1515
Annons

Västvärldens mäktigaste bankman oroad över ekonomin

Att som svenska storbanker minska stödet till olje- och gasbolag leder till större koldioxidutsläpp – inte mindre. 

Det hävdar JP Morgans vd och ordförande Jamie Dimon i en exklusiv intervju med Di, där han även spår att bankmarknaden snart förvandlas till den blodiga tv-serien ”Vikings”.

Foto:Jesper Frisk

Den amerikanska bankjätten JP Morgan växlar upp i Sverige och Norden. Förra veckan påbörjades anställningsintervjuer för att bemanna den nya Corporate Client Banking-verksamheten inriktad mot lokala medelstora företag – ett helt nytt kundsegment i regionen.

”Vi insåg att det finns många företag med huvudkontor här som inte är våra kunder, trots att deras dotterbolag i USA är det. Så det här är en satsning för att komma hit och hjälpa även den andra sidan, moderbolagen”, säger Jamie Dimon, vd och ordförande för JP Morgan, till Di.

Sedan karriären inleddes i mitten av 1980-talet har Jamie Dimon tagit sig till finansbranschens absoluta topp. I 17 år har han styrt en av världens största banker – den största utanför Kina – och i magasinet Forbes senaste rankning står 66-åringen som världens 19:e mäktigaste person.

Med sitt kritvita hår och vänliga ansikte sitter han nu på Grand Hôtel i Stockholm och ger ett bekymrat intryck. Tidigare har han sammanfattat det ekonomiska läget med att en orkan närmar sig, och situationen har inte förbättrats.

”Det här kan bli mycket allvarligare än vad människor tror. Jag säger inte att orkanen kommer, jag ber till Gud att den inte gör det, men jag är väldigt bekymrad över att det kanske är mer än en vanlig storm”, säger Jamie Dimon till Di.

Ett sådant orosmoln är den snabbt stigande inflationen och centralbankernas utmaning att rulla tillbaka sina stödköpsprogram på obligationsmarknaden, det vill säga att gå från kvantitativa lättnader (QE, ”quantitative easening”) till kvantitativ åtstramning (QT, ”quantitative tightening”).

”Vi har aldrig haft QT tidigare, så det är faktiskt svårt för någon att säga vilka de verkliga effekterna blir. Men jag tror nog att de måste göra det, det är för mycket likviditet i systemet”, säger Jamie Dimon.

Förväntar du dig recession i Europa och USA?

”USA går faktiskt ganska bra just nu. Europa kommer antagligen att knuffas in i recession, vissa säger i slutet av det här året och andra i början av nästa år.”

Jamie Dimon återkommer gång på gång till energifrågan i Europa, där kriget i Ukraina har strypt flödet av gas och olja från Ryssland. Flera europeiska länder har därför tvingats återstarta gamla kolkraftverk.

”Om jag var säkerhetsansvarig skulle jag fokusera på den kommande vintern och att redan nu få så mycket olja och gas till Europa som möjligt. Jag tror ni behöver att USA pumpar mer olja och skickar hit.”

Med hänvisning till hållbarhet har svenska storbanker under de senaste åren flyttat sig bort från olja och gas, exempelvis genom att sluta finansiera ny utvinning av olja och gas och utesluta investeringar i fossilbolag i sina fonder. 

JP Morgan, en av världens största banker inom fossila bränslen, utesluter visserligen finansiering av kolutvinning och har satt upp mål för minskad utsläppsintensitet. Men enligt Jamie Dimon måste vi här och nu balansera energibehoven, även om vi långsiktigt även behöver ta uti med klimatförändringarna. 

”Världen investerar inte tillräckligt i olja och gas. Det kommer att bli utbudsbrist, speciellt i Europa, och det är dåliga nyheter för koldioxidutsläppen eftersom folk då i stället väljer kol. Det mest dramatiska som merparten av världen kan göra för att minska utsläppen av koldioxid är att byta ut kol mot gas, så att hålla nere oljepriset är bra för klimatet – inte dåligt.”

Så från ett hållbarhetsperspektiv tycker du att det en dålig idé att sluta finansiera och investera i gas- och oljebolag?

”Ja. Vi behöver öka energiproduktionen. Om vi inte gör det blir nettoeffekten att oljepriset går upp och att en massa kolkraftverk startas upp eftersom folk behöver värme, och det vore sämre för miljön.”

Som ledande inom gas- och oljesektorn har JP Morgan haft den statskontrollerade ryska energijätten Gazprom som kund. Bara mellan 2016 och 2020 stod JP Morgan bakom minst 13 av Gazproms affärer, enligt sajten Banktracker. 

Varför fortsatte ni göra affärer med Gazprom efter invasionen av Krim 2014?

”Ryssland är ett land där massor med människor gjorde affärer, och jag tycker visserligen att det är legitimt att fråga sig varför vi, regeringar och företag, inte gjorde något efter Krim. Men jag tror att vi allihop liksom bara ignorerade inte bara Krim utan även Tjetjenien och Georgien, och med facit på hand skulle vi kanske ha agerat annorlunda.”

Du säger ”kanske”?

”Jag tycker i efterhand att världen – glöm JP Morgan, det är inte relevant vad vi gjorde – borde ha sagt att vi kommer att behandla Ryssland annorlunda på grund av det som hände på Krim. Jag hade välkomnat det och gjort vad än regeringen bett mig om – de utformar utrikespolitiken, inte JP Morgan.”

Sedan finanskrisen har den europeiska banksektorns lönsamhet försämrats, delvis på grund av ökad reglering. Den europeiska centralbanken ECB har pekat på konsolidering, det vill säga sammanslagning av banker över nationsgränser, som ett sätt att öka lönsamheten.

Tror du på stora gränsöverskridande bankfusioner?

”Ja. Att ha en stor hemmamarknad är en enorm konkurrensfördel, och USA har det och Kina har det. EU:s målsättning var en gemensam marknad, men det nådde inte riktigt hela vägen fram. I slutändan behöver ni ha en europeisk reglerare, en europeisk insättningsgaranti och ett europeisk resolutionsförfarande. Men då kommer en politisk diskussion, för några länder kanske inte vill vara ansvariga för dåliga lån som någon bank gett ut i Tyskland eller Italien, och jag förstår det, men systemet blir svagare.”

Kan JP Morgan spela en roll i en konsolidering av europeiska banker?

”Nej.”

Varför inte?

”Utanför USA är vi inte en konsumentbank, så det är osannolikt att vi skulle köpa en. Jag säger aldrig aldrig, för ibland när det händer saker uppstår möjligheter, men det finns heller ingen anledning för oss att köpa en affärsbank här, vi har redan bra folk och kan alltid anställa fler.”

I likhet med de flesta branscher har digitaliseringen lett till att de traditionella bankerna möter helt nya konkurrenter i form av fintechbolag och neobanker som exempelvis svenska Klarna.

”Jag känner till Klarna – ett mycket bra företag som har gjort verkligt innovativa saker. Men vi har även Paypal och Square, och sedan har du techjättarna – Apple erbjuder banktjänster nu”, säger Jamie Dimon.

Därtill finns den växande floran av så kallade skuggbanker, det vill säga företag som erbjuder finansiella tjänster men saknar banktillstånd och därför inte omfattas av bankernas reglering. Ett exempel är de bolånefonder som växt fram i Sverige på senare år.

Håller de traditionella bankerna på att tappa greppet om privatmarknaden?

”Ja. Över tid tror jag att många traditionella banker kommer att få det svårt. Några kommer att klara sig bra, det kommer att finnas vinnare även bland traditionella banker, men det kommer också att finnas förlorare. Konkurrensen kommer att vara våldsam. Har du sett 'Vikings'? Så kommer det att se ut ett tag”, säger Jamie Dimon med hänvisning till Netflix vikingadrama, som enligt sajten Watchmojo är tv-serien med det sjunde högsta dödsantalet i rutan. 

 

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Idex Biometrics förlust ökar

Det norska biometribolaget Idex Biometrics redovisar en nettoförlust på -9,2 miljoner norska kronor (-7,2) för det andra kvartalet 2022.

Det framgår av bolagets delårsrapport.

Nettoomsättningen uppgick till 1,1 miljoner norska kronor (0,7).

Bruttomarginalen blev 6,6 procent under det andra kvartalet (56). Bolaget uppgav att marginaler påverkades negativt av bland annat att högre komponentpriser inte ännu har förts över till kunderna, en avskrivning av lager för en utgående produkt och förändringar i produktmixen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera