ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Valen som avgör – maxa plånboken som pensionär

  • Foto: TT
  • Foto: TT

Hur mycket du kommer att ha i plånboken som pensionär styrs av val du gör tidigare i livet.

Med koll på effekten av att dra ut på pluggandet, jobba efter 65 eller hålla fast vid dyra fonder kan du fatta beslut maximerar din pension utifrån dina livsval.

Att det påverkar pensionen att sluta jobba tidigt är nog alla medvetna om på. Men hur mycket pengar handlar det om egentligen? Ganska mycket, enligt Pensionsmyndigheten, och effekten blir dessutom större för höginkomsttagare.

Att gå i pension vid 62 i stället för vid 65 års ålder sänker pensionen med 18 procent för den som tjänar 40.000 kronor i månaden eller mindre. Tjänar man 60.000 kronor i månaden blir skillnaden i stället 21 procent.

”Effekten av att jobba några år längre eller att gå något år tidigare blir större om man tjänar över brytgränsen för statlig skatt och taket i den allmänna pensionen, eftersom avsättningarna till tjänstepensionen är högre på lönesummor över de gränserna”, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, som har tagit fram nya tumregler för hur pensionen påverkas av olika faktorer.

Syftet med reglerna är göra det enklare för folk att greppa vad olika beslut får för betydelse för plånbokens tjocklek senare i livet.

Väljer man i stället att jobba efter 65-årsdagen ökar pensionen med 6–11 procent för varje extra år man stannar kvar i arbetslivet, om man har en lön under brytpunkten för statlig skatt.

För den som tjänar 60.000 kronor i månaden blir det ytterligare några procent.

En person med den lönen som jobbar på tills att den fyller 70 år får över 50 procent mer i pension resten av livet, jämfört med om arbetslivet hade tagit slut fem år tidigare.

Dels tjänar man in pension under fler år, dels ska pensionskapitalet delas på färre antal år. De två faktorerna tillsammans får stort genomslag.

Man ska vara medveten om att vartenda år i arbetslivet och allt man tjänar räknas. Inträdesåldern på arbetsmarknaden kan alltså också påverka pensionen, men här är effekterna mer svårbedömda.

Allt annat lika sänks pensionen med 1–3 procent för varje extra år det dröjer innan man börjar jobba. Den som kommer ut i arbetslivet vid 28 i stället för 23 års ålder och jobbar till 65 får 9 procent mindre i månaden.

”Tidigt intjänat pensionskapital ger en större ränta-på-ränta-effekt än det man tjänar sent i yrkeslivet”, säger Erik Ferm.

Med en bättre lön till följd av studier kan väga upp för det.

”Studier är svårt att värdera. Man kommer att ha lägre inkomst under de åren man studerar, men till syvende och sist kanske studierna leder till ett jobb man trivs med och som ger en högre inkomst. På så sätt kan det i slutänden ändå ge en bättre pension”, säger Erik Ferm.

Utträdesåldern har betydligt större och tydligare effekt. Det kan vara lugnande att veta att de beslut man tog som 25-åring inte är avgörande utan ganska enkelt går att kompensera för senare genom att jobba några månader eller något år längre.

När det kommer till deltidsarbete blir effekterna större ju tidigare i livet man gör det. Återigen handlar det om ränta-på-ränta. Pensionsavsättningar man går miste om när man är 30 skulle annars ha hunnit växa mer än pensionsavsättningar som görs när man närmar sig slutet av yrkeslivet.

Den som jobbar 50 procent i tio år från 30-årsålder får se pensionen minska med närmare 14 procent, jämfört med om man hade jobbat heltid under perioden, medan den som gör samma sak från 55-årsålder får en pension som i stället är drygt 11 procent lägre. 

Här finns dock en brasklapp och det gäller dem som har förmånsbestämd tjänstepension. Den beräknas utifrån andra regler än den premiebestämda, som dominerar i dagens avtal, och då kan deltidsarbete sent i livet slå hårdare. Kolla därför upp hur just ditt avtal ser ut.

De här beräkningarna tar ingen hänsyn till andra effekter på löneutvecklingen, och då i förlängningen pensionen, som deltidsarbete kan ha. Det talas ibland om frånvarostraffet, som innebär missade karriärmöjligheter och en sämre löneutveckling.

Jobbar man deltid på grund av att man har små barn blir effekten mindre eftersom man under de första åren kompenseras med så kallade barnårsrätter, som tilldelas den av föräldrarna som tjänar minst.

Det finns fler sätt att höja sin inkomst som pensionär, utöver att jobba mer och längre. Ett är att ens partner överlåter sin premiepension. 

”Det är en försvinnande liten andel som utnyttjar den möjligheten. Jag tror framför allt att det handlar om okunskap. Det är ett smidigt och enkelt sätt att kompensera om den ena i förhållandet har en lägre inkomst och kommer att få en lägre pension, utan att behöva öka sitt sparande i dag”, säger Erik Ferm.

Endast omkring 11.000 personer om året gör detta.

Det främsta skälet att föra över är att jämna ut inkomsterna mellan sig. 

”Men vissa kan också utnyttja det av skatteskäl. Om man vet att man kommer att betala statlig inkomstskatt även som pensionär, och ens partner hamnar under brytgränsen, kan den totala skatten bli lägre om man för över premiepensionen till den med lägre inkomst”, säger Erik Ferm.

Om den som ger bort sina premiepensionsrätter tjänar 45.000 kronor i månaden och överföringen pågår i tio år ger det den andra parten 1.050 kronor mer i pension i månaden livet ut.

Ytterligare ett sätt att höja pensionen är att inte betala onödigt höga avgifter i sitt pensionssparande, såväl inom tjänstepensionen som det man eventuellt sparar privat.

Pensionsmyndigheten har räknat ut att om fondavgiften är 1 procent minskar pensionskapitalet i ett årligt sparande med 5 procent för varje 10 år som sparandet pågår, jämfört med om avgiften hade varit noll. Exemplet bygger på en real avkastning på 3,5 procent.

”Jag tror att många underskattar hur stor effekt avgifterna har. Man tittar på avgiften på årsbasis och tycker inte att det är så stor skillnad, men man tänker inte på hur stor effekten blir på 30 års tid”, säger Erik Ferm.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer