig starkare är den som förespråkar vila. Att ta ett break, återhämta sig, chilla lite.

”Själen älskar långsamhet. Och det paradoxala är att en långsam och rofylld människa samtidigt också är effektiv. Ofta utgår man ifrån att rofylldhet är synonymt med lättja och oföretagsamhet. Men det stämmer inte, utan det är en chimär som skapats av vår effektivitetsdyrkande samtid. En rofylld människa gör mindre men får mera gjort”, skriver författaren och terapeuten Tommy Hellsten i boken ”Du är mer än du anar”.

Den svenska supersimmerskan Sarah Sjöström har i flera intervjuer betonat hur viktigt det var att vila ordentligt efter OS för att återigen kunna prestera toppresultat:

”Återhämtning är underskattat. Det är faktiskt det som är lite hemligheten, framför allt för huvudets skull”, sade hon bland annat i SVT i somras.

Allt fler hittar lindring i meditation och mindfulness, men att meditera är också en aktiv handling och kräver koncentration och träning. Och kan faktiskt också kännas som ytterligare ett måste i den långa raden.

Andrew Smart, som skrev boken ”Autopilot: The art and science of doing nothing” förespråkar snarare att vår ständiga ”att göra-lista” är hälsofarlig och att vanligt dagdrömmeri är superviktigt för hjärnan. Idleness, eller sysslolöshet, att gå på tomgång, är något vi måste göra mycket mer av i vår vardag.

I Sydkorea har man till och med tävlat i avslappning sedan 2014. Tävlingen Space out competition initierades av konstnären Woops Yang och går ut på att deltagarna tillbringar 90 minuter på en gräsmatta med att göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att prata eller sysselsätta sig med någon distraktion och var 15:e minut kollas hjärtfrekvensen på varje deltagare. Den som kan uppvisa stabilast och lugnast puls under 90 minuter vinner. Tanken med tävlingen är att belysa hur stor del av vår vakna tid vi är aktiva och utsatta för stimuli.

Förutom att pulsen går ned finns det en annan fysisk aspekt av att göra ingenting, och den rör hjärnan.

”Hjärnan stängs ju inte av eller går in i flight mode när vi dagdrömmer, utan när vi funderar planlöst aktiveras flera områden sammanbundna i ett nätverk som kallas default mode network”, säger Anders Hansen, psykiatriker och författare till boken ”Hjärnstark”.

Default mode networks motsats heter executive mode network och används så fort vi gör någonting aktivt. De är normalt inte i gång samtidigt, men default-området har visat sig vara viktigt för bland annat kreativiteten.

”Att inte göra ett skit då och då kan nog vara bra. Inte bara för kreativitet, det verkar också påverka hur vi mår. Man kan faktiskt ”slå på” default mode network genom att göra saker som inte kräver någon mental kapacitet, gärna något repetitivt. Det är ingen slump att folk ibland får bra idéer när de står och diskar eller krattar löv”, säger Anders Hansen.

Det har också en viktig stressreducerande effekt. Lite förenklat sitter ”ego-hjärnan” mellan ögonen, i prefrontala kortex. Det är den som talar om hur en person känner sig just nu. Uppåt och utåt, mot tinningarna, sitter delarna av hjärnan som fokuserar mindre på egot och mer på omvärlden – den laterala prefrontala kortex. Den fattar rationella beslut, tar inte saker personligt och låter inte känslorna dra iväg.

”Det har visat sig att i princip vad som helst som gör att omvärldshjärnan aktiveras dämpar känslor av oro och ångest. Man tvingas ta ett steg tillbaka och flytta fokus mot något annat”, säger Anders Hansen.

Hans eget tidsfördriv är att spela gitarr.

”För mig är det otroligt avkopplande, jag sitter och spelar och plötsligt har det gått två timmar. Jag har stor respekt för stressrelaterade problem eftersom jag träffar så många patienter, så jag har nästan börjat schemalägga dötid för mig själv.”

Anders Hansen menar att det stora problemet bakom den explosionsartade ökningen av stressrelaterad ohälsa är att vår hjärna och kropp inte är anpassad för den tid vi lever i.

Vi är inte utvecklade för att gå runt och vara exekutiva hela dagarna. Den överlevnadsinstinkt som utlöser stresshormonet kortisol brukade vara i 30 sekunder när människan verkligen befann sig i akut fara för 100 000 år sedan – antingen överlevde man hotet eller så blev man uppäten, för att hårdra det.

I dag håller stressen i sig i månader och år och orsakar inte bara depressioner utan skadar även minnet, förmågan att koncentrera sig, ger kroppsliga symtom och kan leda till högre blodfetter och diabetes.

”Vi har förändrat samhället oerhört fort, men biologin har inte hängt med. Vi har svårt att själva se att vår kropp inte är gjord för den värld vi lever i.”

Men även om ohälsotalen ser dystra ut är ett skifte är ändå på gång, tror Anders Hansen. Evolutionen kanske går långsamt, men med det stora fokus som är i dag så kommer vi om tio år att vara mer lyhörda för vårt eget behov av vila och återhämtning:

”Det är ju mycket enklare att förebygga utmattning än att behandla det, så kan man lära känna sina varningssignaler på att det börjar bli för mycket stress så kan de vara en gudagåva.”

Tyck till