1515
Annons

Uppsving för discgolf – ”lätt att fastna för sporten”

Att kasta disc har aldrig varit så hett som nu, inte ens på det färgsprakande 80-talet. Åtminstone enligt försäljningssiffrorna och discveteranen Anders Källström.
”Förra sommaren blev jag lite tagen på sängen med allt arbete som blev”, säger han.

Anders Källström.
Anders Källström.Foto:Jonas Eng

Över hela landet dyker fler banor upp där discar skär genom luften för att pricka de olika korgarna längs en bana. Discgolfen är en sport som dels är tillgänglig för flera, men även mindre tålamodsprövande än vanlig hederlig golf.

”I stort sett alla som har testat har tyckt att det har varit roligt. Det är ganska lätt att fastna för sporten”, säger Anders Källström.

Anders Källström är en veteran inom sporten. Han har både tävlat på elitnivå och verkat länge inom discbranschen. Idag blir det mest av det sistnämnda då han är delägare i Discsport som säljer discar och i Kasta plast som tillverkar dem.

Han är i grunden ekonom och drev tidigare en redovisningsbyrå där han hjälpte ägarna till Discsport med bokföringen. När en av grundarna till företaget ville kliva av tåget 2009 fick Källström förfrågan om att kliva in i nya rollen som delägare.

”Discsport är ett rätt litet community i Sverige, framför allt för 15 år sedan. Alla kände mer eller mindre alla ”, säger Anders Källström.

2014 klev han även in som delägare till Kasta plast. Vägen dit var genom distribution. När bolaget skulle öppna webbutik i Finland ville de säkra upp med en annan distributör.

”Vi började fundera på att starta något eget, men en av ägarna på Kasta plast frågade oss om vi ville kliva på företaget då de behövde mer pengar. Så det ena ledde till det andra. I dag jobbar jag mest för Kasta plast”, säger Anders Källström.

Foto:Jonas Eng

Inom sporten har han verkat sedan 80-talet då han halkade in på en disc genom sin lillebror. Genom åren har han sett hur sporten vuxit sig allt större.

”Det har bara blivit fler och fler tävlande och tävlingar för varje år. På Discsport så har även omsättningen ökat för varje år, ett tecken på att fler spelar”, berättar Anders Källström.

Under förra året så ökade försäljningen ytterligare. Pandemin kan vara en förklaring till att intresset ökat under fjolåret. Men även att det tidigare intresset har gett ringar på vattnet.

”Det har under flera år byggts banor runt om i Sverige. Sporten har fått störst fäste i mindre orter”, säger Anders Källström.

Att människor runt om i landet fått upp ögonen för den både fartfyllda men till viss del tålamodsprövande sporten kan även bero på dess enkelhet. Det enda du behöver är en disc och en bana.

”Är man som jag och inte tycker om att bara gå ut och gå så är discgolf ett perfekt alternativ. Man kan kasta något samtidigt som man får en promenad, frisk luft och vara ute i naturen”, säger han.

Foto:Jonas Eng

Under måndagseftermiddagen anslöt allt fler för att kasta disc i Alby Friluftsgård, där Di möter upp Anders Källström, i tonerna till getter, måsar och kossor. Trots det är detta en lugn dag på banan.

”En kille berättade att han inte åker ner hit på lördagar för att det är för mycket folk här då och det blir köer ute på banan. Han spelar på vardagarna istället nu”, säger Anders Källström.

Kläder efter väder är ett känt uttryck som till viss del går att applicera på discsport. Beroende på val av disc och kläder är det inga väder som kan sätta stopp för sporten. Inte ens snö.

”Det har varit köer på vintern med. Jag själv föredrar att spela på sommaren när det är varmt och skönt men när jag var yngre spelade jag också på vintern för att hålla i gång spelet”, säger han.

Det perfekta vädret ur ett tävlingsperspektiv är när det är molnigt och lite vind.

”Vinden kan du ta hjälp av och justera kastet efter vart vinden blåser. Motvind är svårare, då behöver man anpassa även valet av disc. Det är delvis därför många går med en väska fylld av discar”, berättar Anders Källström.

Den som vill testa några rundor på banan behöver dock inte packa en väska fylld med discar först. 

Huvudfokuset är inte vilken eller vilka discar du har, det är att ta sig från punkt a till punkt b på så få kast som möjligt.

”Jämför man discgolf med bollgolf så är ju discen som en klubba och boll i ett”, säger Anders Källström.

.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera