1515
Annons

Utredare ska bedöma om Arlanda behöver växa

Trafikverkets ordförande Magnus Persson ska utreda en avveckling av Bromma flygplats och flytt till Arlanda åt regeringen och vad det kräver.

En het fråga är om Arlanda måste byggas ut.

Foto:Stina Stjernkvist/TT, Stina Stjernkvist, Stina Stjernkvist

”Det är en grannlaga uppgift att säkerställa att samhällsviktigt flyg och inte minst inrikesflyget ska få plats”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om uppgiften.

Uppdraget till Magnus Persson följer på presskonferensen i förra veckan, där Eneroth och klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) gjorde klart att regeringen vill lägga ned Bromma flygplats och flytta trafiken och verksamheten till Arlanda.

Det skulle kunna innebära en avveckling före 2038, det år som det nuvarande avtalet för Bromma mellan Stockholms stad och statliga Swedavia gäller.

Men många frågor är ännu obesvarade. Magnus Persson ska senast den 31 augusti leverera ett underlag som spänner över ett brett område.

”Det finns väldigt ofta de som har väldigt snabba och enkla uppfattningar om Bromma. Det är inte så enkelt”, säger Eneroth till TT.

Han talar om en process som ska göra klart vilka juridiska och ekonomiska åtaganden som finns, för statliga flygplatsbolaget Swedavias del och statens del, inte minst gentemot de privata aktörer som nu finns på Bromma.

”Och det handlar om sanering av marken, saneringskostnader och inte minst att säkra nödvändig kapacitet på Arlanda flygplats.”

TT: Är det uteslutet med en utbyggnad av Arlanda?
”Det är svårbedömt”, säger Eneroth.

Han pekar bland annat på Swedavias rapport där bedömningen görs att det i alla fall inte behövs en fjärde bana ”de närmsta åren” om trafiken på Bromma flyttas dit. Ända sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet började regera ihop 2014 har de varit oense om Arlandas utveckling. Striden är inte slut, men får vila tills dess att utredningen är klar.

”En utmaning vid Arlanda nu är ju att ha ett underlag för att locka internationella direktlinjer. Det är klart att ett bredare marknadsunderlag och fler transferpassagerare ökar ju förutsättningarna. Det är ingångar utredaren får ta med sig”, säger infrastrukturministern.

Utredaren ska också ta reda på vilka alternativen är för det samhällsviktiga flyget, som ambulansflyg, om Bromma avvecklas. Frågor om påverkan på totalförsvaret måste klaras ut.

En uppgift är att räkna på kostnader, framtida värden och möjliga intäkter för staten, Stockholms stad och andra vid en flytt.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Utredning: Bromma ska kunna stängas 2035

Regeringens Arlandautredning rekommenderar att processen för att starta bygget med en ny start- och landningsbana dras igång nu för att banan ska kunna stå färdig om tidigast 10 år. Samtidigt får Bromma ett nytt bäst före-datum: 2035.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Under den rödgröna regeringen utvecklades frågan om Arlanda och Brommas respektive framtid till en riktig surdeg.

Miljöpartiet obstruerade möjligheten att bygga en ytterligare start- och landningsbana på Arlanda, vilket är ett krav från de borgerliga partierna för att de ska gå med på att stänga Bromma flygplats.

Nu kommer ny bensin på elden när regeringens utredare Peter Norman presenterar sin rapport om Arlandas framtid.

Den politiskt känsliga frågan om en ny start- och landningsbana får delvis ett svar. Utredningen tar inte ställning till om banan ska byggas eller inte, men slår fast att om en sådan bana ska byggas kommer det att ta 10 år och därför bör processen startas nu.

”Vi ska inte sinka den tiden mer än nödvändigt, påbörja den administrativa processen nu”, säger Peter Norman.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) slår fast att det finns ett stort stöd för förslaget att samla flygtrafiken i Stockholm på Arlanda.

Han pekar bland annat på den utredning som gjordes förra året, om förutsättningarna för att lägga ned Bromma flygplats.

”Den visade tydligt att de flesta remissinstanser tycker att det är rimligt att avveckla Bromma flygplats för att samla inrikesflyget på Arlanda och för att få ett bättre underlag för internationella direktflyg”, säger Tomas Eneroth.

Stängningen av Bromma ska göras ”sakta men säkert”, säger Peter Norman och pekar på 2035 som ett realistiskt mål. Från år 2030 ska dock flygplatsen endast få användas för fossilfritt flyg.

Det ger flygplatsen en längre livstid än Brommautredningens dom, som förordade år 2027.

”Om man skulle göra en snabb avveckling av Bromma finns en risk för att konkurrenssituationen i svenskt inrikesflyg skulle försämras kraftigt”, säger Peter Norman och varnar för höjda priser och sämre tillgänglighet som konsekvenser.

En del av uppdraget har också varit att utreda hur Arlanda kan bli effektivare, en fråga som i dessa dagar är mer aktuell än någonsin.

Peter Norman tecknar sin målbild genom att hänvisa till möbeljätten Ikeas varuhus, där kunder kan korsa olika avdelningar för att snabbare komma till kassan – så kallade ”smitvägar”.

”De resenärer som inte vill eller behöver gå genom de kommersiella gångarna, ska inte behöva det. Snabbt in och snabbt ut”, säger han.

Miljöpartiets profil i Stockholm, trafikborgarrådet Daniel Helldén, reagerar på utredningen med beskedet att han anser att Bromma kan läggas ner långt innan 2035.

”Bromma kan läggas ner nu, det är inga problem och Swedavia kan sköta det så att det blir en bra ordning för alla bolagen”, säger han.

Är du öppen för att man startar den administrativa processen för en ny start- och landningsbana på Arlanda, mot att Bromma stängs?

”Ja, jag ser inte det som något större problem. Det viktiga är att man sätter igång nedläggningen av Bromma.”

Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus anser att utredningen kan vara en startpunkt för en framtida överenskommelse om Arlandas framtid.

Men för att Bromma ska läggas ner krävs mer än en påbörjad administrativ process för en ytterligare start- och landningsbana på Arlanda.

”Vi är inte beredda att diskutera försämringar på Bromma flygplats förrän spaden är i marken”, säger hon.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera