1515

”Utan Cementa är det bara att klappa ihop”

För Roger Götesson har det alltid varit självklart att ta över familjeföretaget Pilgrimstads cementvarufabrik, men nu är han bekymrad. Om tillverkningen av cement upphör i Slite menar han att det kommer att slå hårdast mot företag i norra Sverige: 

”Då är det bara för oss att klappa ihop”, säger han.

Roger Götesson med sina medarbetare
Roger Götesson med sina medarbetareFoto:Malin Palmqvist

Gruskorn hoppar upp för rullbandet, möter vatten och cement. Det skvätter när betongblandningen rinner ner i en stor behållare som körs vidare in i fabriken av en truck. Blöt betong klatschar ner i en form. Öronbedövande vibrationer pressar ut luftbubblorna. Med exakta rörelser ger Hampus Arvidsson ytan en randig struktur med baksidan av en bred sop. Det här ska bli ett sockelelement till ett industrihus. Utanför fabriken står vinkelelement, brunnselement och cementrör i långa rader.

Dick Olsson, som grundade företaget på 1960-talet, är på tillfälligt besök i fabriken. Sonen Roger Götesson började sommarjobba här som tolvåring och för 20 år sedan tog han över som vd. För fem år sedan köpte han företaget. Det har alltid varit självklart för honom att ta över:

”Det är roligt att få tillverka saker och att få vara med från början. När vi gjuter en husplatta förverkligar vi någons dröm”, säger Roger Götesson.  

Under den senaste tioårsperioden har företagets årliga omsättning trefaldigats. En anledning är att det byggs mycket i fjällvärlden. 

Liksom 75 procent av den cement som används i Sverige i dag, får Pilgrimstads cementvarufabrik sin cement från Slite på Gotland. Den 6 juli kom beskedet att mark- och miljööverdomstolen avvisat Cementas ansökan om fortsatt brytning eftersom miljö- och konsekvensbeskrivningen kring påverkan på grundvatten och våtmarker ansågs otillräcklig. Roger Götesson trodde att beslutet skulle ändras i nästa instans.

”När beskedet kom i augusti att det inte tas upp i hovrätten då fick jag, inte ont i magen, men jag blev bekymrad. Jag funderade på varför det inte är någon som vill ta i det här?”, säger han. 

Foto:Malin Palmqvist

Han anser att miljölagar ska följas och att Cementa inte ska särbehandlas, men funderar också över följderna:

”Jag vet inte om jag är norrländsk eller så, men jag tycker att man ska hjälpas åt och hitta en lösning”, säger han. 

Att omvandla kalksten till cement frisätter stora mängder koldioxid vilket kräver höga temperaturer och därmed mycket energi. Det gör att cementproduktionen har ett högt klimatavtryck. I juni meddelade Cementa sina planer på att skapa världens första klimatneutrala cementfabrik genom att fånga in koldioxid och lagra den i berggrunden. 

Regeringens tillfälliga ändring i miljöbalken förväntas ge en åtta månader lång förlängning av brytningen. Egentligen går tillståndet ut den sista oktober. 

”Är det så att Cementa inte får förlängt tillstånd, då är det bara för oss att klappa ihop”, säger Roger Götesson.

I torsdags kom Lagrådets skarpa yttrande mot regeringens agerande, vilket skulle kunna innebära att brytningen stoppas redan nu i höst. 

”Stänger de redan sista oktober är det bara att låsa dörren till fabriken första november. Det finns inga andra alternativ för oss just nu”, säger Roger Götesson, som ändå är hoppfull om en lösning.

Han ser ingen möjlighet att använda sig av alternativa leverantörer eftersom Cementa står för infrastrukturen för cement från Sundsvall och norrut. Ett stopp skulle därför slå olika hårt i olika delar av landet, anser han. Pilgrimstads närmsta depå finns i Sundsvalls hamn. I södra Sverige finns andra möjligheter att använda cement från utländska tillverkare. 

”Det finns alternativ, men då hamnar vi i en miljöprocess som jag inte vill vara med i. Jag vill inte ha cement från Estland, Lettland, Polen eller Ryssland och frakta det hit på bil”, säger han.

Dels skulle det bli väldigt dyrt, dels skulle klimatavtrycket öka. 

”I dag har vi en av de renaste cementtillverkningarna i världen. Det är ingen ostkupa som kommer sätta sig över Sverige bara för att vi slutar producera cement här om det skulle gå så långt som alla säger, att vi höjer värmen i världen”, säger han. 

I sitt andra företag, Mobilbetong & Mining som 2020 omsatte 38,4 Mkr, har han mobila betongstationer för vindkraftsbyggnationer. 

”Det är också något som kommer att ta tvärstopp. För att få fast en snurra som är 150 meter hög måste du ha en vikt i backen och den får du av betongen”, säger han.

Ett sätt att minska mängden cement i betongen och därmed klimatavtrycket är att blanda in flygaska eller slagg från järnmalm i betongen. Den Slitecement som används i Pilgrimstad i dag har en inblandning av 17-18 procent aska. På försök har man blandat in ytterligare aska från Jämtkrafts fjärrvärmeverk. Men mer än 4-5 procent går inte att blanda in eftersom betongen då härdar för långsamt i ett svenskt klimat, vilket bedöms som ekonomiskt oförsvarbart. 

”Kör du i Spanien spelar det inte så stor roll, för där är det torrt hela tiden”, säger han. 

Ett annat sätt att minska fabrikens klimatavtryck är att optimera nivån av cement i de egna produkterna, men också att ifrågasätta beställarnas val av betong. Behövs den här nivån av cement eller blir hållfastheten tillräckligt bra med en lägre nivå? Här tycker han att konstruktörerna blivit bättre på att optimera andelen cement i spåren av Cementakrisen:

”Det har blivit en ganska markant skillnad de senaste månaderna.”

Fotnot: Artikeln skrevs innan regeringens besked att man kör över lagrådet och går vidare till riksdagen för att rädda Cementas kalkbrytning på Gotland.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?