Vem vill resa kollektivt efter pandemin?

Pandemin har fått många att fly kollektivtrafiken och välja andra sätt att resa på – om det nu behövts. Så frågan är hur man ska få tillbaka resenärerna efter Covid.  Det är uppenbart att den kommer att behöva ändra på sig, skriver mobilitetsexperten Christer Ljungberg i en gästanalys.

Foto:Johan Nilsson/TT

Åk helst inte med kollektivtrafik om du inte måste. ”Resor där det inte går att boka en plats, exempelvis med spårvagnar, tunnelbanor och stadsbussar, bör du om möjligt undvika”. Så säger Folkhälsomyndigheten. 

Och hur kollektivtrafiken agerat ser olika ut. SL har haft annonser med texten: ”Du som kan. Res med: bil. Res helst inte med oss. Tack.”

Västtrafik har agerat annorlunda och i stället delat ut kassar att sätta på sätet bredvid, med texten: ”Jag sitter gärna bredvid dig, men inte just nu. Tack för du håller avstånd”. 

Detta har betytt att antalet resande med kollektivtrafiken har minskat drastiskt. Det kan handla om minskningar på upp mot 50 procent. Men det är stora regionala och lokala skillnader. Mycket beror till exempel på hur man kan kombinera kollektivresan med andra färdmedel. Och om man har tillgång till något annat sätt att resa.

Men oavsett så har organisationen Svensk Kollektivtrafik beräknat att intäktstappet var ca 8,5 miljarder år 2020 jämfört med året innan.

Så nu sitter alla kollektivtrafikmyndigheter och funderar över hur man skall få tillbaka resenärerna efter pandemin. En av frågorna är vilka färdmedel som ersatt kollektivtrafikresorna. Är det cykel, gång eller bil? Och naturligtvis har en del av resorna helt enkelt inte behövts, eftersom många har arbetat hemma. 

Så den stora frågan är nu – hur stor andel av de som tidigare åkte kollektivtrafik kommer att återgå till att göra det efter pandemin? För att svara på den frågan måste vi ha en uppfattning om hur många som kommer att fortsätta jobba hemma en del av veckan, hur många som vant sig vid att åka bil eller cykla, och hur många som kommer vara tveksamma att resa på grund av fortsatt smittrisk.

Och som man säger, det är svårt att sia, särskilt om framtiden. Men det har nu börjat komma undersökningar kring en del av dessa frågor. 

Många längtar faktiskt tillbaka till kontoren – och det gäller särskilt de yngre. Och många företag har också sett hur innovationerna inte kommer i den takt de brukar. Så de allra flesta kommer att återgå till att arbeta på sitt kontor, men kanske inte alla dagar i veckan. 

Det finns också tecken på att många som nu bytt till bil, vant sig vid det oberoende och den bekvämlighet det innebär.  Och att många kommer att vara fortsatt försiktiga med att resa tätt tillsammans är nog också ganska säkert.

Man ser också en viss utflyttning från större städer till landsbygd och småorter. Om du inte behöver vara på kontoret varje dag, så kan det vara attraktivt att till ett lägre pris kunna köpa en större bostad. Kanske kan vi kalla detta en digital grön våg?

Så vi kan förmodligen räkna med ett något lägre resande med kollektivtrafik post corona, låt säga att 85% av resenärerna kommer tillbaka på kort sikt. Och vi kan troligen också räkna med en större utspridning av resandet över dygnet – du väljer kanske att arbeta hemifrån en del av dagen, för att kunna resa utan trängsel. Detta skulle – om trenden håller i sig – kunna betyda att man behöver färre fordon, vilket innebär besparingar.

Kollektivtrafiken kommer alltså att behöva ändra sig och införa en större flexibilitet och agilitet i planeringen. Här kan det till exempel handla om att koppla samman kollektivtrafiken med andra mobilitetstjänster, i det som ibland kallas kombinerad mobilitet – bilpooler, hyrcykelsystem med mera.

Och det traditionella fokuset på arbetsresor måste vidgas till att också erbjuda nya koncept för fritidsresandet. Ett exempel kan vara att erbjuda kombinerade biljetter så att kollektivtrafikresan ingår när du köper biljett till fotbollsmatchen, konserten eller muséet. Och varför inte en app som berättar intressanta saker du ser längs färden?

Men erbjudandet behöver ändras även på andra sätt. I stället för traditionella månadskort så kan man till exempel ha flexibla kort med ett antal resor över en viss tid, vilket redan införts av Skånetrafiken. 

Den första tiden efter pandemin kommer det vara viktigt att kommunicera hur rena och välstädade fordonen är. Den som äger berättelsen vinner. Och appar och system som visar beläggningen i fordonen är viktiga för att resenären skall känna sig bekväm med resan. 

När fler bosätter sig i glesbygdsområden behöver den regionala kollektivtrafiken ändra sitt koncept. Här introduceras nu nya sätt att bedriva denna typ av trafik, så kallad omvänd kollektivtrafik. Och på sikt kan delar bedrivas av autonoma mindre bussar, som anknyter till knutpunkter med högre turtäthet.

Kommer då kollektivtrafiken att få tillbaka resenärerna fullt ut? Ingen kan naturligtvis veta säkert. Men det som vi normalt betraktat som mycket svårt, att få folk att byta vanor, gick mycket snabbt när pandemin kom. Och här har vi lärt oss att människor är anpassningsbara – och det kan vi dra nytta av. Men det gäller att agera, det händer inte av sig själv.

En välkommen tillbaka-kampanj kan vara ett sätt att börja arbetet.

Christer Ljungberg är VD för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna. 

 


Innehåll från Dash RetailAnnons

Så stärker du ditt varumärke på Amazon – och ökar din försäljning: ”Det finns ett recept"

Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail Sverige.
Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail Sverige.

För att företag ska optimera sin försäljning på Amazon måste produkterna presenteras högt upp i listan när kunder gör sökningar.

– 80 procent av alla köp sker på förstasidan så det är här produkten ska synas. Vi kan lära svenska företag hur de kraftigt kan förbättra sin sökranking, säger Jenny Winbom, Senior Consultant på Dash Retail.

Amazon finns sedan 2020 i Sverige och utgör en ny kanal för företag att på ett enklare sätt nå ut till fler svenska kunder, men även en möjlighet att nå kunder på marknader där Amazon funnits sedan tidigare, som Tyskland och USA.

Den ökande konkurrensen ställer krav att stärka sitt varumärke på plattformen för att synas i det kommersiella bruset. Mycket handlar om hur man utformar sina produktsidor.

– Det är upp till varje varumärke att kontrollera att produkterna är kommersiellt tilltalande och att informationen syns på ett korrekt sätt. Produkten måste ha en bra rubrik och grundläggande information på rätt språk för att synas, säger Jenny Winbom.

Genom att följa riktlinjerna kring utformningen av en produktsida ökar möjligheten att rankas bättre i Amazons sökalgoritm.

– Man bör också lägga krut på riktigt bra bilder. Det finns ett recept på hur det ska se ut, säger hon.

Dash Retail kan förbereda kunderna för Amazons nya verktyg 

Amazon utvecklar ständigt nya verktyg. Inom kort har Amazon i Sverige tillgång till verktyg som redan finns i andra marknader.

– Snart kommer man kunna skapa sin egen varumärkesbutik på Amazon, något vi gjort för bland annat STIGA Sport. Det kommer också finnas möjligheter att synas genom annonsering, säger hon och fortsätter:

– Vi är en fullservicebyrå som fokuserar på Amazon och kan skräddarsy vårt arbete efter kundens behov. Vi kan både erbjuda kunderna strategisk vägledning och operativt arbete. 

Amazon.se som inkörsport till nya större marknader

Amazon kommer att förändra marknaden i Sverige för alla aktörer.

– Det är viktigt att skapa en strategi redan nu för hur man ska bemöta Amazon, säger Jenny Winbom.

Dash Retail stödjer företag och lär dem hur de ska arbeta med Amazon i Sverige. Nästa steg kan vara att lansera sitt erbjudande på nya marknader. 

Dash Retail kommer att hålla i ett webinarium med Amazon på temat ”Amazon som inkörsport till nya marknader” den 11:e maj. 

– E-handeln är i dag global. Skapa därför en strategi redan nu så att du inte blir omsprungen av dina konkurrenter, avslutar hon. 

 

Mer från Dash Retail

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dash Retail och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?