Saco har sedan lång tid tillbaka jämfört livslönerna för olika högskoleutbildningar med livslönen för personer som börjar arbeta direkt efter gymnasiet.
Enligt årets undersökning har antalet ekonomiskt olönsamma utbildningar ökat, även om den genomsnittliga avkastningen för en minst tre år lång högskoleutbildning ligger på 7 procent.
”I princip samtliga akademikeryrken med dålig lönsamhet finns i kommuner och landsting. Ska vi klara kompetensförsörjningen i välfärden kan vi inte nedvärdera akademikernas kompetens på det här viset”, säger Göran Arrius, ordförande för Saco, i ett pressmeddelande.
Enligt Saco tjänar en akademiker i snitt drygt 19 miljoner kronor under sitt liv vilket kan jämföras med 16,4 Mkr för en person som gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet. De högsta livslönerna har läkare, jurister och ekonomer medan förskollärare, konstnärligt utbildade och tandhygienister har sämst avkastning på sin utbildning.
”Det är allvarligt. Ska vi lösa personalbristen i välfärdssektorn måste Sveriges akademiker kunna göra lönekarriär”, säger Göran Arrius.
Studien tar hänsyn till arbetslöshet, pension, skatter, studielån samt inkomstbortfall under studietiden. Jämförelsegruppen utgörs av personer som gått Natur- eller samhällsprogrammet på gymnasiet.
