1515
Annons

Valet 2022

Vården – inte gängen – är hetaste frågan i norr

Mycket pekar på att skjutningar och gängkriminalitet, vid sidan av ekonomin, kommer att ta stor plats i valrörelsen i höst. Åtminstone i södra Sverige, i norr är läget ett annat. Den problematik som dominerar den politiska debatten nationellt är trots allt sällsynt norr om Dalälven.

Foto:Johan Nilsson/TT

I utkanten av Luleå, efter vägen till Boden, ligger Sunderby sjukhus. I ett län med få invånare på en enorm geografisk yta är det här du förr eller senare hamnar om du är allvarligt sjuk. 

Inte i sommar, dock. Torvald Hurula från Kivijärvi blev riksbekant när hans canceroperation ställdes in i sista minuten. Liggande i sjukhussängen fick 73-åringen veta att alla planerade canceroperationer i Norrbotten pausats. Det var bara att åka hem de 20 milen till Tornedalen. Nu kommer han och 190 andra cancersjuka norrbottningar i stället skickas till Karolinska sjukhuset i Solna. 

I en intervju i P1 Morgon förklarade regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson att patientsäkerheten inte kunde garanteras. Det var också bland det sista hon gjorde i den rollen. Några timmar senare var avgången ett faktum, efter att 174 läkare krävt att hon skulle bytas ut. 

Det var kulmen på en lång period av svarta rubriker om missförhållanden i vården i Norrbotten. Det har handlat om brist på sjuksköterskor och läkare. Om dålig arbetsmiljö, få vårdplatser, inställda semestrar och personalflykt. 

Den politiska ledningen slog dessutom inofficiellt svenskt rekord i tondövhet när ett av regionråden avfärdade personalens kritik som ”fullständigt falsk information”. 

Med andra ord råder perfekta förhållanden för att sjukvården ska bli den viktigaste valfrågan i Norrbotten. Utöver norrbottningarnas tillgång till vård, vilket varit en huvudvärk länge, är vårdkaoset extra problematiskt i skenet av de stora industrisatsningar som pågår i regionen. 

Under de veckor då vårddebatten varit som hetast har industriutvecklingen trummat på i samma takt som vi vant oss vid. Ännu en mångmiljardinvestering presenterades, den här gången handlar det om planer på att odla livsmedel med hjälp av spillvärme från Hybrits nya anläggning i Gällivare. Den spanska gödseltillverkaren Fertiberia har valt Luleå för en tio-miljarderssatsning och i Boden står H2 Green Steel redo att inleda markarbetena för sitt nya stålverk. 

Det kommer krävas stor inflyttning om alla de projekt som planeras i norra Sverige ska bli verklighet. Inställda operationer och långa vårdköer gör inte rekryteringskampanjen lättare.  Ett grundkrav för en familj som funderar på att flytta torde vara att det går att lita på basala välfärdsfunktioner som vård och skola. 

Utan fungerande omgivande samhälle, inget grönt stål, skulle man kunna säga om man drar det till sin spets. Detta kommer det att pratas mycket om i Norrbotten när valrörelsen drar igång på allvar i augusti. 

 

 

 

Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

Så blir Sverige en succénation

Sverige har förutsättningar att bli en riktig framgångsnation, ett nordiskt Schweiz eller Singapore. Då måste den framtida regeringen ha en vision. 

Dessvärre handlar valrörelsen om att släcka akuta bränder.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Statsminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Foto:TT

Nu ska det bli mer ordning och reda i det mesta, åtminstone att döma av de politiska partiernas valmanifest. Skiljelinjer finns vad gäller villkoren för företagen i skola och vård, men några radikala förändringar stundar inte. Dessutom är debatten om vinster i välfärden lite skev av två skäl: dels så saknas vinster i välfärden eftersom marginalerna är försvinnande små, dels vet alla att den offentliga sektorn inte kan kompensera för den utbildning och vård/omsorg som de privata aktörerna står för. Ur ett krasst ekonomiskt perspektiv är det alltså en icke-fråga. Däremot kan det finnas ett ideologiskt underhållningsvärde i det hela. 

Värre är det med visioner för den svenska ekonomin. Vi har fina exportbolag som genererar stora skatteintäkter för att finansiera den – ur ett internationellt perspektiv – omfattande offentliga sektorn (Sverige har det femte högsta skattetrycket i hela OECD). Men historiska framgångar är ingen garanti för framtiden. 

Nu köps svenska företag upp på löpande band, en trend som vi bör ta på allvar. För amerikanska fonder och företag är det världens rea på allt svenskt när en krona säljs ut till 0,1 amerikansk dollar. Det är med sorg man ser hur välskötta Swedish Match inom kort tas över av amerikanska Phillip Morris för att våra svenska pensionsfonder är alltför fina för att äga andelar i ett bolag som producerar snus till en miljon svenskar. 

Vi behöver en vision för den svenska ekonomin år 2030.

Häromåret publicerade jag en bok tillsammans med fotografen Malin Lauterbach om sju länder som verkligen vill något och som gör en hel del rätt. Vi åkte runt och dokumenterade. Sverige platsade inte.

Boken handlar till exempel om Georgien, ett fattigt land med en hemsk rysk granne, men som gör sitt yttersta för att bli konkurrenskraftigt. För nu ska det attraheras utländskt kapital och företag. De är på god väg.

Det finns andra framgångshistorier. Tel Aviv i Israel gör allt för att vara nummer ett i it och lyckas alldeles förträffligt med den saken. Med en sådan ambition blir det självklart att acceptera låga skatter för delägare/medarbetare i nya företag som får delar av sin ersättning i optioner. Det är bara för Sverige att kopiera.

Estland är ett annat land på framgångsresa. Med sina platta skatter attraherar de rätt människor och undviker att företag och utbildade personer lämnar landet.

Det finns så mycket att lära av omvärlden, om man bara vill.

Jag drömmer om att Sverige år 2030 blir världens mest framgångsrika kunskapsnation med lönsamma företag som gör befolkningen köpstark. Ekonomer ska vallfärda hit för att studera det goda exemplet – den svenska framgångsresan. 

När vi ger oss ut i världen år 2030 har vi med oss en stark krona – Nordens schweizerfranc. Den sätter press på våra företag att ytterligare vässa sig, vara på tårna och öka sin produktivitet, på samma sätt som Schweiz. För drygt 50 år sedan kostade en schweizerfranc 1 svensk krona. I dag står den i 10,7 och det schweiziska näringslivet blomstrar. 

Visst har det blivit svårare för Schweiz att sälja krimskrams för en spottstyver till omvärlden, men det är heller inte den väg som Schweiz har valt. En stark valuta ska vara ett mål och en ”key performance indicator”, en mätvariabel som kan följas upp i realtid. Och självklart bör riksdagen tydliggöra för Riksbanken att målet om ett fast penningvärde, som Riksbanken definierar som 2 procents inflation, också ska inbegripa en stark och stabil krona. Det betyder alls inte att Riksbanken ska intervenera på valutamarknaden eller införa något kvantitativt mål. Detta är en viljeriktning, en signal, som skickas ut i omvärlden. Det räcker gott.

För att säkerställa att vi är på rätt väg ska vi klättra på olika rankningar. Någon heltäckande bild ger de inte, men Index of Economic Freedom ger en intressant bild av läget, inte minst om den kombineras med andra mätningar, till exempel World Economic Forums ”World Competitiveness Ranking”. Allra senast år 2030 ska vi ha nått medaljplatser. Fram till dess bör alla regeringsbeslut stämmas av mot denna målsättning. Om föreslagna åtgärder riskerar att sänka vår rankning ska de genast avfärdas. Punkt slut.

Medan jag drömmer vidare om år 2030 så tävlar partierna om att lindra den akuta elprischocken genom olika förslag på subventioner. Jag förstår dem. I både slott och koja oroar man sig för vinterns elräkning. Om det ska finnas någon röd tråd i vår resa mot Schweiz eller Singapore så bör den första tanken vara att mildra priserna genom att staten sänker eller tar bort den dubbla beskattningen på just el, i stället för att genast ta till planekonomiska idéer som prisregleringar eller subventioner.

Sedan är det minsann hög tid att sluta vara ett offer för omständigheterna och faktiskt ta ödet i sina egna händer. Framgångsresan kan börja – om vi vill det.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera