Hoppa till innehållet

Vattenfalls försvar: ”Inte avsiktlig manipulation”

Energimyndigheten i Finland misstänker att svenska statliga Vattenfall har manipulerat och därigenom försökt höja marknadspriset på el. Om bolaget bedöms skyldigt till manipulation kan miljardböter hota, enligt finska Yle. Vattenfall medger för Di att det gjort flera ”budmisstag” men hävdar att det inte handlar om avsiktlig marknadsmanipulation.

Anna Borg, vd Vattenfall
Anna Borg, vd VattenfallFoto: Jack Mikrut

Energibolaget Vattenfall, som är svenska statens största företag, misstänks för att ha manipulerat elpriset för att öka sin egen vinst på konsumenternas bekostnad, rapporterar finska public service Yle på fredagen. Energimyndigheten uppges utreda huruvida Vattenfall försökte höja marknadspriset på el på ett konstgjort sätt under fjolåret.

I praktiken ska Vattenfall ha erbjudit marknaden mindre mängder el än vad bolaget hade haft möjlighet att göra, eller alternativt ha köpt upp för små mängder, för att driva upp priset.

Om Energimyndigheten kan påvisa att Vattenfall har manipulerat elpriset uppåt väntar en stor räkning, marknadsdomstolen kan utfärda en påföljdsavgift i miljardbelopp, skriver Yle.

Det strängaste straffet för prismanipulation är 10 procent av bolagets omsättning under det år som brottet begåtts. I Vattenfalls fall uppges det i så fall kunna handla om 2,13 miljarder euro (motsvarande ca 24 mdr kronor, Di:s anmärkning).

Det var enligt Yle Vattenfall självt som informerade Energimyndigheten och enligt bolaget handlade det om ett misstag.

På Energimyndigheten säger chefen för marknadsövervakningen, Antti Paananen, att det fortfarande är straffbart att manipulera priset ”av misstag”.

”Det att Vattenfall i det här fallet själv informerat om saken kan ändå påverka straffskalan”, säger Antti Paananen till Yle.

Di har sökt Vattenfall som avböjer att ställa upp på en intervju. Men kraftjätten lämnar en skriftlig kommentar från pressavdelningen kring den pågående utredningen av finska tillsynsmyndigheten som enligt Vattenfall ”väntas bli klar inom kort”.  Vattenfall medger i ett mejl till Di bland annat att det gjort flera misstag i sin budgivning på elbörsen.

”Vattenfall gjorde tre budmisstag relaterade till den finska marknaden förra året, vilket vi rapporterade via marknadsmeddelanden (UMM) så snart vi upptäckte det, i linje med befintlig REMIT-förordning”, skriver Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall, och fortsätter. 

”Naturligtvis samarbetar vi fullt ut med den finska tillsynsmyndigheten Energiavirasto i denna fråga. Vi väntar på svar från tillsynsmyndigheten och vill inte kommentera ärendet i nuläget utan hänvisar till informationen i UMM.”

I det skriftiga uttalandet förnekas vidare att Vattenfall avsiktligt manipulerat elmarknaden.

”Vi är fullt transparenta och anmälde själva det inträffade till myndigheterna. Det handlar om ett administrativt misstag som begåtts från vår sida, inte en avsiktlig marknadsmanipulation”, skriver Markus Fischer.

 

Innehåll från EKNAnnons

Vändningen: Rekordhög framtidstro bland många exportföretag

Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.
Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.

Så sent som i november i fjol visade en undersökning från EKN på rekordlåga exportförväntningar bland små och medelstora företag. Nu är det precis tvärtom.

– De här företagen är viktiga för ekonomin, så det är goda nyheter för Sverige, säger Carl-Johan Karlsson på EKN.

EKN:s garantier kan vara det som behövs för att en satsning ska bli av

Optimismen har återvänt bland Sveriges små och medelstora bolag, SME – åtminstone om man ser till en ny undersökning från Exportkreditnämnden, EKN.

Vid sex tillfällen med start i november 2021 har EKN ställt samma frågor till exporterande små och medelstora företag.

I november 2023 låg exportörernas förväntningar i botten. Bara 43 procent av företagarna trodde då på ökad export det kommande året medan 23 procent i stället väntade sig att exporten skulle minska. I den senaste undersökningen är läget ett helt annat: Nu tror 68 procent på ökad export – och bara 7 procent på en minskad sådan.

– Det är inte så ofta man kan säga att siffrorna talar sitt tydliga språk, men så är det nu: Framtidstron är tillbaka. Sedan bottennoteringen under senhösten har vi fått lägre inflation och signaler om en ny räntebana från Riksbanken – och SME reagerar direkt, säger Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME på EKN.

40 procent av exporten

Enligt SCB fanns det i Sverige vid årsskiftet drygt 45 000 exporterande SME, det vill säga företag med 1 till 249 anställda. Det kan jämföras med de drygt 1 000 exporterande företag som har 250 anställda eller fler.

– SME är så många att de står för hela 40 procent av Sveriges totala export. Det gör den här sektorn mycket viktig för ekonomin och sysselsättningen i landet. Alla orter har inte storföretag, men de har små eller medelstora företag. Därför betyder det något när SME tror på ökad export, säger Carl-Johan Karlsson och fortsätter:

– Förenklat kan man säga att när större företag ökar sin produktion kan det innebära en rad saker, som att de flyttar sin produktion utomlands eller köper in fler robotar. När små företag ökar sin produktion så anställer de lokalt.

Röda havet påverkar kortsiktigt

Ser man till förväntningarna som enbart rör det kommande kvartalet och inte helåret visar EKN:s senaste undersökning också på stärkt optimism. Här ligger exportförväntningarna nära toppnoteringen i slutet av 2021. Då hade effekterna av pandemin klingat av och Ryssland hade inte ännu invaderat Ukraina.

– Vi hade nog sett ännu högre förväntningar för det kommande kvartalet om det inte varit för situationen i Röda havet. På kort sikt påverkar det företagens transporter i och med att de nu måste gå runt Afrikas horn, vilket innebär minst tolv dagar längre färd till och från Asien. Men på lite längre sikt ser det ut som om företagen räknar med att det är löst, säger Carl-Johan Karlsson.

Exporten avgörande

I EKN:s undersökning säger 42 procent av de tillfrågade företagen att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan sin export.

– Vår undersökning visar hur avgörande exporten är för de här bolagen. Därför är det av största vikt att de får den finansiering de behöver för att fortsätta växa, oavsett om de exporterar lingonsylt eller enormt avancerade styrsystem till gruvindustrin. Och där har vi på EKN en viktig roll att spela, säger Carl-Johan Karlsson.

EKN kan försäkra upp till 80 procent av bankens risk vid exportaffärer 

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera