1515
Annons

Världsledande teknik levereras från ”italiensk by” i Lappland

Bilisterna ser aldrig produkten – men den har ett finger med i produktionen av var tredje bil i världen. 

En liten momentgivare från Sorsele­företaget Gluetec kontrollerar att bultarna i nya bilar är tillräckligt hårt åtdragna. 

Gluetecks industrilokal är inspirerad av en italiensk by. Vd Helena Back och delägaren Thomas Karlsson står i en av de stugor som också är arbetsplats.
Gluetecks industrilokal är inspirerad av en italiensk by. Vd Helena Back och delägaren Thomas Karlsson står i en av de stugor som också är arbetsplats.Foto:Jack Mikrut
Jhon Esteban och Maria Liza Jansson jobbar framför stor vinterfond.
Jhon Esteban och Maria Liza Jansson jobbar framför stor vinterfond.Foto:Jack Mikrut

Den som stiger in i Gluetecs industrilokal i Sorsele hamnar mitt på något som liknar en italiensk piazza, med cafébord, gatlampor och husfasader. 

För mer än 20 år sedan byggdes den italienska stadsmiljön inne i fabriken.

”Målet från början var faktiskt att hamna i Di, och det lyckades”, berättar Thomas Karlsson, som funnits med i utkanten av företaget i många år, men som i dag är en av fem delägare. 

Pr-kuppen blev populär hos personalen och har efterhand byggts ut. Fabrikens huvudgata slutar med en byggnad som har Vita huset i Washington som förebild. 

”Tidigare hade vi en Bill Clinton-docka stående där, men numera plockas han bara fram som tomte eller Lucia när vi närmar oss jul”, berättar vd:n Helena Back och skrattar. 

Förutom att få besökare att dra på smilbanden så bidrar den ”italienska byn” till en bra arbetsmiljö. Torget har med åren blivit en kombinerad lunchmatsal och fikarum. 

I flera av stugorna på gatan finns arbetsplatser. 

”Vi har en ganska tyst arbetsmiljö för att vara ett industriföretag. Med stugorna får vi en annan inramning”, säger Helena Back. 

Här i den italienska inomhusbyn i södra Lappland tillverkas en avancerad detalj som används i bilindustrin. 

”Vi gör momentgivare som sitter i skruvdragare i bilindustrin. Vår givare känner hur hårt du drar åt varje bult. Industrin ska veta exakt hur hårt varje bult är åtdragen”, säger Helena Back. 

Ungefär en tredjedel av världens bilar tillverkas med hjälp av momentgivaren från Gluetec. Varje år lämnar 20–30.000 givare fabriken i Sorsele. 

”Varje gång industrin tar fram en ny bilmodell ska det fram nya produktionslinor med verktyg. Där kommer vi in i bilden”, säger Helena Back. 

Att Gluetec satsade på den här smala nischen beror på att en stor industriell kund för 30 år sedan hade problem med fukt i sina givare. Kunden frågade om företaget, som då hette Gargnäs elteknik, om de kunde hitta en bättre lösning. 

Efter tre års utvecklings­arbete levererade Gluetec sin första momentgivare. Med åren har det blivit företagets huvudprodukt. Ungefär 95 procent av företagets omsättning kommer från en produkt och en kund. 

”Jag vill påstå att det varit affärskritiskt för kunden, vi är världsledande på den här tekniken. Vi känner oss ganska trygga så länge vi är i framkant och behåller kvaliteten”, säger Thomas Karlsson. 

Produkten är speciell och att hitta rätt personal i en glesbygdskommun som Sorsele är inte alltid de lättaste. Det bor knappt 3.000 invånare i kommunen och de som är i arbetsför ålder har för det mesta jobb. Arbetslösheten är låg. 

”Vi handplockar och utbildar personalen själv. Ju mindre de kan om lödning, desto bättre. Vår produktion kräver lite annan lödning så det är nästan bättre att de inte kan löda när de kommer hit”, säger Helena Back. 

Även om Gluetec har ett långt och framgångsrikt samarbete med en storkund är ambitionen att bredda verksamheten. Ägarna vill ha fler ben att stå på, men framför allt vill företaget växa. 

Gluetec har bland annat levererat bultar till separationssystem i satelliter. Men det är bara början, om bolagets framtidsstrategi går i lås. Digitaliseringen och internet of things, sakernas internet, passar ett företag som Gluetec. 

”Allt som går att mäta mäts i dag. Och allt du behöver mäta, dra, trycka eller skruva, där kan vi vara med. Det kan vara inom sjukvården, i gruvor eller inom andra delar av bilindustrin. Vi tror det finns jättemånga intressanta kunder”, säger Thomas Karlsson. 

Han är en av fem delägare i Garga Group, som fått sitt namn av byn Gargnäs i Sorsele kommun. 

”Vi är en grupp entreprenörer med rötterna i inlandet och som brinner för den här delen av landet”, säger Thomas Karlsson.

Utöver Gluetec ingår Skellefteåföretaget Dipolar i Garga Group. Men tanken är att det fler företag i norra Norrland ska ansluta. 

”Vi vill köpa mer. Gärna i en smal nisch med en global marknad. Det finns väldigt många spännande bolag i de här kommunerna”, säger Thomas Karlsson. 

Det kan vara tufft att hitta personal, men att satsa på företag i glesbygd är lättare i dag än tidigare, menar Thomas Karlsson.

”Frågar jag en investerare i Stockholm så reagerar de inte på att vi finns i inlandet. Förut var det ett problem, men inte i dag”, säger han.

Bommersvik – 2,2 miljoner i skuld till staten

Socialdemokraternas konferensanläggning, Bommersvik, krävs på 2,2 miljoner kronor av Tillväxtverket. Anledningen är att kursgården begärt och fått ut mer permitteringsstöd än man haft rätt till och nu väntar domstolsprövning.

Socialdemokraternas konferensanläggning, Bommersvik.
Socialdemokraternas konferensanläggning, Bommersvik.Foto:FREDRIK PERSSON

Bommersvik ägs av Socialdemokraterna tillsammans med ungdomsförbundet, SSU, och tillhandahåller kurs- och konferenslokaler både för partiet och externa kunder.

Nu kräver Tillväxtverket att Bommersvik ska återbetala 2,2 miljoner kronor som bolaget fått i stöd för att korttidspermittera personal under coronapandemin.

”Det blir ett väldigt avbräck förstås om vi blir tvungna att betala tillbaka hela beloppet. Det här året har varit bra för oss och alla i den här branschen för nu har vi haft möjlighet att samla lite i ladorna ,men åker vi på den här smällens så försvinner ju det”, säger Jeanette Svensson, vd på Bommersvik.

Enligt Tillväxtverket har kursgården inte haft rätt till de 2,2 miljoner kronor som betalats ut.

Jeanette Svensson säger att bolaget medger att betala tillbaka 1,5 Mkr, som bolaget inte behövde nyttja eftersom verksamheten kom igång snabbare än väntat, men att man har överklagat övriga 700.000 kronor till domstol.

Enligt Jeanette Svensson rör det sig om ett missförstånd mellan Bommersvik, fackförbund och Tillväxtverket om huruvida företaget var tillåtet att permittera per vecka istället för per månad.

”Det var en väldigt stor osäkerhet i början. Vi hade kontakt med de båda facken som vi har kollektivavtal med, vår arbetsgivarorganisation och Tillväxtverket för att skaffa oss information. Utifrån det gjorde vi en bedömning och valde att permittera per vecka för att kunna öppna upp när vi får in förfrågningar”, säger hon och fortsätter:

”Vi öppnar när vi får en bokning så det var också för att inte permittera mer än nödvändigt. Vi tyckte att vi gjorde en liten insats där för skattepengarna genom det.”

Bommersvik hade en omsättning på nästan 30 Mkr, med ett svagt minusresultat, 2019. Sedan kom pandemin och omsättningen sjönk till 14 Mkr 2020 med en förlust på 4,3 Mkr. 

Förra året svängde siffrorna uppåt och omsättningen ökade till 21 Mkr, återigen redovisades dock en förlust – då på nästan 1,4 Mkr.

Nu kan siffrorna alltså bli än mer röda om socialdemokratins kursgård tvingas betala tillbaka pengarna. Jeanette Svensson tycker att situationen är genant för Bommersvik.

”Det är klart att det är jättepinsamt. Vi är måna om att göra rätt och riktigt. Vi vill inte nyttja mer skattepengar än nödvändigt, vilket vi hade gjort om vi hade permitterat per månad”, säger hon.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera