Annons

Uppgörelsen nära målet

Slutspurten är i gång och nästa år kommer rekordmånga nya energiförslag från regeringen.
Det utlovar energiminister Ibrahim Baylan som anser att energiöverenskommelsen inte bara tryggar elförsörjningen utan också är viktig för välståndet och demokratin.

Energiminister Ibrahim Baylan presenterade den blocköverskridande energiöverenskommelsen i somras.
Energiminister Ibrahim Baylan presenterade den blocköverskridande energiöverenskommelsen i somras.Bild:Anders Wiklund

”Arbetet med att omvandla den historiska energiöverenskommelsen till konkreta lagar, förordningar och andra åtgärder pågår för fullt. Allt går enligt plan. Min ambition är att under nästa år lägga fram merparten av alla förslag”, säger Ibrahim Baylan.

”2017 blir därför sannolikt det år med flest nya energipropositioner någonsin. Det känns väldigt bra. Nu sätter vi färdplanen för Sveriges nya energipolitik för årtionden framöver.”

Han har haft en nyckelroll i ett lika dramatiskt som historiskt år. Den 7 januari slog Vattenfall larm i en intervju i Di och varnade för att läget för den svenska kärnkraften hade blivit ohållbart och att akuta politiska räddningsåtgärder var nödvändiga. Statens kraftbolag krävde att regeringen och riksdagen slopade effektskatten. Annars väntade snabbavveckling av samtliga de återstående svenska reaktorerna.

”Det kom inte som någon total överraskning. Vi hade ända sedan regeringsskiftet följt utvecklingen och redan startat ett omfattande arbete inom energin med Energikommissionen. Och vi, liksom stora delar av oppositionen i riksdagen, tog beskedet på största allvar”, säger Ibrahim Baylan.

Efter månader av debatt, spekulationer och förhandlingar så kunde den rödgröna regeringen tillsammans med flera av de borgerliga oppositionspartierna meddela att de hade enats om en blocköverskridande energiöverenskommelse den 10 juni.

”Det kändes fantastiskt. Det var ju decennier av låsningar inom energin och långtifrån säkert att det skulle lyckas”, säger Ibrahim Baylan, som berättar att förhandlingarna pågick sju veckor i rad för att hinna gå i mål i tid.

Vad betyder då överenskommelsen i praktiken?
”Vi tar ofta elförsörjningen för given. Men om vi inte hade kommit överens hade det kunnat slå väldigt hårt mot elförsörjningen och i förlängningen även mot samhället i stort och då inte minst mot näringslivet, jobben och därmed välståndet.”

Men uppgörelsen är viktig även på fler sätt, anser han.

”Det är också positivt för vårt land mer allmänt och för demokratin genom att vi nu har visat att vi trots åsiktsskillnader i Sveriges riksdag kan hitta gemensamma lösningar på stora samhällsproblem.”

Överenskommelsen innebär bland annat att effektskatten på kärnkraft avskaffas och skatten på vattenkraft sänks kraftigt. Det har också välkomnats av många aktörer och bedömare som nödvändigt för de två kraftslagen som dominerar elförsörjningen.

Samtidigt sätts ett nytt mål om 100 procent förnybar el till 2040. Det innebär att en stor omställning av elsystemet väntar. Den ska stödjas genom att elcertifikatsystemet förlängs och utökas med ytterligare 18 TWh förnybar el. Finansieringen sker främst genom en höjning av energiskatten, dock med undantag för elintensiv industri.

Men fortfarande återstår att gå från ord till handling.

”Överenskommelsen ligger fast. Men sedan flera månader jobbar vi hårt med att det vi har enats om också ska genomföras i praktiken och på ett sätt som följer alla krav på kvalitet i beredning och utformning rent juridiskt. Och vi är säkra på att det kommer att lyckas”, säger Ibrahim Baylan, som också uppger att övriga partier bakom uppgörelsen kommer att involveras.

Målet är att få färdigt slutbetänkandet i Energikommissionen den 31 december.

”Målet är att lämna bland annat en inriktningsproposition till riksdagen, men sedan blir det efterhand olika propositioner kring bland annat kärnkraften, vattenkraften respektive elcertifikaten”, säger Ibrahim Baylan, utan att vilja avslöja någon exakt tidsplan.
Men för att klara löftet att stegvis avveckla effektskatten under en tvåårsperiod med start 2017 kommer skatteförslag redan under våren i budgeten, lovar han.

Och trots att en del kritik kommit, mot bland annat utformningen av elcertifikatsystemet, säger han sig vara överraskad över att mottagandet av energiuppgörelsen varit så positivt.

”Med tanke på att det är en kompromiss så vore det ju konstigt om alla vore helt nöjda. Att så många har varit involverade, allt från forskare, industrin och myndigheter till politiker bidrar nog till att förankringen och acceptansen för den här överenskommelsen är så stor. Det är väldigt positivt.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?