Hoppa till innehållet

Annons

”Vi vill fightas med de stora läkemedelsjättarna”

Efter 20 års forskning fick sjukhustandläkaren och docenten Mary Hägg sina döttrar att bolagisera hennes innovation. Nu har Myoroface listats som ett av Europas snabbast växande företag och siktar på att utmana de globala läkemedelsjättarna.

Mary Hägg, tandläkare och forskare, visar hur produkten Iqoro tränar den invärtes muskulaturen via munhålan. Dottern och vd:n Ylvali Gerling hjälper till.
Mary Hägg, tandläkare och forskare, visar hur produkten Iqoro tränar den invärtes muskulaturen via munhålan. Dottern och vd:n Ylvali Gerling hjälper till.Foto:Jesper Frisk

De ser ut som Ikea-lamporna Maskros, men den som tittar noga upptäcker snart att taklamporna består av bettskenor. Det är ett av få lekfulla inslag på medicinteknikbolaget Myoroface kontor i Hudiksvall. I övrigt präglas lokalen av informativa planscher och anatomiska modeller. För Mary Hägg är det viktigt att understryka seriositeten.

”För läkare är det lite hokus pokus att jobba holistiskt”, säger hon.

Hon vill visa att det krävts 20 års forskning för att nå hit. Det var när Mary Hägg jobbade som sjukhustandläkare som hon förvånades över att det saknades effektiva behandlingar mot sväljsvårigheter. Hon fick upp ögonen för den lilla forskning som då fanns om hur munnen och hjärnnerverna är kopplade till varandra, och kort därpå började hon själv att forska. 

”Munhålan är avgörande för människans utveckling. Du andas via munnen, du bearbetar mat, och du har talet. Munhålan har till och med kontakt med armar och ben”, säger hon, fortfarande entusiastisk.

Mary Hägg har forskat om kopplingen mellan munnen och hjärnnerverna i 20 år. Det lilla plastverktyget är noggrant utformat för att pressa på rätt punkter.
Mary Hägg har forskat om kopplingen mellan munnen och hjärnnerverna i 20 år. Det lilla plastverktyget är noggrant utformat för att pressa på rätt punkter.Foto:Jesper Frisk

Mary Hägg tar fram det lilla plastverktyget som fått namnet Iqoro för att demonstrera. Hon placerar skenan innanför läpparna och drar handtaget framåt för att få motstånd. 90 sekunders träning per dag ska enligt forskning stärka den invärtes muskulaturen och hjälpa mot bland annat halsbränna, sväljsvårigheter och snarkning. 

”Det som händer när man tränar är att man kommer åt hjärnstammen. Där sitter styrningen av alla våra viktiga funktioner.”

Det första redskapet designade Mary Hägg med sina barns cernitlera. I dag är två av döttrarna engagerade i bolaget, Ylvali Gerling som vd. Det var hon som tog det första steget för att kommersialisera produkten genom att anmäla dem till affärstävlingen Venture Cup.

”Jag lovade att går det bra så kör vi”, säger Ylvali Gerling.

Det gjorde det. De nådde till final och senare samma år, 2012, grundade de Myoroface. 

”Då började ett stort förarbete, för vi hade inga pengar”, säger Ylvali Gerling. 

Ylvali Gerling har växt upp med sin mammas forskning. 2011 anmälde hon dem till tävlingen Venture Cup för att testa affärsidén, som fick bra respons. Det blev grunden till bolaget.
Ylvali Gerling har växt upp med sin mammas forskning. 2011 anmälde hon dem till tävlingen Venture Cup för att testa affärsidén, som fick bra respons. Det blev grunden till bolaget.Foto:Jesper Frisk

De sökte stipendier för att kunna finansiera design, kommunikation, tester, varumärkesregistrering och ansökningen om patent. Två år efter grundandet fick de patent och kunde lansera produkten. Sedan gick de på sin första nit. Den svenska sjukvården visade sig vara svår att nå för ett litet bolag med alternativ behandling.

”Vi ringde runt till olika sjukhus för att få komma och berätta om produkten, och fick ganska snabbt en omsättning. Men sedan insåg jag att det tar för lång tid inom vården, vi skulle stå och stampa om vi fortsatte så”, säger Ylvali Gerling.

Genom annonsering fick de in fler privatpersoner som ville köpa produkten direkt via hemsidan, och 2016 beslutade de sig för att helt lägga om sin strategi. Nu sker över 90 procent av försäljningen till privatpersoner.

”Det finns väldigt stort uppdämt behov bland människor som inte får eller söker hjälp inom vården, så det var ett lyckat drag. Sedan 2017 så har tillväxten ökat otroligt mycket”, säger Ylvali Gerling.

I dag är det bara en svensk region som kan förskriva Iqoro till patienter. I andra länder har det varit lättare att sälja in produkten till sjukvården. I Danmark är behandling med Iqoro under bearbetning för att bli standard, och i Storbritannien får läkare förskriva den utan kostnad för patienten.

I dag står export för omkring hälften av försäljningen. Nu blickar bolaget vidare mot USA och har inlett en process för att få det amerikanska läkemedelsverkets godkännande. I december tog bolaget in ytterligare 22 miljoner kronor för introduktionen på den amerikanska marknaden, och för att öka försäljningen ytterligare i Europa.

”Nätverk är superviktigt. Vi fick med oss rätt affärsänglar från första början, som i sin tur haft sina stora nätverk och pratat vidare om bolaget. Sedan gäller det förstås att visa resultat och ha milstolpar”, säger Ylvali Gerling om att få investerare på kroken.

Mary Hägg säger att hon är glad att döttrarna kom in och tillförde sådan affärsmässighet i bolaget. Att forska och driva företag är två helt olika saker. Det krävs omfattande kunskaper om alltifrån tillverkningsmetoder till juridik för att driva ett företag inom medicinteknik, men hon tycker att fler borde våga.

”Vi har så mycket forskning i Sverige som inte kommer till någon nytta för att det inte finns någon som kan ta det vidare. Alla har ju inte förmånen att ha två döttrar som gör det, men om man vill sälja sin idé tror jag att det är viktigt att hitta rätt partner att samarbeta med. Forskningen är ju ens baby. Att ta kontakt med inkubatorsverksamheter är också bra, för att få hjälp och stöttning. Det har varit avgörande för oss”, säger hon.

Nyligen listades Myoroface på Financial Times lista FT1000, som ett av Europas snabbast växande företag. Nästa milstolpe är att bli en standardbehandling i flera länder och finnas globalt innan 2030. 

”Vi vill fightas med de stora läkemedelsjättarna”, säger Ylvali Gerling.

Innehåll från Luleå Tekniska UniversitetAnnons

Vi behöver ett helt nytt systemtänk kring dagvatten

Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.
Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.

Ökande vattenbrist och allt fler översvämningar tillsammans med en allt högre belastning på vår miljö innebär att vi måste tänka om när det gäller vattenhantering. Luleå tekniska universitet koordinerar två kunskapscenter, Drizzle och Dag&Nät, som har utgångspunkt i samhällets behov, hållbarhet och klokt resursutnyttjande. 

Vattenbrist och översvämningar är inte längre ett problem som endast finns på andra sidan jorden, utan något som även påverkar oss i Sverige. Med en ökande medvetenhet om dessa problem blir det allt tydligare att vi måste tänka om när det gäller hanteringen av vårt vatten.

– Historiskt har vi i Sverige länge haft god tillgång till vatten med bra kvalitet. Men nu när vatten är en bristvara även här, måste vi våga ändra vårt beteende och de lösningar och system som ska bidra till omställningen. Det är kanske inte nödvändigt att spola våra toaletter med rent dricksvatten, till exempel, säger Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.

Läs mer om VA-teknik här 

VA-teknik vid Luleå tekniska universitet ligger i frontlinjen av forskning om dagvatten. Mycket tack vare de två kunskapscentren, Drizzle och Dag&Nät, som bland annat fokuserar på metoder och system som kan hjälpa oss att återanvända vatten och samtidigt minska vattenförbrukningen och energikostnaderna.

Läs mer om Drizzle här 

– Vi behöver få en ny helhetssyn på systemnivå för att kunna hantera vatten på ett mer hållbart vis. Det innebär bland annat att betrakta dagvatten och avloppsvatten som resurser och hitta nya användningsområden som kan ersätta användandet av dricksvatten, säger Maria Viklander.

Forskningen i både Drizzle och Dag&Nät sker i nära samverkan med privata och offentliga aktörer som kommuner, företag och branschorganisationer för att omsätta forskning och teknik i praktiken. Tillsammans levererar centren världsledande forskning inom många områden, inte minst när det kommer till åtgärder för att minimera föroreningsbelastningen på miljön samt minska risken för översvämningar i städer.

Läs mer om Dag&Nät här

– Samarbete mellan akademi, företag och kommuner är av högsta vikt för att öka relevansen och implementering av resultat, säger Maria Viklander.

Det är hög tid att vi börjar tänka på vattnet som en resurs snarare än ett problem. Meningsfullheten och framtidsaspekten i Maria Viklanders jobb är något hon värderar på ett personligt plan:

– Det händer saker, är framtidsorienterat och meningsfullt! Vi inom forskargruppen strävar efter att hitta lösningar för att ta itu med miljöutmaningarna, klimatförändringarna och vattenbristen. Förändringen börjar med oss själva, avslutar Maria.

Visste du att…

… dagvatten kan återanvändas för att minska belastningen på miljön och minska användningen av dricksvatten?

… dagvatten är ofta förorenat med skadliga ämnen och att hållbar hantering kan förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag?

… hållbar hantering av dagvatten kan minska risken för översvämningar

Mer från Luleå Tekniska Universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera