Vänsterpartiet gör upp med vad man beskriver som januariavtalets ”nyliberala kaosreformer” i sin budget. Man pekar på att de rikaste tio procenten i Sverige sitter på 75 procent av den samlade privata förmögenheten. Men det gör man sitt bästa för att ändra på i den kommande budgeten.
”Vi menar allvar med att den ekonomiska jämlikheten måste öka. Det är bra för den ekonomiska utvecklingen, det är bra för demokratin och det är bra för vi alla som lever här”, säger Ulla Andersson som är ekonomiskpolitisk talesperson.
I partiets motion höjs skatten på aktieutdelningar och kapitalvinster med 12 miljarder och en ny förmögenhetsskatt drar in 11 miljarder.
Vänsterpartiet vill även införa ett tak på investeringssparkonto, vilket drar in ytterligare 7 miljarder och man går fram med förslag på en fastighetsskatt och en arvs- och gåvoskatt tillsammans drar in mer än 7 miljarder.
Partiet höjer även bolagsskatten med 8 miljarder och drar in dryga 5 miljarder på skärpta 3:12-regler.
V skrotar regeringens förslag om förstärkt förvärvsavdrag och jobbskatteavdrag. I stället får personer som tjänar mindre än 40.000 kronor i månaden sänkt skatt, medan partiet inför en särskild värnskatt för höginkomsttagare.
Av satsningarna på 78 miljarder går 32 till kommunsektorn, inklusive sjukvården. De största posterna är 10 miljarder vardera i förstärkta statsbidrag och investeringsstöd till samhällsfastigheter.
Den sista posten räknas även in i partiets klimatreformer, som uppgår till 32 miljarder kronor till bostadsbyggande, energiinvesteringar, transporter och industri. Mest går till järnvägsunderhåll, totalt 8 miljarder kronor.
Bland förslagen för en stärkt ekonomisk trygghet går de största beloppen till en höjd garantipension (5 miljarder), slopat karensavdrag och minskat och slopat sjuklöneansvar för småföretag (knappt 2 miljarder). Partiet gör en särskild landsbygdssatsning på dryga 5 miljarder.
Ulla Andersson ger inga besked om hur V kommer att agera i budgetfrågan.
”Vi kommer att återkomma hur vi förhåller oss”, säger hon.
