Demonstrationerna och kravallerna som inleddes för två veckor sedan har hittills lett till att ett tiotal människor förlorat livet. Flera tusen demonstranter uppges ha gripits. Mängder av butiker har plundrats och bränts. Skadorna som drabbat det chilenska affärslivet bedöms uppgå till mångmiljardbelopp.
President Sebastian Piñera sa i en tv-intervju i helgen att inbetalningarna av moms sjunkit med en fjärdedel under den senaste veckan.
Den tändande gnistan var en mindre ökning av biljettpriset i tunnelbanan i huvudstaden Santiago. Det utlöste ledarlösa demonstrationer i Santiago, Valparaiso och andra chilenska städer.
President Sebastian Piñera och hans regering svarade med att sända ut militär på gatorna, vilket väckte minnen från diktaturen under Augusto Pinochet som pågick från 1973 till 1990.
Att presidenten såg till att biljettprishöjningen snabbt togs tillbaka hade ingen betydelse. Demonstrationerna riktar sig mot den ekonomiska ojämlikheten i landet, där en stor del av befolkningen inte anser att de fått del av Chiles ekonomiska framgångar under de senaste årtiondena.
I förra veckan avskedade presidenten åtta ministrar och utsåg ersättare. En planerad höjning av elpriset stoppades. Han har bland annat lovat sociala och ekonomiska reformer, höjda pensioner och lägre sjukvårdskostnader.
Dessa initiativ fick dock ingen synbar effekt. På måndagen fylldes gator i Santiago åter med tusentals demonstranter, följda av sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor.
Chiles BNP steg 2018 med hela 4 procent. Innan oroligheterna inleddes var prognosen att ekonomin skulle växa med 2,6 procent i år.
”Vi ser att tillväxten i slutet av året sjunker från vår tidigare prognos om 2,6 procent till mellan 2 till 2,2 procent”, sa den nyutnämnde finansministern Ignacio Briones på måndagen.
Börsen i Santiago föll då oroligheterna inleddes. Men nedgången har hittills begränsats till 1,2 procent.
