ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
EU-valet

Utdragen jobbjakt i EU – nya möten kan krävas

Kampen om toppjobben i EU blir både lång och svår.

"I går var jag försiktigt optimistisk. I dag är jag mer försiktig än optimistisk", skrev EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på Twitter.

Tusks bistra konstaterande kom efter ett möte med de två tungviktarna i skaran av EU-ledare: Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Statsminister Stefan Löfven (S) är även han något pessimistisk om möjligheten att enas om framför allt en ny ordförande för EU-kommissionen under torsdagskvällens överläggningar.

”Det är en väldigt svår process, en komplex process. Jag utgår ifrån att det här kommer att ta tid”, sade statsministern på väg in till toppmötet.

Saken underlättas inte heller av det tog ledarna betydligt längre än planerat att ens inleda toppjobbsdiskussionen. Först vid 21.30-tiden var ledarna klara med övriga frågor.

Några namn ville Löfven inte yppa – bland annat för att inte förekomma den diskussion han måste ha med EU-nämnden i ett sådant läge.

”När vi kommer dit så ska jag förankra det med parlamentet (riksdagen). Vi är inte där ännu. Nu ska vi höra vad (EU:s permanente rådsordförande) Donald Tusks konsultationer har gett vid handen”, sade Löfven.

”Här måste det vara en balans mellan de olika partigrupperna. Vi ska ha en könsmässig balans, en balans mellan länderna. Men det självklart allra viktigaste är att vi har de mest kompetenta ledarna på de här posterna”, säger statsministern, som samtidigt betonar att förhandlingarna inte får bli för långdragna.

Irlands konservative premiärminister Leo Varadkar tror att fler toppmöten krävs för att enas, samtidigt som han hävdar att han och de övriga inom konservativt kristdemokratiska partigruppen EPP står fast vid sin favorit: tyske Manfred Weber.

Även Merkel flaggar för att mer tid kan behövas, och betonar vikten av att stats- och regeringscheferna väntar med att lägga fram ett förslag till ny kommissionsordförande till dess att det är ordentligt förankrat.

”Vi behöver en gemensam lösning. Därför tycker jag inte att det vore acceptabelt om rådet skulle lägga fram ett förslag som i slutändan inte skulle godkännas av Europaparlamentet”, sade Merkel på väg in till toppmötet.

På en direkt fråga om Manfred Weber upprepade hon att partierna i den tyska regeringskoalitionen fortsatt står fast vid toppkandidatssystemet.

Frankrikes president Emmanuel Macron var lika förtegen.

”Frankrikes roll är att bygga en konstruktiv plattform och se till att det är det bästa för EU som sker. Jag vill inte låsa mig vid något namn”, sade Macron på väg in till toppmötet.

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde Weber enkelt kunna utses, då bayraren redan länge varit toppkandidat för EU-parlamentets största partigrupp.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

Dessutom uppges övriga tunga partigrupper i EU stå fast vid sina kandidater: nederländaren Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D och danska Margrethe Vestager för liberala RE.

Utöver dessa tre nämns även den konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna. En annan Michel, belgaren Charles Michel, är en av huvudfavoriterna till att bli ny rådsordförande efter Tusk.

En överraskning i sista stund är dock inte omöjlig. Belgiska tidningen Le Soir flaggar för att Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic kan vara ett kompromissalternativ.

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Det gör att en favoritkandidat till en post plötsligt kan bli inaktuell på grund av något annat val, på en annan post.

På förhand fanns förhoppningen att EU-ledarna skulle kunna enas om toppjobben redan vid torsdagskvällens arbetsmiddag. Annars kan avgörandet skjutas till fredagsförmiddagen – eller rentav ett nytt toppmöte den 30 juni eller den 1 juli.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer