ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 20 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Vännerna odlar sitt intresse

  • BLAND VÄXANDE TILLGÅNGAR. Hossein Najafabadi och Mahziar Namedanian lämnade teknikutbildning respektive medieteknik för att odla champinjoner. Foto: Henrik Lenngren

När Mahziar Namedanian satsade på sin nya hobby bevisade han att skogens vita guld också kan växa inuti en rödmålad lada på landet. I dag levereras årligen 450 ton champinjoner från Östgöta svamp.

Doften av mandel och anis är påtaglig när vi kliver in i en av de tre odlingshallarna. För en kännare går det inte att misstolka vad som finns här. I prydliga rader växer champinjoner i den kompostjord som mår bäst av 20 fuktiga grader.

”Vi odlar 450 ton champinjoner varje år, men detta är bara början”, säger Mahziar Namedanian samtidigt som han kontrollerar att svamparna framför honom inte har drabbats av krokodilskinnsyta.

”Det skulle innebära att vi fått kasta dem inom några timmar. Allt handlar om kvalitet här inne. En champinjon är som en människa, den behöver en lagom dos syre. Det är vår uppgift att hitta balansen.”

Grannarna i Vikingstad, strax utanför Linköping, har förmodligen inte noterat den stora omvandling som skett sedan 2014 – men innanför dörrarna finns numera knappt ett spår av den kycklingfarm som tidigare fanns i den röda ladan.

”Det tog oss sex månader att renovera byggnaden, och vi gjorde nästan allt på egen hand, från att bära tusentals påsar med cement till att sätta upp väggar och lägga golv. Dessutom fick vi använda oss av våra sparpengar eftersom banken tyckte att vår affärsidé var lite för ’risky’”, säger Mahziar Namedanian.

Rent objektivt hade banken fog för sin oro, det erkänner han utan omsvep. Grunden till företaget sattes när han tillsammans med universitetskompisarna Mohammed Jalili, Edirs Safavi och Hossein Najafabadi beslutade sig för att satsa på en hobby.

”Vi hade upptäckt att mindre än 15 procent av champinjonerna som säljs i Sverige är odlade här. Samtidigt som fler och fler föredrar lokalproducerat kommer majoriteten av champinjonerna vi stoppar i oss från Polen och Nederländerna. Vi ville förändra den bilden”, säger Mahziar Namedanian.

Från en bokhylla plockar han fram en tjock, tummad variant med titeln ”Mycelium Running – How Mushrooms Can Help Save the World”.

”En present från min handledare på universitetet. Han var en av få som trodde på oss när vi drog i gång.”

Knappt tre år och otaliga timmar research senare är väggarna draperade med tavlor som förkunnar att Östgöta Svamp blivit prisade lite varstans, senast som Årets nybyggare i Östergötland. Företagets champinjoner tar allt större plats på hyllorna hos Ica och Hemköp och omsättningen växer i princip i samma takt som raderna med champinjoner i odlingshallarna.

”Nyckeln till att vi har lyckats ligger mycket i det styrsystem som vi har utvecklat. Med systemet kan jag kontrollera luftfuktighet, temperatur, koldioxidhalt och syre, vilket ger champinjonerna bästa möjliga tillväxtmiljö. Jag kan styra allt via min egen mobiltelefon”, säger Mahziar Namedanian.

För tre år sedan disputerade han inom medieteknik och spåddes en fin framtid som forskare.

Parallellt forskade hans nuvarande kolleger inom mekanik.

”Nu kan vi använda oss av våra gemensamma akademiska kunskaper till att bygga upp ett välmående företag.”

En av satsningarna handlar om att odla champinjoner med förhöjd halt av D-vitamin.

”Vi hoppas snart kunna få licens och siktar på att kunna börja sälja champinjonerna redan under hösten”, berättar Mahziar Namedanian.

Det senaste året har han på nära håll sett hur Östgöta Svamp gått från fyra till 13 anställda och att konkurrenterna fått en allvarlig utmanare om butikshyllorna.

”Drömmen är att bli störst, men vi tar ett steg i taget”, säger Mahziar Namedanian.

Att du som vd håller dig till att tala engelska, försvårar det på något sätt din vardag som företagare?
”Nej, det har inte inneburit några bekymmer för mig. Att starta och driva detta företag är långt ifrån enkelt, jag har många utmaningar att ta itu med varje dag. Att jag inte kan tala svenska är inte ett av problemen. Lyckligtvis är svenskar duktiga på engelska. Kommunikationen med dem blir helt enkelt bättre på engelska jämfört med om jag använder min knackiga svenska.”

Tyck till