1515
Annons

Vd:n allt viktigare på svenska jobb

Framsynta och lyhörda högstachefer är särskilt viktiga för att folk ska trivas på jobbet visar en ny undersökning. Men till och med mönster-vd:n har svårt att motivera oss efter ett par år. 

Svenskarna ställer allt högre krav på sina chefer och tröttnar fortare på sina arbetsuppgifter.

Det visar en undersökning av analysföretaget Netigate, som låtit över 10.000 anställda från nära 100 svenska företag och organisationer svara på frågor om sin arbetssituation.

Bara en dryg tredjedel av de tillfrågade säger att de skulle rekommendera sin arbetsgivare till andra, trots att nästan 70 procent uppger att de trivs på jobbet.

”Man är mindre lojal än nöjd”, konstaterar Alexandra Drottler på Netigate.

Allra nöjdast är genomsnittssvensken i början.

”Då har man hittat rätt och gjort ett aktivt val”, säger Alexandra Drottler, som beskriver första halvåret på en ny arbetsplats som en smekmånadsperiod.

Sedan blir det tradigare, många tröttnar redan efter 12 månader.

”Efter det första anställningsåret sker en dramatisk minskning i både nöjdhet och lojalitet”, konstaterar Netigate.

Då är det extra viktigt med bra chefer, visar undersökningen – särskilt i företagens topp. Vd:ns förmåga att engagera och motivera väger tungt.

”Förtroendet för organisationens högsta chef är viktigast för att medarbetarna ska vara nöjda”, konstaterar Netigate.

Det hänger delvis ihop med att svenska arbetsplatser blivit mindre hierarkiska på senare år.

”De anställda kräver mer”, säger Alexandra Drottler.

”Tidigare har arbetsgivaren dikterat villkoren men nu är det nästan så att arbetstagarna tagit över makten”.

Då ställs även högre interna krav på vd:n – inte minst vad gäller möjligheterna att utvecklas på jobbet.

Omkring 40 procent av de tillfrågade uppger att företaget eller organisationen de jobbar på inte tar kompetensutvecklingen på allvar.

Även i stress- och hälsofrågor får arbetsgivarna ris. Noterbart är att de som jobbat längst är mest kritiska.

Här har ”många organisationer stora utmaningar”, slår undersökningen fast.


Innehåll från SRIAnnons

”Kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande”

Den senaste tidens utveckling i Europa och de följdeffekter i form av ökad hotbild mot Sverige som Ukraina-situationen har fört med sig har kastat nytt ljus på behovet av kunskap och medvetenhet inom området personalsäkerhet. Det menar Pierre Gudmundson, säkerhetskonsult på företaget SRI som specialiserat sig på just säkerhet kopplat till människan. 

”Ukraina-situationen har fått många beslutsfattare att lyfta blicken och börja se över sitt eget hus. Det många organisationer nu upptäcker är att kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande, både på ledningsnivå och hos den enskilde medarbetaren. Det är så klart alarmerande, men det finns många insatser som kan göras parallellt och på kort tid för att både öka kunskapen och bygga långsiktig säkerhetskultur.”

Pierre understryker även att det inte bara är den senaste tidens händelser som bidragit till dessa insikter utan att även pandemin har varit en ögonöppnare för många och samtidigt skapat nya behov. 

”Den påfrestning som pandemin har inneburit för både organisationen och för enskilda individer ska inte underskattas. Organisationens säkerhetsskyddsarbete har satts på prov inom alla tre domäner: fysisk säkerhet, informationssäkerhet och personalsäkerhet. För den enskilde individen kan även det egna mentala välmåendet ha förändrats på grund av faktorer som pandemi-restriktioner, inlåsningseffekter och bristen på socialt stimuli eller kontakt med kollegor. Detta är något som organisationen behöver fånga upp tidigt för att riskminimera.”

Pierre menar att en del av lösningen i det korta perspektivet är att snabbt uppdatera verksamheten om den förändrade lägesbilden, hämta in kunskap och matcha dessa insikter och risker mot verksamhetens egna behov och skyddsvärden. Många verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet har på senare tid har hört av sig för att få hjälp med analyser kopplade till så kallad ”blame by association”, hot och risker som kan spilla över på en verksamhet på grund av externa faktorer.

”Vi får många föreläsningsförfrågningar från allt ifrån mindre företag till myndigheter. Man uttrycker att man snabbt behöver lyfta sin egen kunskap kopplat till både situationen i Europa och få kunskap om risk-länder såväl som dagsaktuella ämnen som gråzonsproblematik, asymmetriska hot och insider-prevention.”

Pierre berättar avslutningsvis att han ser det som positivt att personalsäkerhetsfrågan på senare tid har fått ett större fokus på styrelsenivå, bland annat vid företagsförvärv, på grund av olika länders kort- och långsiktiga mål och agendor. 

”Olika länders agendor, mål och lojaliteter jämtemot varandra styr just nu i hög hastighet den utveckling som vi i Sverige som land, som verksamheter och som individer i olika utsträckning behöver förhålla oss till. För verksamheten innebär det att man i högre utsträckning behöver följa dessa länder och aktörer. Man behöver kunna se och identifiera händelser här i Sverige och koppla dem i tid och rum till utvecklingen i det stora perspektivet och på detta sätt undvika att både vara en så kallad ”nyttig idiot” och undvika att bli ett offer där verksamheten eller individen på olika sätt betalar priset.”

Mer kunskap och inspiration inom ämnet personalsäkerhet hittar du på sri.se/di 

 

Mer från SRI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SRI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?