Vädret som det optimala samtalsämnet har den här svala våren fått stå åt sidan för en annan betydligt hetare fråga. Oavsett om du hänger över staketet och kallpratar med grannen eller om du har videomöten på jobbet kommer frågan förr eller senare:
”Hur kommer ni att jobba i höst på ditt jobb?”
Dagens industri har under ett par veckor i serien Framtidens arbetsliv berättat om de förändringar som väntar när vi så småningom kan lägga pandemins dystra och extraordinära situation med isolation kring både privatliv och arbete bakom oss.
Redan nu kan vi konstatera att pandemin på rekordtid har stöpt om arbetslivet för stora delar av näringslivet och den här våren står modellen för framtidens arbetsliv mycket högt upp på agendan den här våren för såväl bolagsledningar som arbetstagare.
Enligt konsultbolaget WSP som synat effekterna av den nya flexibiliteten har knappt 30 procent av alla 4,6 miljoner arbetstagare i Sverige har yrken som kan kombineras med distansjobb. Det som gör kraften i utvecklingen just nu så stark är att nio av tio faktiskt också vill ha möjligheten att jobba på distans oftare.
Under det senaste året har det dessutom visat sig att det nya normala för anställda, för företagare och för samhället fungerat mycket bättre än vi någonsin kunde ana.
Det är förstås fortfarande svårt att säga exakt hur arbetslivet kommer att förändras för var och en av oss, men det vi vet är att det kommer att förändras.
”Vi lever i ett stort experiment”, konstaterar Lena Lid Falkman, forskare på Handelshögskolan i Stockholm i vår serie.
Samtidigt pekar redan nu mycket på att skillnaderna hur arbetstagare utför sitt arbete kommer att dras isär och öka skillnaderna mellan yrkesgrupper i hur jobbet kan utföras.
Inom sektorer som utbildning, vård och handel är till exempel möjligheterna till distansarbete klart begränsade. Den som jobbar inom offentlig förvaltning, information och kommunikation eller finanssektorn kommer sannolikt att ha mycket större flexibilitet i var arbetet utförs i framtiden.
Det ökar skillnaderna och i Dagens industris serie har redan fackliga krav höjts om kompensation från arbetsgivarna för de yrkesgrupper som exempelvis inte kan jobba hemifrån när barnen är lite halvkrassliga.
”Det är en stark attraktionskraft som arbetsgivare att kunna erbjuda den möjligheten, att kunna jobba hemifrån med ett mycket mer flexibelt arbetsliv. Men det är ytterst få av våra 238 olika yrken som har den möjligheten”, konstaterar till exempel Tobias Baudin, förbundsordförande på jätteförbundet Kommunal.
Även synen på företags resande, hur och var man bor, det framtida kontorets utformning har förändrats. Dessutom vädrar landsorten morgonluft när storstadens får möjligheten att prioritera om hur de arbetar och lever.
Möbelstaden Tranås, invid sjön Sommen, som Dagens industri berättade om i veckan siktar till exempel på att locka både stockholmare och göteborgare till småstadslivet i en ”remote work city”. De är antagligen inte ensamma som landsortskommun om de planerna.
Samtidigt återstår massor av frågor om kreativitet, ledarskap, produktivitet och hur vi mår på jobbet (vart det nu än är?).
På redaktionen har vi fått stor respons på artikelserien och med det i ryggen kommer vi att fortsätta skildra den yrkesmässiga revolution som många av oss befinner oss i just nu.
