Annons

Ungdomen dissar euron – visar ny undersökning från Demoskop

Ungdomar dissar euron – hela 86 procent av svenskar under 29 år vill inte byta ut kronan, visar Demoskops nya undersökning. 

”Det här kräver en hel del förkunskaper för att kunna ha en åsikt i, något som många yngre kanske saknar”, menar Karin Nelsson som lett undersökningen.

Inte allt som glittrar är guld. Svenska ungdomar dissar euron.
Inte allt som glittrar är guld. Svenska ungdomar dissar euron.

Det svenska folket är tudelat i eurofrågan då en svag majoritet är emot ett valutabyte men om unga får bestämma kommer inte kronan att bytas ut, enligt en färsk undersökning från opinionsbolaget Demoskop.

En överväldigande majoritet av unga under 29 år anser inte att euron ska ersätta den svenska kronan, 13 procent svarade att de inte visste och endast 1 procent av ungdomarna var för euron.

”Jag tror att det handlar om att unga aldrig var med i folkomröstningsdiskussionen, då är det svårt att se poängen med det. Man hörde aldrig argumenten för och emot som fanns då, vilket gör det svårt att sätta sig in i debatten i dag”, menar Karin Nelsson. 

”Ungdomar tenderar att vara lite mer kritiska till EU i allmänhet, man tar EU- medlemskapet för givet och förstår inte hur ett valutabyte skulle stärka vår relation till unionen”, fortsätter hon.

Statistik från SOM-institutet visar att frågan är mer polariserande i dag än någonsin tidigare, fler svenskar tar ställning antingen för eller emot euro- medlemskapet. Den yngre demografin stretar emot, enligt undersökningen är fler yngre emot valutabytet än den äldre generationen.

”Om man som ung inte är insatt är det lättare att bara svara nej än ja. Den här frågan kräver en hel del förkunskaper för att kunna ha en åsikt i, något som många yngre kanske saknar”, säger Karin Nelsson. 

En svag svensk krona har räddat Sverige tidigare, menar Lars Calmfors vid Stockholms universitet.
En svag svensk krona har räddat Sverige tidigare, menar Lars Calmfors vid Stockholms universitet.Foto:Jesper Frisk

När Di i helgen intervjuade svenska börs-vd:ar om deras tankar i frågan var flera för ett valutabyte, och många tyckte att den svaga svenska kronan potentiellt kunde skada det svenska näringslivet på lång sikt. Det perspektivet är inte Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus i internationell ekonomi på Stockholms universitet, lika övertygad om. 

”Det här är en svår fråga att ta ställning i, speciellt för unga som inte följt den tidigare debatten. Men att det skulle finnas tydliga ekonomiska vinster med ett byte till euron håller jag inte med om. För det mesta har försvagningar av den svenska kronan skyddat den svenska ekonomin vid internationella kriser”, enligt Lars Calmfors. 

Det som talar för ett valutabyte tycker Lars Calmfors snarare handlar om de politiska fördelarna. För någon som inte tidigare satt sig in i debatten handlar det, enligt honom, om att förstå hur Sveriges inflytande i EU skulle kunna öka vid ett byte till euron. 

”Huvudpoängen är att ett valutabyta skulle få en rad olika effekter, och de är alla av väldigt olika karaktär. Vad som är bäst för Sverige beror på vilket perspektiv man väljer att titta på”, menar professorn Lars Calmfors.

Innehåll från RISEAnnons

RISE: Nu behövs fler satsningar på tillämpad AI

Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för datavetenskap på RISE, och Olof Mogren, senior forskare och ledare av forskningsområdet deep learning på RISE.
Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för datavetenskap på RISE, och Olof Mogren, senior forskare och ledare av forskningsområdet deep learning på RISE.

Det svenska näringslivet sitter på datamängderna som krävs för att börja använda AI brett. ”Företagen måste släppa sargen och komma in i matchen nu”, säger Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för datavetenskap på RISE.

Artificiell intelligens håller på att demokratiseras och konkretiseras, bland annat genom omtalade tjänster som ChatGPT och Dall-E. Google och Microsoft tävlar om att sätta liknande lösningar på marknaden och investerar mångmiljardbelopp i tekniken.

Enligt Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för datavetenskap på RISE, har Sverige vad som krävs för att springa med i AI-loppet. Kompetenssatsningen Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP, och det nationella samarbetet AI Sweden har lagt grunden. Nu behöver det svenska näringslivet lägga i en högre tillämpningsväxel.

– Sverige är EU:s fjärde mest digitaliserade land, och vi producerar enormt mycket data. Denna data är en möjliggörare för AI-tekniken. Många har inte riktigt förstått kopplingen där, man tror att AI enbart är något som stora företag experimenterar med. Men vi är alla delaktiga i att producera och konsumera data. Näringslivet deltar alltså redan i AI-utvecklingen, säger Hanifeh Khayyeri och fortsätter:

– Bolagen behöver nu tänka till kring hur de egna datamängderna kan användas för att förbättra och effektivisera verksamheten. Företag som drar nytta av möjligheterna med AI kommer att ersätta de som inte gör det.

Centrum för tillämpad AI

På RISE finns Centrum för tillämpad AI, ett center som i samverkan med aktörer från både privat och offentlig sektor bidrar till utvecklingen av tillämpad AI. På det statliga forskningsinstitutet finns även forskare och experter inom alla områden där AI kan tillämpas på – telekom, energi, transport och samhällsbyggnad för att nämna några exempel.

– Vi använder den unika kombinationen av AI- och domänexpertis som finns inom RISE för att hjälpa näringsliv och samhälle att stärka sin konkurrenskraft och lyckas med den gröna omställningen, säger Olof Mogren, senior forskare och ledare av forskningsområdet deep learning på RISE.

150 AI-projekt

Han ger ett exempel på ett pågående projekt, där AI används för att med exakthet avgöra när ett fjärrvärmenät behöver underhållsinsatser. Lösningen leder till stora kostnadsbesparingar. I ett annat projekt samarbetar RISE med Vattenfall för att med hjälp av AI-teknik undersöka hur tjädrar i närheten av deras vindkraftsanläggningar mår. Utöver dessa exempel pågår ytterligare cirka 150 projekt inom AI-området på RISE.

– Det har gjorts viktiga kunskapsutvecklande AI-projekt i Sverige. Nu behövs storsatsningar på tillämpning, så att vi kan stärka konkurrenskraften. 3 000 personer på RISE kan göra det möjligt, genom skräddarsydda AI-lösningar inom samtliga tillämpningsområden, säger Hanifeh Khayyeri.

Läs mer om Centrum för tillämpad AI och AI-projekt på RISE.

Om RISE  
RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar RISE till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RISE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera