Annons

Välkommen in i Jan Håfströms dödskallegrotta

Jan Håfström återkommer återigen till döden i den nya utställningen ”Den vita bussen” som öppnar på galleri Andersson/Sandström i helgen.  

Jan Håfström förbereder sig inför utställningen Den vita bussen på Andersson/Sandström.
Jan Håfström förbereder sig inför utställningen Den vita bussen på Andersson/Sandström.Foto:Joey Abrait
Foto:Joey Abrait
Foto:Joey Abrait

I foajén till utställningen välkomnas besökarna med följande text, handskriven med prydliga vita bokstäver på svarta brädor: ”En sommar åkte jag buss. Plötsligt vet jag att alla andra passagerare är döda. Jag vill omedelbart gå av men det är omöjligt. Det finns inga hållplatser, ingen slutstation. Det enda som finns är den vita bussen”. 

Jan Håfström, med sin utställning Den vita bussen.
Jan Håfström, med sin utställning Den vita bussen.Foto:Joey Abrait
”En sommar åkte jag buss. Plötsligt vet jag att alla andra passagerare är döda. Jag vill omedelbart gå av men det är omöjligt. Det finns inga hållplatser, ingen slutstation. Det enda som finns är den vita bussen”
”En sommar åkte jag buss. Plötsligt vet jag att alla andra passagerare är döda. Jag vill omedelbart gå av men det är omöjligt. Det finns inga hållplatser, ingen slutstation. Det enda som finns är den vita bussen”Foto:Joey Abrait

Jan Håfström föddes 1937 och kommer väl ihåg när de vita bussarna kom till Sverige, Folke Bernadottes räddningsaktion som räddade tusentals judar från koncentrationslägren i Nazityskland. Han berättar att namnet på utställningen kan beskrivas som ett yttre korrelat för en inre oro och ängslan. Jan Håfströms far, Erik Håfström, arbetade som hotellportier och kom i kontakt med en del judiska flyktingar som kom till Sverige och Stockholm. 

”Som barn är det en obegriplig värld, berättelsen om de vita bussarna som kommer, och om de människor som överlever, men hamnar på svenska kyrkogårdar. Den vita bussen blev någon slags container för en massa obesvarade frågor som ytterst handlar om döden. När man ställer ut bussen måste man ställa någonting mot den, någon form av besvärjelse”, säger Jan Håfström 

Besvärjelsen som Jan Håfström talar om utgör en stor del av utställningen. I galleriets största rum hänger flera enorma tavlor med konstnärens ikoniska vita och svarta dödskalle med olika klara färger som bakgrund. 

”Rummet är en besvärjelse av döden, man vill färglägga den och göra den åtkomlig genom sin skönhet och sin närvaro. Det går inte att göra den begriplig. Man skapar närvaro i rummet genom färgen och formen. Det mötet kanske kan befria en från någon sorts panik eller mörker”, säger Jan Håfström.

Jan Håfström har en lång karriär som konstnär. Han debuterade 1966 och studerade på kungliga konsthögskolan 1963-1968 och intar i dag en central position i den svenska konstvärlden. Han har under åren ställt ut på många olika platser runt om i världen. När hans verk säljs på auktion säljs de ofta till priser på hundratusentals kronor.

Mr Walker, seriefiguren Fantomens alter ego, står som ett sju meter högt konstverk i Järnvägsparken mellan Stadshuset och Sheraton.
Mr Walker, seriefiguren Fantomens alter ego, står som ett sju meter högt konstverk i Järnvägsparken mellan Stadshuset och Sheraton.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Ett återkommande verk i Jan Håfströms konst är Mr. Walker, seriefigurens Fantomens alter ego. En version av den finns som en stor staty i Järnvägsparken, nära Centralstationen i Stockholm. 

”Han är en slags fadersfigur och ett sätt för mig ett sätt att bearbeta min relation till min pappa. Men när man ställer ut honom som på Tegelbacken ska han vara någonting för alla andra också. Då tror jag att han är någon slags oskriven kraft. Han är en av alla de människor som kommer resande med tåget, han är vem som helst och han har de anonymas kraft”, säger Jan Håfström.

Mr Walker finns inte med som figur i den nya utställningen, men man kan lätt dra paralleller till Fantomens högkvarter dödskallegrottan i rummet med alla dödskallar. Jan Håfström ser ut över sin egen dödskallegrotta och tittar på de enorma tavlorna han målat i rummet. 

Vad känner du när du ser detta? 

”Jag undrar vem som har gjort detta. Uttrycket i det här rummet är så pass speciellt och starkt att jag måste låta det sjunka in. Även om problemet har bearbetats under lång tid, om vi ska börja med bussarna då jag var ett barn. Samtidigt upplever jag att även om de vita bussarna hände 1945 så är det fortfarande aktuellt, folkmorden pågår över hela världen” säger Jan Håfström. 

För Jan Håfström har konsten främst fungerat som ett utlopp i hur han hanterar och tar hand om sina känslor och tankar. 

”På något sätt tror jag att konst är kopplat till sådana erfarenheter och att det är meningsfullt att det är så. Det är ett sätt att sörja eller bearbeta. Både privat och kollektivt”, säger han. 

”Det som en utställning vill göra är att på något sätt förstå tidsandan som vi alla lever i. Att människor går på utställning är säkert en längtan att förstå den tid de lever i och förstå vilka de är. Om de känner igen sig någonstans i en målning blir man mindre ensam och det tror jag är en avgörande punkt i livet. Det är ett sätt att försöka tränga in i världens förbannade tillstånd”, säger Jan Håfström. 

 

 

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?