1515
Annons

Ungas kunskap om ekonomi ”skrämmande låg”

Dålig koll på privatekonomin skrämmer många unga när de tar klivet ut i vuxenvärlden. Både hemmen och skolan måste bli bättre på utbildning hävdar flera experter.

Foto:Mostphotos

Bara var femte ung person har tillräckliga privatekonomiska kunskaper för att klara sig som vuxen. Det visar en undersökning som Sifo Kantar har gjort på uppdrag Intrum.

”Kunskaperna bland våra unga kan vara skrämmande låg”, säger Fredrik Backman, vd för kredithanteringsbolaget Intrum Sverige.

Nästan varannan person i åldern 22–24 år anser att skolan har misslyckats med att lära ut ekonomi så att man klarar sig som vuxen. Drygt 30 procent säger att man måste ta hjälp av föräldrar eller andra vuxna för att få tillräckliga kunskaper i ekonomi.

”Vi ser problem kring ökad skuldsättning och lättillgängliga krediter. I samband med det pratar man om ett ökat konsumentskydd”, säger Fredrik Backman.

”Men det bästa skyddet är att ha kunskap om hur krediter fungerar och vad som händer när du skriver på.”

Hur märker ni av problemen på Intrum?

”Vi har haft goda tider länge, men det finns grupper som ändå hamnat i utsatta situationer och till exempel lånar varje månad för att klara av sina räkningar.”

Fredrik Backman och många andra ekonomiska debattörer anser att skolan måste bli bättre på att utbilda i privatekonomiska frågor.

”Ju mer skolan kan driva frågan desto bättre, eftersom alla inte får med sig dessa kunskaper hemifrån”, säger han.

Hjälpmedel i skolan finns från banker och andra aktörer. Till exempel har Intrum utvecklat en digital lektion i privatekonomi, som är inriktad på hur krediter fungerar.

Flera av bankernas privatekonomer vill också se mer aktivitet i skolan, men inte bara om lånandets baksidor.

”Många unga frestas också i dag att välja arbetsplatser där det kanske finns biljardbord och gratis öl, men inte kollektivavtal. De behöver förstå konsekvenserna av sådana val”, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Det handlar till exempel om försäkringsskydd, tjänstepension och andra förmåner som är viktiga på en arbetsplats.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, ser skolans roll som mycket viktig, men påpekar att jobbet börjar i hemmet.

”Barn från hem där hushållning med pengar och en sund syn på ekonomi präglar värderingar får mer sällan problem. Det kräver föräldrar med tid, lust att lära ut och kunskap.”

”Framför allt är det i skolan som samhället kan sätta in insatser för att fler ska kunna undvika ekonomiska smällar som vuxna. Det handlar om relativt enkla saker som att berätta vad lån kostar och vad som händer om du inte betalar räkningarna”, säger Arturo Arques.

Jens Magnusson, privatekonom, lyfter i likhet med de andra privatekonomerna, problemen kring överskuldsättning.

”Vi lever i ett konsumtionssamhälle på alla fronter. Unga jämför sig med andra unga och har alltid gjort det. Men i dag är både trycket, via bland annat sociala medier och tillgängligheten näthandeln, större och ständigt närvarande.”

”Tar man hänsyn till att vi nu har en generation unga som aldrig upplevt höga räntor och som sedan länge accepterat att ett bostadsköp betyder livslång skuldsättning, är riskerna stora”, säger Jens Magnusson.

Emma Persson pekar på att även dagens pensionssystem kräver kunskaper.

”Det behövs en förståelse för vad räntor och aktier är och hur det påverkar den förväntade avkastningen. Det krävs också att man förstår livsinkomstprincipen och gör kloka val när det gäller yrkesliv och eventuellt deltidsarbete”, säger hon.

Jens Magnusson ser att många unga saknar baskunskaper om privatekonomi.

”Har man aldrig sett annat än sjunkande räntor är det lätt att köpa för dyr bostad. Har man aldrig hört talas om försäkringar är det lätt att glömma att försäkra sig själv, sitt hem eller sina barn i den utsträckning som behövs.”

Kan andra samhällsinstanser än skolan hjälpa till?
”Kommuner ska erbjuda budget- och skuldrådgivning, och de gör i många fall ett mycket bra jobb. Dessvärre kan köerna vara långa på sina håll”, säger Arturo Arques.

 


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?