Bara var femte ung person har tillräckliga privatekonomiska kunskaper för att klara sig som vuxen. Det visar en undersökning som Sifo Kantar har gjort på uppdrag Intrum.
”Kunskaperna bland våra unga kan vara skrämmande låg”, säger Fredrik Backman, vd för kredithanteringsbolaget Intrum Sverige.
Nästan varannan person i åldern 22–24 år anser att skolan har misslyckats med att lära ut ekonomi så att man klarar sig som vuxen. Drygt 30 procent säger att man måste ta hjälp av föräldrar eller andra vuxna för att få tillräckliga kunskaper i ekonomi.
”Vi ser problem kring ökad skuldsättning och lättillgängliga krediter. I samband med det pratar man om ett ökat konsumentskydd”, säger Fredrik Backman.
”Men det bästa skyddet är att ha kunskap om hur krediter fungerar och vad som händer när du skriver på.”
Hur märker ni av problemen på Intrum?
”Vi har haft goda tider länge, men det finns grupper som ändå hamnat i utsatta situationer och till exempel lånar varje månad för att klara av sina räkningar.”
Fredrik Backman och många andra ekonomiska debattörer anser att skolan måste bli bättre på att utbilda i privatekonomiska frågor.
”Ju mer skolan kan driva frågan desto bättre, eftersom alla inte får med sig dessa kunskaper hemifrån”, säger han.
Hjälpmedel i skolan finns från banker och andra aktörer. Till exempel har Intrum utvecklat en digital lektion i privatekonomi, som är inriktad på hur krediter fungerar.
Flera av bankernas privatekonomer vill också se mer aktivitet i skolan, men inte bara om lånandets baksidor.
”Många unga frestas också i dag att välja arbetsplatser där det kanske finns biljardbord och gratis öl, men inte kollektivavtal. De behöver förstå konsekvenserna av sådana val”, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.
Det handlar till exempel om försäkringsskydd, tjänstepension och andra förmåner som är viktiga på en arbetsplats.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, ser skolans roll som mycket viktig, men påpekar att jobbet börjar i hemmet.
”Barn från hem där hushållning med pengar och en sund syn på ekonomi präglar värderingar får mer sällan problem. Det kräver föräldrar med tid, lust att lära ut och kunskap.”
”Framför allt är det i skolan som samhället kan sätta in insatser för att fler ska kunna undvika ekonomiska smällar som vuxna. Det handlar om relativt enkla saker som att berätta vad lån kostar och vad som händer om du inte betalar räkningarna”, säger Arturo Arques.
Jens Magnusson, privatekonom, lyfter i likhet med de andra privatekonomerna, problemen kring överskuldsättning.
”Vi lever i ett konsumtionssamhälle på alla fronter. Unga jämför sig med andra unga och har alltid gjort det. Men i dag är både trycket, via bland annat sociala medier och tillgängligheten näthandeln, större och ständigt närvarande.”
”Tar man hänsyn till att vi nu har en generation unga som aldrig upplevt höga räntor och som sedan länge accepterat att ett bostadsköp betyder livslång skuldsättning, är riskerna stora”, säger Jens Magnusson.
Emma Persson pekar på att även dagens pensionssystem kräver kunskaper.
”Det behövs en förståelse för vad räntor och aktier är och hur det påverkar den förväntade avkastningen. Det krävs också att man förstår livsinkomstprincipen och gör kloka val när det gäller yrkesliv och eventuellt deltidsarbete”, säger hon.
Jens Magnusson ser att många unga saknar baskunskaper om privatekonomi.
”Har man aldrig sett annat än sjunkande räntor är det lätt att köpa för dyr bostad. Har man aldrig hört talas om försäkringar är det lätt att glömma att försäkra sig själv, sitt hem eller sina barn i den utsträckning som behövs.”
Kan andra samhällsinstanser än skolan hjälpa till?
”Kommuner ska erbjuda budget- och skuldrådgivning, och de gör i många fall ett mycket bra jobb. Dessvärre kan köerna vara långa på sina håll”, säger Arturo Arques.
