1515

USA-börser: Bankerna tog stryk

Den sidledes trend som härskat på USA-börserna en tid bröts på tisdagen med en nedgång som slog mot de flesta branscher.

Vid stängning hade S&P 500 fallit 1,2 procent till 2.344. Dow Jones industriindex tappade 1,1 procent och stängde på 20.668, medan tekniktunga Nasdaqs kompositindex var svagast bland de ledande indexen med en nedgång på 1,8 procent till 5.794. Det var länge sedan Dow och S&P sjönk mer än 1 procent under en handelsdag – rekordlånga 109 dagar.

"Om det inte vore för att vi inte sett en 1-procentig nedgång på så många dagar skulle det här bara vara en vanlig nedåtdag, men vi har blivit ovana vid att titta på röda skärmar", sade Art Hogan, chefsstrateg vid Wunderlich, till Bloomberg News.

Finans var sämsta sektor i S&P 500 och storbankerna, som föll även i måndags, fortsatte sin nedåtgående trend i takt med att marknadsräntorna sjönk. Sektorn backade 2,9 procent, vilket är den största nedgången för en handelsdag sedan dagen efter Storbritanniens folkomröstningsbeslut den 24 juni i fjol om att lämna EU.

Bank of America Merrill Lynch drabbades värst och föll nära 6 procent, men även JP Morgan och Wells Fargo noterade tydliga nedgångar.

Bland industriaktierna var läget tufft för transportrelaterade bolag. Järnvägsoperatören CSX handlades ned 2,7 procent medan de stora flygbolagen Delta, United Continental och Southwest backade med omkring 3 procent vardera.

Detaljhandeln kämpade också vidare med fallande kurser. Varuhuskedjorna Kohl's och Macy's, som var stora förlorare i S&P 500 redan på måndagen, fortsatte ned ytterligare ett par procent. Klädkedjan Gap och elektronikkedjan Best Buy tappade omkring 3 procent vardera.

Nedåt gick det även för Apple som tappade 1,1 procent. Bolaget presenterade på tisdagen uppdaterade och dessutom prissänkta versioner av surfplattan Ipad, som snart ska finnas till försäljning.

Efter stängning väntades resultat från logistikjätten Fedex och sportklädesbolaget Nike. Inför rapporterna backade Fedex lätt medan Nike tappade drygt 1 procent.

Den amerikanska tioåringen backade 4 punkter till 2,42 procent.


Innehåll från PrologisAnnons

Markbrist utmanar framtidens e-handel

E-handeln fortsätter att sätta omsättningsrekord och paketleveranserna väntas öka med 80 procent under de kommande tio åren. Samtidigt råder stor brist på logistikytor för e-handeln – som kräver tre gånger så stora ytor som traditionell detaljhandel. Om e-handeln i Sverige ska kunna fortsätta växa på ett hållbart och långsiktigt sätt krävs att mer markyta i citynära lägen avsätts till logistikfastigheter. Det menar det globala logistikfastighetsbolaget Prologis.

Detaljhandeln på nätet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Inte minst under pandemiåret 2020, då e-handelns andel av den totala globala försäljningen inom detaljhandel uppgick till nära 20 procent – jämfört med 4 procent 2011. 

Resultaten i en rapport från Prologis Research 2021 visar också att förändrade beteendemönster till följd av pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts – vilket i sin tur initierade långsiktiga logistikinvesteringar med en förväntad fortsatt tillväxt som följd. 

Under 2021 års första kvartal var omsättningsökningen i Sverige 53 procent – och framtidsprognoserna visar inga tecken på stagnerande tillväxt.

Ökande efterfrågan på logistikfastigheter i Sverige

Gunnar Gillholm är nordenchef för Prologis, det globala logistikfastighetsbolaget med 92 miljoner kvadratmeter logistikyta i 19 länder. Han menar att den fortsatta ökningen av e-handel skapar allt större behov av effektiva, citynära och hållbara logistikfastigheter – något det idag råder brist på i Sverige. 

– Vi ser en rad globala utmaningar i att möta den ökande efterfrågan på attraktiva logistikfastigheter. Samma trender syns även i Sverige – framför allt i Stockholmsregionen där den starka efterfrågan på välplacerad logistikyta resulterat i historiskt låga vakansgrader. Samtidigt är bristen på utvecklingsbar markyta i citynära lägen stor, med en ökande priskonkurrens kring etableringarna som följd, säger Gunnar Gillholm. 

Att utveckla bättre logistiklösningar för framtidens e-handel gynnar inte enbart konsumenten – det har även påtagliga miljömässiga fördelar. I en ny studie från MIT Real Estate Innovation Lab framkommer att e-handelns genomsnittliga koldioxidutsläpp är 36 procent lägre än motsvarande nivåer för handel i fysiska butiker. 

Studien visar även att e-handelns transportrelaterade utsläpp kan minska med 50 procent med hjälp av utbyggda logistikanläggningar i citynära lägen. Ett sådant exempel, där en befintlig logistikfastighet byggts om och moderniserats, är Prologis anläggning i Amsterdams hamn. Strategiskt belägen endast 4,5 kilometer från Amsterdams citykärna och med en välutvecklad infrastruktur för elfordon är anläggningen nu en av marknadens mest miljöanpassade – och sätter ny standard för hållbar, citynära last mile-logistik. 

Viktig faktor för attraktionskraft

I Sverige äger ofta kommunerna marken som är bäst lämpad för ny logistik. Trots att attraktiva logistiklösningar är en viktig investering för framtidens städer ur såväl hållbarhets- som tillväxtsynpunkt, är bristen på utvecklingsbar markyta tydlig, särskilt för storstadsregionerna.

– Idag skulle bristen på tillgänglig mark i exempelvis Stockholmsregionen sannolikt innebära svårigheter med att ta emot större internationella logistikintensiva aktörer. För att bibehålla regionens attraktionskraft och inte riskera en miljöpåverkan orsakad av längre transporter som hade kunnat undvikas, bör regioner som Stockholm med kranskommuner se över möjligheterna att frigöra mer markyta för logistik, avslutar Gunnar Gillholm. 

www.prologis.se

Krafterna som styr tillgången på nya logistikfastigheter

MIT-rapporten: Logistiklägen och e-handel kan sänka handelns klimatpåverkan

 

Mer från Prologis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prologis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?