De globala inflationssiffrorna fortsätter att vara de högsta på flera decennier. Förra veckan stod det klart att priserna i Sverige ökade med 7,2 procent i maj vilket var den högsta ökningstakten på 30 år.
Danske Banks chefsekonom Michael Grahn säger att många tidigare har haft svårt att förstå varför Riksbanken har ett inflationsmål på kring 2 procent, men att det har blivit tydligt de senaste månaderna.
”Det här urholkar hushållens inkomster och vi tror att det har en tydlig negativ effekt på hushållens konsumtion”, säger han till Di i samband med att Danske Bank släpper ny konjunkturrapport på tisdagen.
Banken har tidigare beräknat att den högre inflationen minskar svenska hushållens köpkraft med 80 miljarder kronor. I år väntas ändå privatkonsumtionen öka med 2,6 procent samt 1,7 procent nästa år, enligt den färska prognosen.
Vissa hävdar att sparandet som har byggts upp under pandemin skulle kunna lindra köpkraftssmällen, men ett sådant scenario tror inte Michael Grahn på.
”Sparandet lägger man i en aktiefond, räntefond eller möjligen på ett bankkonto. Förra året minskade sparandet och tittar du på vad som har hänt hittills i år så har vi två kvartal med börsfall och stigande räntor. Vi ser inte att det finns något ackumulerat sparande som man kan ta mycket pengar från, för det är till viss del bortblåst.”
Han tillägger att hushållens nettoförmögenhet är högre i dag än innan pandemin men att det inte hjälper i nuläget.
”När folk märker att de blir fattigare så agerar man också efter det.”
Enligt Michael Grahn prissätter marknaden nu att Riksbanken kommer att höja räntan med 3 procentenheter fram till slutet av nästa år. Det skulle få stora konsekvenser för hushållens bolånekostnader, spår han.
”I slutet av förra året låg hushållens räntekostnader på ungefär 60 miljarder kronor, och den siffran kan både dubblas och kanske till och med trefaldigas om man blickar framåt. Det skulle kunna slå lika mycket mot hushållen som inflationen gör – om inte ännu mer.”
Danske Bank räknar med att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter under var och ett de tre nästkommande mötena i år och 25 punkter i februari nästa år.
”Riksbanken kommer att marschera snabbt i år men vid något tillfälle vore det klokt att stanna upp och titta om det är nog. Risken är att man tar i för mycket och så får vi en recession på halsen.”
Chefsekonomen tror inte att ekonomin går in i en längre lågkonjunktur, även om han inte utesluter att vi redan nu är inne i en teknisk recession med två kvartal på raken med negativ tillväxt. Han tror ändå att vi rör oss mot en positiv riktning nästa år.
Vad skulle få inflationen att bli ett mer ihållande problem?
”Det skulle ske om det blir väldigt höga kompensationsgrader i lönerörelsen, för då kommer även det inhemska kostnadstrycket att stiga vilket vi inte riktigt har sett i dagsläget. Vi tror inte att det blir så utan att inflationen kommer ned nästa år.”
Med den ränteuppgång som Danske Bank räknar med är det rimligt att tro att bostadspriserna faller med ungefär 10 procent fån de nuvarande nivåerna, säger Michael Grahn.
”Vid 10 procent är vi inte ens tillbaka där vi har varit under pandemin, men om det blir större nedgångar – om vi börjar prata 20 procent – så kommer vi att få mycket mer allvarliga återverkningar på ekonomin. Där är vi inte riktigt ännu.”
Vad kan de här 10 procenten få för påverkan?
”Det kommer att sätta sig lite på tillväxten och dämpa bostadsinvesteringar. I kölvattnet av det finns det anledning att tro att bostadsinvesteringar kommer att dämpas och vi har redan sett att byggstarterna har gått ned.”
