Tyskland hänvisar till en gammal princip som landet har om att inte skicka tysktillverkade vapen till oroshärdar.
Enligt en talesperson för den tyska regeringen är det omöjligt att bedöma hur den rådande – och spända – situationen i Ukraina faller ut.
”Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part”, säger denne till The Wall Street Journal.
Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte på fredagen i Genève i Schweiz som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att man skickar robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn.
Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge tillstånd att sända tysktillverkade vapen till Ukraina och har ännu inte givit upp hoppet om att få ett ja.
”Förhoppningsvis kommer vi få tillstånd från Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan”, säger Kristo Enn Vaga, som är rådgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.
Men när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.
”Vår restriktiva hållning är väl känd och har djupa historiska rötter”, sade hon då.
Ukraina anser att Tysklands inställning i frågan inte går ihop med den situation som råder, där det pressade landet önskar en enad front bakom sig.
”Tyska partner måste sluta undergräva enigheten med sådana uttalanden och handlingar och därigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gå till nytt anfall mot Ukraina”, skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.
Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar hårt för att Tyskland ska ändra sig och hjälpa Ukraina mer aktivt, till exempel genom att bidra med utrustning till ukrainska frivilligkårer.
”Allvaret i situationen fordrar att ”trafikljusregeringen” (ett smeknamn som refererar till koalitionspartiernas färger) omedelbart tänker om och svänger i frågan om vapenleveranser”, säger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.
Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht påtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fältsjukhus.
”Vapenleveranser vore inte till hjälp i det här läget, det råder det konsensus om inom regeringen”, säger hon enligt Welt am Sonntag.
Många bedömare ser det säkerhetspolitiska läget i Europa som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.
Från Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, där Ryssland beskrivs som offer för omvärldens aggressioner.
Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu kommer enligt brittiska uppgifter att tala med Storbritanniens dito Ben Wallace om krisläget inom kort. Storbritannien är ett av de Natoländer som har levererat pansarvärn till Ukraina de senaste veckorna.
