1515
Annons

Upplagt för besvikelse i årets lönerörelse

Årets lönerörelse ser ut att bli den tuffaste på väldigt länge.

Det kan bli högre löneökningar än tidigare år. Men ändå är det upplagt för missnöje bland löntagarna.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Prisökningarna har ätit upp stora delar av tidigare löneökningar för hushållen. Pressen ökar därför på arbetsgivarna om att skjuta till extra lönepåslag inför nästa år.

Samtidigt finns också starka skäl för återhållsamhet, eftersom stora löneökningar kan spä på den redan höga inflationen.

Detta kan göra höstens avtalsrörelse till den svåraste sedan industriavtalet infördes på slutet av 1990-talet, tror Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector. Inflationen kommer mest troligt, på grund av höga energipriser, att vara lika hög när avtalen ska tecknas i höst.

För att inte spä på inflationen ytterligare och sätta i gång en ny pris- och lönespiral – likt den vi såg på 1970- och 1980-talet när löntagarna knappt såg någon förbättring av sin reallön trots höga nominella påslag – kan både arbetsgivarsidan och den fackliga sidan behöva hålla igen.

”Det är en tuff uppgift för fackföreningsledningen att förklara att vi bara kan få 2-3 procents löneökning när vi har en mycket högre inflationstakt. Det är klart att det kommer att bli ett missnöje”, säger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Men för att lönerörelsen fortsatt ska kunna få stöd av medlemmarna och av samhället i stort är arbetsgivarna tvungna att skjuta till lite mer än tidigare, enligt Susanne Spector. Höstens löneavtal kan därför komma in högre än tidigare väntat – på en historiskt hög nivå – med 3,5 procents löneökning under nästa år. Nordeas tidigare prognos från i maj väntade sig i stället 3 procent.

En kompromiss, beskriver Susanne Spector det som, när en sådan löneökning skulle på den högsta nivån sedan industriavtalet infördes, men samtidigt något som svensk ekonomi skulle klara av i nuläget.

”Det i sig är inte ett löneavtal som hotar inflationsmålet men det är ändå bekymmersamt om lönerna drar i väg när man har hög inflation på annat håll”, säger hon.

Ett annat alternativ skulle kunna vara ett mer framtungt avtal, alltså att löntagarna under första året får en engångskompensation och sedan går tillbaka till en mer vanlig löneökningstakt de två nästkommande åren, fortsätter Susanne Spector.

Det som händer i omvärlden kommer också att vara avgörande för de svenska lönerna.

”Det finns tecken på att lönerna också växlar upp i till exempel Tyskland och resten av Europa, vilket också skulle göra det lättare för svenska företag att betala lite mer. Om löneutvecklingen i Europa i stället skulle bromsa in skulle det få en betydelse på svenska löner i höst också”, säger Susanne Spector.

Ett orosmoln är dock, vilket bland annat Riksbanken framförde i sin senaste penningpolitiska rapport, arbetsmarknaden som i nuläget går väldigt starkt.

Arbetslösheten fortsätter att minska i hela landet och arbetsmarknaden bedöms även klara en annalkande lågkonjunktur relativt väl, enligt Konjunkturinstitutet.

Att det finns en rätt stor brist på arbetskraft på vissa delar av arbetsmarknaden kan ge mer råg i ryggen för arbetstagarsidan att kräva högre löner.

”Det finns en risk för att detta kan leda till löneökningar för vissa grupper. Om det blir en stark löneglidning på en del av arbetsmarknaden så kan det påverka så att andra också kommer att vilja ha löneökningar”, säger Nils Gottfries.

Ett skäl till att Riksbanken höjde styrräntan i juni var för att dämpa den stora efterfrågan på arbetsmarknaden.

”Men om man i stället skulle se en kraftig uppgång i arbetslösheten under hösten, vilket däremot inte ser ut att ligga i korten i dag, så blir det nog lättare att acceptera lägre löneökningar under lönerörelsen när man hellre vill behålla jobbet än att lönen ökar så mycket så att arbetslösheten stiger”, säger Susanne Spector.

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera