1515

Vänsterledaren duckar om regeringens budget

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar har fortfarande inget svar på om partiet kommer att rösta ja till regeringens budget.

Och kanske blir det inte nödvändigt – en M-KD-budget med stöd av SD betecknar hon som ”spekulation”.

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar
Vänsterledaren Nooshi DadgostarFoto:Nils Petter Nilsson / TT

”Jag uppfattar inte att de ska förhandla ihop sig”, säger Nooshi Dadgostar i Ekots lördagsintervju.

Vänsterpartiet tillsammans med Centerpartiet är nyckelaktörer i höstens budgetomröstning. Om regeringen ska få igenom sin budget för valåret 2022 krävs troligen stöd från båda partierna.

Men det gäller bara om oppositionen med Moderaterna och Kristdemokraterna i täten enas om ett eget motalternativ, som med stöd från Sverigedemokraterna – och kanske även Liberalerna – får fler röster än regeringens budget. 

Senast på tisdag ska riksdagspartierna lämna in sina budgetförslag, sedan startar behandlingen i finansutskottet, där partier kan skriva ihop sig om gemensamma förslag.

”Jag menar att det är en spekulation huruvida det skulle finnas en annan budget som i så fall är större. Det kan inte jag veta i dag, och det bygger i så fall på att de partierna har förhandlat med varandra”, säger Nooshi Dadgostar.

Om oppositionen enas om en budget kommer regeringen att behöva V:s ja-röster. Men Dadgostar vill inte ge något besked i dag.

På plussidan anger hon förändringar av sjukförsäkringen, på minussidan otillräckliga höjningar av pensionen och a-kassan. 

Men hon ser inte budgetpropositionen som en slutprodukt, som hon kan lägga fram för partistyrelsen.

”Jag kan inte gå till partiet med en ”kanske-budget”. Jag noterar att finansministern inte svarar på frågan huruvida hon stänger dörren för eventuella förändringar, till exempel i utskottsförhandlingar”, säger Dadgostar.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bygg för framtiden: Bygg för de äldre

”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.
”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.

Behovet av särskilda boenden och trygghetsboenden för äldre är fortsatt stort men att investera i dessa boenden kräver resurser som kommunerna inte alltid har. Här har Riksbyggen, som långsiktig samhällsbyggare, en lösning med deras koncept för kooperativ hyresrättsförening.

– Vi vill vara med och motverka ensamhet och se till att de sista åren i ens liv är så bra de kan bli. Därför krävs både boenden där man får en gemenskap, med gemensamma middagar och ett aktivt liv, och särskilda boenden dit man kommer en senare tid i livet om man behöver vård dygnet runt, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen. 

I Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2021, uppgav 68 kommuner att det finns ett underskott på särskilda boenden, 145 att de saknar trygghetsboenden och 55 önskar fler biståndsbedömda trygghetsboenden. 

Så kan Riksbyggens KHF-modell möta kommunernas behov

Trots det uttryckta behovet räcker många gånger inte kommunens resurser till. För att slippa investera kan kommuner i stället upphandla samarbetspartner som har kompetens och erfarenhet av att tillsammans med kommunen beskriva behoven, bygga och förvalta.  Med Riksbyggens koncept för en kooperativ hyresrättsförening (KHF) stiftas en förening gemensamt av kommunen och Riksbyggen. Föreningen finansierar bygget och hyran täcker kostnaderna. 

– Förenklat är KHF ett mellanting mellan att kommunen äger fastigheten själv och att de hyr lokaler av en privat fastighetsägare.  Föreningen har inget vinstintresse och Riksbyggen jobbar långsiktigt med kommunen för att möta behoven. Samma förening kan växa med fler boenden inom kommungränsen och kan därmed över tid tillgodose en förändrad behovsbild, säger Yvonne Westerlund. 

Riksbyggen har arbetat med samverkan i KHF-form sedan 1992 och samarbetar i dag med 35 kommuner. Bland annat med Lysekils kommun där Fiskebäck äldreboende utsågs till årets vård- och omsorgsboende 2021. 

Flaggskeppet: Innovationsprojekt för välfärdsteknik

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE samt Haparanda- och Hudiksvall kommun har Riksbyggen nu inlett ett två-årigt projekt om framtidens boende för äldre. 

– Det här är ett strategiskt innovationsprogram inom ramen för IoT Sverige; en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Syftet är att se hur vi kan använda fastigheter som nav för att samla in data som skapar värde utifrån såväl resursoptimering som bättre hälsa. Med äldreboendet Flaggskeppet vill vi fördjupa oss i hur man kan bygga framtidens äldreboende för att bidra till en ökad livskvalitet för de boende, avslutar Yvonne Westerlund.

Om Riksbyggen
Riksbyggen startades 1940 och har sedan 1992 arbetat med sin KHF-modell. Idag samarbetar Riksbyggen med 35 kommuner i hela Sverige med totalt 4000 bostäder. De erbjuder en unik helhetslösning och arbetar från behov till väl underhållna fastigheter med fokus på livet i huset. 

Läs mer på riksbyggen.se/kommun/bostader-for-aldre/

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?