ANNONS:
Till Di.se
Smarta städer

Välfärden är huvudsaken i huvudstaden

  • Johanna Engman, förvaltningschef på Stockholm stad. Foto: Banfa Jawla

En smart stad handlar inte bara om avancerad trafikstyrning, energilösningar och annan automatiserad infrastruktur. 

I Stockholm, som faktiskt satsar på att bli smartast i världen, är det lika mycket en fråga om välfärd.

Utanför Stockholms stadshus står turistbussarna på rad. För blotta ögat ser Norr Mälarstrand ut som vanligt, men innanför väggarna i de gula stenhusen intill Stadshuset pågår ett intensivt arbete med att förändra huvudstaden. 

”När vi pratar om en smart stad menar vi en hållbar stad. Då utgår vi ifrån de fyra målen som Stockholms stad har för ett hållbart samhälle och det är att det ska vara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart. För att göra en smart stad kopplar vi våra utvecklingsprojekt till de målen”, berättar Johanna Engman, chef för avdelningen för digital utveckling inom Stockholms stad. 

Hon har suttit på posten sedan i januari i år, men har många år i stadens tjänst bakom sig. 

När hon var chef för Norrmalms stadsdelsförvaltning var hon till exempel med och införde de smarta papperskorgar som finns vid till exempel Hötorget och i Rålambshovsparken, ett projekt som nu rullas ut i hela Stockholms stad. Papperskorgarnas mjukvara drivs av solenergi och är uppkopplade via gsm, mobil kommunikation, så att de själva kan rapportera när de börjar bli fulla. Men först packas innehållet ihop. 

På så sätt behöver de bara tömmas ungefär fyra gånger i veckan i  stället för flera gånger om dagen. 

”Det är ett ganska tydligt exempel på hur vi måste arbeta. Digitalisering i sig är inte målet. Här hade vi ett problem med att ­hantera soporna och digitalisering blev lösningen.”

Som en effekt av projektet har soptömningstransporterna minskat med 97 procent, det har blivit renare och antalet timmar som ägnas åt att plocka skräp har minskat med cirka 60 procent. 

Arbetet med att bli en smartare stad var till en början ganska inriktat på lite hårdare frågor som till exempel olika trafiklösningar. Men enligt Johanna Engman har det blivit allt tydligare att en väldigt stor nytta med digitaliseringen i samhället är att välfärden kan effektiviseras och förbättras. 

Prognoser, från bland annat SKL, tyder enligt henne på en sämre skatteutveckling framöver. Det innebär att de ekonomiska resurserna krymper. 

”Det gör att vi inte kommer att kunna öka kostnaderna på samma sätt. Tittar man på demografin ser vi också att färre personer ska försörja fler”, konstaterar Johanna Engman. 

Även om man på något sätt skulle lyckas bibehålla skatteintäkterna kommer det enligt henne inte att finnas tillräckligt med medarbetare för att kunna utföra det arbete som görs i dag.

”Vi kommer att behöva jobba på ett annat sätt, annars måste vi minska på välfärden”, säger hon. 

Ett exempel på projekt som har genomförts inom välfärdsområdet är screening av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av AI. Samma antal elever som tidigare fångas in, men på kortare tid, vilket gör att man i skolan kan använda tiden som blir över till att skaffa hjälpmedel och extra hjälp i undervisningen. 

Staden har också testat en kommunikationsrobot som hjälper långtidssjuka barn att hålla kontakten med skolan. Johanna Engman pratar även om att det vore önskvärt med tekniska hjälpmedel till gamla och sjuka som gör att de kan gå på toaletten eller duscha på egen hand. 

”Många tänker att när man ersätter människor med maskiner blir det ett kallare samhälle. Vi kan se att man som individ får större självständighet och kanske också ökad kvalitet. Om jag kan få hjälp av en maskin med att laga mat, duscha eller gå på toaletten kan jag göra det när jag vill på dygnet, hur jag vill och jag behöver inte vara beroende av att det ska komma en person som jag kanske inte känner som ska hjälpa mig med väldigt intima delar.”

Integritetsaspekten blir viktig här, vilket blev tydligt när man i staden började titta på övervakningslösningar för nattillsynen för äldre och funktionshindrade. Då handlade diskussionen om kameraövervakning. Nu har tekniken kommit så långt att man inte behöver skicka vanliga bilder, utan i stället kan skicka annan data som till exempel visar blodtryck eller om någon oväntat faller. 

”Det gör att man inte känner att man blir övervakad, man kan vara ensam på natten och slipper att bli väckt.”

För att försäkra sig om att hamna rätt med datainsamlingen har staden inlett ett samarbete med forskare på KTH kring just integritet. 

”Även när det gäller trafikövervakning är det en viktig fråga”, säger Johanna Engman. 

De senaste projekten som styrgruppen har fattat beslut om att gå vidare med och testa handlar om just trafikövervakning och smart belysning. Digitaliseringsprojekt i staden utförs ofta i tre steg. Inledningsvis sker test i liten skala som om det faller väl ut resulterar i ett större pilotprojekt. Lyckade lösningar rullar ut i hela staden. 

Automatiserad parkeringsövervakning testas i Årsta. Där ska en app lotsa bilister som letar parkering. Andra trafikrelaterade lösningar handlar om att ge försenade bussar förtur vid trafikljus. 

Stockholm har högt satta mål. 2040 är det sagt att det ska vara den smartaste staden i världen. Men målet är ganska mjukt. 

”Vi ser det här som en resa. Det är inte så att vi kommer att gå i mål och stänga böckerna 2040 och inte göra något mer. Stockholm och Sverige ligger långt fram i digitaliseringen och har gjort det länge. Därför vore det jättekonstigt att sätta ett annat mål än att vara den smartaste staden, det är att lägga ribban för lågt.”

Många andra städer har också siktet inställt på att bli världens smartaste, men de flesta städer har sin egen syn på vad det ­faktiskt innebär. Hur smart en stad är går heller inte riktigt att mäta. 

”Det är riktningen som är det intressanta, att hela tiden arbeta för att hitta smarta lösningar. För vår del är det lösningar för ett hållbart samhälle, men ­tittar man på Dubai till exempel så har de mycket större fokus på den hårda sidan. Där kommer de säkert att slå oss”, säger Johanna Engman.

Urbaniseringen går snabbt och Stockholm växer i rask takt. Tekniken utvecklas ännu snabbare. Hinner ni med att tänka smart i den takt som staden växer?

”Det är en utmaning, men vi brukar prata om att vi jobbar i tvåtakt. Vi har de stora tunga infrastrukturdelarna, som till exempel trafikstyrningen, där vi har en längre tidsram med stora tunga investeringar. Sedan har vi snabba småprojekt som måste gå fort, där vi kan jobba med förändringar utifrån vad som sker i omvärlden.”

Hur tror du att staden ser ut 2040?

”Jag tror att de enklare uppgifterna sköts med hjälp av automatiseringar. Jag tror också att vi får hjälp med att fatta vissa mer komplexa beslut. De som har största behov av hjälp och stöd har fått ett bättre liv och behöver inte lika mycket hjälp av samhället, vilket ger ett mer jämlikt samhälle”, säger Johanna Engman. 

”Det enda som är säkert är att vi inte riktigt kan tänka ut hur det kan bli. Det ska inte kännas som att man är övervakad utan som att vi får hjälp i vardagen så att vi kan ägna tiden åt det vi vill. Det kommer att finnas självkörande bilar och behovet av en egen privat bil kommer att minska. Du kommer nog inte heller att behöva parkera, utan bilen gör något annat när du inte använder den. Gatuutrymmet kommer därmed att öka. Förhoppningsvis får vi en bättre miljö till följd av det.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies