1515
Annons

Världens toppchefer deppar – pessimismen på finanskrisnivå

Världens toppchefer har fortsatt en klart negativ syn på framtida tillväxt. Och bland de svenska vd:arna har pessimismen ökat markant. Två av tre chefer tror på minskad global tillväxt i år. 

Det visar PWC:s årliga undersökning inför toppmötet i Davos.

Foto:Michael Probst

Inför Världsekonomiskt forum i Davos frågar konsultfirman PWC företagsledare världen över om deras syn på ekonomin, det egna företagets möjligheter och vad som utgör hot och möjligheter det närmaste året. 

I fjol visade studien på en kraftig omsvängning, från att ha varit överlag optimistiska blev cheferna klart mer pessimistiska till konjunktur och tillväxt. Och den dystra synen håller i sig. 

Inte sedan finanskrisen för drygt tio år sedan har de närmare 1.600 som svarat på enkäten varit så tungsinta: 53 procent räknar med minskad tillväxt globalt det kommande året. Endast 22 procent tror på en ökning.

En av orsakerna kan vara den amerikanska presidentens åtgärder säger Peter Nyllinge, chef för PWC i Sverige.  

”President Trump boostade den ekonomiska utvecklingen i hög grad för två år sedan genom sin skattereform och andra näringslivsvänliga åtgärder och i dag skapar han istället stor osäkerhet genom sin utrikespolitik och de handelskonflikter som leder till försiktighet och därmed avmattning av konjunkturen”, säger Peter Nyllinge.

Medan de svenska cheferna i fjol stack ut som optimister i undersökningen är bilden mer jämn i år. Hela 72 procent av de svenskar som svarat tror på en minskad tillväxt globalt, vilket är en fördubbling av förra årets siffra på 34 procent. Endast 10 procent spår en ökning.  

”Det är tydligt att optimismen vi tidigare såg i Sverige nu har skiftat till omvärldens pessimism”, säger Peter Nyllinge.

Överreglering, handelskonflikter, osäker tillväxt, cyberhot och politisk osäkerhet är vad som bekymrar toppcheferna mest. De svenska toppcheferna oroar sig inte oväntat i högre utsträckning än merparten av sina internationella kolleger för en fluktuerande valuta. Samtidigt som cyberhot inte är lika skrämmande i Sverige. 

”Amerikanska företagsledare rankar i dag cyberhotet som det största hotet av alla mot sitt företag. I Sverige är det bara 17 procent av de företagsledare som är med i vår undersökning som är mycket oroade över det. Jag är tyvärr rädd att det är tecken på en svensk naivitet”, säger Peter Nyllinge.   

Något som både gäller svenska och internationella företagsledare är att man är betydligt mer positiv till sin egen chans att skapa tillväxt. Över 70 procent tror att det egna företagets intäkter ökar.

”En klar majoritet tror på fortsatt tillväxt för det egna bolaget, men sättet att uppnå tillväxten har justerats sedan tidigare år. Nu tror de flesta företagsledare på organisk tillväxt genom ökad intern effektivitet eller nya produkter och tjänster istället för att som tidigare satsa på förvärv och expansion till nya marknader. Med andra ord satsas det nu på en mer försiktig strategi”, säger Peter Nyllinge.

Närmare hälften av toppcheferna globalt bedömer att de ökar antalet anställda, men här är svenskarna betydligt mer försiktiga. Cirka 30 procent räknar med att anställa men nästan lika många räknar med att dra ned på personalstyrkan. 

Att frågor kring hållbarhet i allmänhet - och kanske klimatet i synnerhet - är i fokus visar sig även i denna undersökning, men inte som ett hot utan framför allt som en möjlighet. 

Hela 63 procent av vd:arna globalt ser en möjlighet att skapa nya tjänster eller produkter för att möta olika initiativ inom klimatområdet. Och svenska chefer anser att de ligger i framkant här: tre av fyra företagsledare ger samma svar.

Reglering anses alltså vara ett av de största hoten mot den egna verksamheten men är samtidigt något som företagsledarna efterfrågar - när det gäller andra, inte minst teknikjättarna.  

”Av de svenska företagsledarna tror 75 procent på fler regler som utmanar tech-giganternas närmast monopolliknande situation och skapar en mer rättvis konkurrenssituation inom näringslivet”, säger Peter Nyllinge. 

 

 


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?