Annons

Underdödligheten tilltar i Sverige

I slutet av augusti ökade underdödligheten i Sverige ytterligare. Till följd av den pandemi som fortfarande skördar liv dör det alltså färre människor nu, än normalt.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Från en kraftig överdödlighet, till en tilltagande underdödlighet.

Ungefär så går det att beskriva den befolkningsstatistiska berg- och dalbana Sverige befinner sig i just nu.

”Det är en naturlig följd av pandemin. Att en del av dem som dog i våras skulle ha dött nu i stället. Det går upp och ner”, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB).

Allt sedan mitten av mars, när pandemin slog till på allvar i Sverige, fram till och med sista veckan i juni dog det betydligt fler människor i Sverige, jämfört med ett snitt av de senaste fem föregående åren. 5 550 fler, närmare bestämt. Sedan hände något. För i början av juli började siffrorna i SCB:s preliminära befolkningsstatistik att lysa rött. Plötsligt dog det alltså färre människor än normalt.

Till en början bestod denna underdödlighet endast av ett tjugotal dödsfall varje vecka. Men den sista veckan i augusti, som är den sista som det finns statistik för, ökade den betydligt mer, då 188 färre personer än normalt gick bort.

”Det är väldigt svajigt just nu. Vi har en viss underdödlighet, men den ligger fortfarande ganska nära snittet”, säger Linus Garp.

Om denna underdödlighet kommer att öka ytterligare, eller om den rent av kommer att minska framöver, är det ingen som vet.

”Nu hänger allt på vad som händer med coronan. Om det fortsätter att vara så lugnt som det är nu, eller om den tar fart på nytt. För om det fortsätter att vara så här stabilt kan vi nog förvänta oss en viss underdödlighet även de närmaste månaderna. Om coronan tar fart och fler människor dör, ja, då blir det annorlunda”, säger Linus Garp.

Den troligaste förklaringen till den underdödlighet vi har just nu är pandemin och den kraftiga överdödlighet vi hade till följd av den. Det vill säga att ett antal av dem som avled till följd av pandemin var så gamla och sköra att flera av dem som dog i våras, hade avlidit i en nära framtid ändå. 89 procent av dem som dött med viruset har varit 70 år eller äldre.

På så sätt säger underdödligheten något om vilka som drabbas värst av det nya coronaviruset. För ju äldre och skörare de som dör är, desto mindre blir tidsförskjutningen och desto djupare och mer koncentrerad blir underdödligheten.

”Om det främst hade varit unga som råkade illa ut och dog, som under spanska sjukan, hade vi inte sett någon underdödlighet. I så fall hade vi bara haft en överdödlighet”, säger Linus Garp.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?