Annons

Vanligare att unga agerar målvakter

Flera myndigheter går samman för att vända trenden med att unga vuxna dras in i penningtvätt och kriminella nätverk.

”Den tekniska utvecklingen har gjort det vanligare att unga människor agerar målvakter”, säger Linda Staaf vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Foto:Fredrik Sandberg/TT

I höstas upprättade Polismyndigheten en så kallad särskild händelse för att komma åt dem som ägnar sig åt så kallad vishing, alltså bedrägeriförsök där någon försöker komma över inloggningsuppgifter till konton via telefonsamtal.

Under arbetet upptäckte polisen att det blir allt vanligare att unga vuxna plockas upp av kriminella nätverk för att agera penningmålvakter.

Nu har Skatteverket, Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden tillsammans med Polisen startat en kampanj för att nå dem som ligger i riskzonen. En del vet inte ens att de begår en brottslig handling, att de faktiskt tvättar pengar, när de tar emot pengar via Swish som de sedan tar ut i en bankomat.

”Tidigare var det lättare att ana att det var ett kriminellt upplägg. Nu när den tekniska utvecklingen har gått framåt och det är mycket lättare att föra över pengar, vet inte alla om att de gör något kriminellt”, säger Linda Staaf, chef för Noas underrättelseenhet.

För att nå ut till dem som ligger i riskzonen har polisen bland annat använt sig av sociala medier, men Linda Staaf anser att man måste arbeta på bred front och informera på flera olika sätt.

”Vi är medvetna om att det är svårt att nå ut till den här målgruppen. Därför måste vi arbeta långsiktigt, bland annat genom att försöka nå ut till deras föräldrar.”

”Vi behöver öka kunskapen generellt och i hela samhället om att det är olagligt att vara målvakt och att man riskerar att skuldsätta sig för resten av livet”, säger Linda Staaf.

Penning- och styrelsemålvakter är ofta lätta att spåra vid en polisutredning, och de riskerar att dömas till så kallat solidarisk betalningsansvar. Det innebär att om målvakten har tagit emot 10.000 kronor som sedan tagits ut, kan han eller hon bli återbetalningsskyldig för ett större belopp, om bedrägeriet till exempel omfattar 100.000 kronor.

”Dessutom riskerar de att dras in i grövre kriminalitet. Det är kanske ännu mer skrämmande – att de får hållhakar på sig, vilket gör att det är lätt för kriminella att utnyttja dem”, säger Linda Staaf.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?