1515

USA följer upp "Starman" med ny rymdfärd

Kennedy Space Center i Florida hålls ovanligt ödsligt, men Donald Trump är på plats när USA på onsdag kväll inleder nästa kapitel i sin rymdhistoria. För första gången på nästan nio år lyfter astronauter från amerikansk mark.

Foto:John Raoux

På grund av coronarestriktioner får bara de viktigaste åskådarna, däribland givetvis president Trump, närvara när Falcon-raketen från Space X planeras lyfta klockan 22.33 svensk tid på onsdagen. Den folkfest som rymdfärder tidigare varit runt rymdbaserna i USA hänvisas denna gång till webbsändningar.

”Vi får inte lyxen av att ha släkt och vänner där på (rymdcentret) Kennedy för att bevittna avresan, men det är så klart det enda rätta i det här läget”, har Doug Hurley, en av de två männen ombord, sagt.

Det ses ändå som ett historiskt ögonblick på många sätt. Det är femte gången USA sätter astronauter i en ny typ av rymdfarkost – efter Mercury, Gemini, Apollo och rymdfärjorna. Men detta är första gången en privatägd leverantör hyrts in för att sköta rymdfärden. Och raketer från Space X, lett av den färgstarke entreprenören Elon Musk, ska denna gång vad det lider föra astronauter inte bara till månen utan vidare till Mars.

En lös plan för detta lades upp av president Barack Obama. Men Trump är mer otålig, och har beordrat rymdstyrelsen Nasa att få amerikaner till månen senast 2024.

Även Elon Musk har flera gånger signalerat otålighet med att Nasas byråkrati sinkar framstegen, och är redan i full färd med att planera en bas på Mars. Som en fantasieggande markering har han också skickat ut sin egen bil i rymden, en Tesla Roadster med dockan ”Starman” bakom ratten och David Bowie-låten ”Space Oddity” i stereon.

Doug Hurley, 53 år, och medresenären Bob Behnken, 49 år, är båda veteraner som tidigare flugit med rymdfärjorna, och ska fylla på besättningen på Internationella rymdstationen (ISS) efter det att bland andra svenskamerikanskan Jessica Meir nyligen kommit hem.

Sedan rymdfärjorna pensionerades 2011 har USA:s nationella stolthet fått en knäck av att Nasa tvingats förlita sig på det ryska Sojuz-systemet till och från ISS. Det är dessutom en dyr historia, med enligt Nasas redovisning ett ”biljettpris” på upp till 86 miljoner dollar (850 miljoner kronor med dagens växlingskurs) per styck.

Onsdagens väder beskrivs som osäkert. Om uppskjutningen inte blir av då ges nästa möjlighet till helgen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?