1515
Annons

Tyskar på grön offensiv i Sverige – köper solcellsinstallatör

Tyska 1komma5-gruppen vill med fem miljarder kronor i ryggen från bland annat Porsche konsolidera den europeiska marknaden för grön energi. Nu blir bolaget huvudägare i svenska Cellsolar.

Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Cellsolar är sveriges näst största installatör av solceller och batterilösningar, efter Svea Solar. Bolaget, som är helt inriktat på villamarknaden, växte med 70 procent ifjol till en omsättning på knappt 250 miljoner kronor. Bolagets tre grundare äger fortfarande hela bolaget men väljer nu att sälja 51 procent till 1komma5-gruppen. Köpesumman är hemlig men enligt bolagets vd och medgrundare, Gunnar Jönsson, utgörs en del av köpeskillingen av aktier i det tyska bolaget. 

”Vi ska fortsätta att driva Cellsolar som tidigare. Det som lockar med affären är att vara en del av en större struktur som redan i år väntas omsätta två miljarder kronor. Tillsammans med huvudägare kommer vi att skapa en marknadsledande paneuropeisk teknikplattform för sol-, laddning- och lagringslösningar.”

1komma5-gruppen bildades så sent som sommaren 2021. Namnet kommer från Paris-avtalet där världens ledare enades om att att inte höja jordens temperatur med mer än 1,5 grader. Grundare är Philipp Schröder, en känd hållbarhetsprofil i Tyskland, som tidigare bland annat varit tysklandschef för Tesla. Finansiärer bakom bolaget är ett antal tyska familjer samt Porsches innovationsfond. Med fem miljarder kronor i ryggen är planen att köpa upp europeiska bolag inom bland annat solceller, energiladdning och värmepumpar. Efter ett antal snabba förvärv ifjol har gruppen redan 300 anställda och äger över 16000 solcellssystem. 

”Strategin är att erbjuda alla förvärvade bolag en gemensam plattform att stå på för att på det sättet samordna olika tekniker och produkter. Det är först då som det verkligen blir enkelt för en villaägare och använda grön teknik och därmed få ut hela nyttan med solcellsteknik och batteriteknik. Vi tror väldigt mycket på den är visionen”, säger Gunnar Jönsson som själv får en central roll i det tyska bolagets expansionsplaner. Tillsammans med sitt team blir han ansvarig för att förvärva bolag i Norden. Startskottet ligger på 250 miljoner kronor men enligt Gunnar Jönsson är det sannolikt att de kommer förvärva för betydligt mer. 

Finns det intressanta bolag att köpa?

”Definitivt, vi i Norden har kommit långt inom flera nischer av grön teknik. Det finns bland annat spännande elinstallatörer som har specialiserat sig inom hemautomation, smarta styrsystem och rena solcellsbolag. Min bild är att många av dessa behöver ingå i en större struktur för att verkligen få utväxling på deras kompetens.”


Jan Gradvall: Därför bär jag alltid slips och skjorta i tv

Populärkulturen är marinerad i Watergate-referenser. I dagarna är det 50 år sedan den politiska skandalen började rullas upp. 

Det skriver Jan Gradvall i en krönika.

Dustin Hoffman och Robert Redford i filmen Alla presidentens män från 1976.
Dustin Hoffman och Robert Redford i filmen Alla presidentens män från 1976.

Den 17 juni 1972 skedde ett inbrott i Demokraternas högkvarter i kontorskomplexet Watergate i Washington. Två dagar senare publicerades den första artikeln i Washington Post av Bob Woodward, 29 år, och Carl Bernstein, 28 år. 

De två unga reportrarna var rätt ute direkt. Första meningen i den allra första nyhetsartikeln lyder: ”Bland de fem som arresterades tidigt på lördagen i ett försök att installera avlyssning i högkvarteret för Democratic National Committee finns den avlönade koordinatorn för president Nixons återvalskommitté”.

Försöket till spionage visade sig vara sanktionerat på allra högsta ort. Efter två års tålmodigt polisarbete och undersökande journalistik avgick president Richard Nixon den 9 augusti 1974.

I dagarna är det 50 år sedan den politiska skandalen började rullas upp och Watergate är i dag en del av kulturen i stort. Suffixet ”-gate” används i dag om alla kontroversiella händelser med makthavare inblandade. Ebba Busch har till exempel fått uppleva flera Buschgate, från hustvisten till Elle-galan.

Populärkulturen är också marinerad i Watergate-referenser.

Den mest inflytelserika tv-serien i världen under nedräkningen till millennieskiftet, Arkiv X, snodde upplägget med möten med en hemlig källa i ett mörkt garage.

Precis som i verklighetens Watergate är källan i Arkiv X döpt till Deep Throat. Svaren som ges är heller inte entydiga. Precis som Bob Woodward får Agent Mulder i Arkiv X uppmaningen av sin Deep Throat att tänka själv och inte sluta dra i trådarna. 

Mantrat i Arkiv X – The truth is out there – har i sin tur tagit vägen från populärkulturen tillbaka till verkligheten. Under hela 2000-talet har det upprepats i sociala medier.

Filmen om Watergate-avslöjandet, Alla presidentens män, har blivit en av alla tiders mest inflytelserika filmer.

Bob Woodward och Carl Bernstein gav ut reportageboken med samma namn sommaren 1974, två månader innan Nixon till slut tvingades avgå för att undvika åtal.

Filmen gick upp på biograferna 1976 men Robert Redford, som både var filmens producent och spelade Bob Woodward, var med hela vägen och hade sitt första möte med Bob Woodward redan hösten 1972.

Även visuellt har Alla presidentens män haft stort inflytande. Alla nyhetsredaktioner filmas sedan dess på samma sätt. Även verklighetens nyhetsredaktioner försöker se ut som filmens.

När Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson 2010 införde en klädkod på Expressen var det aldrig specificerat i detalj vilka kläder som förväntades, men innebörden var tydlig till de manliga reportrarna: klä er förtroendegivande i skjorta och slips, precis som i Alla presidentens män.

När jag är med i tv har jag alltid slips och skjorta med upprullade ärmar, ingen kavaj, precis som i Alla presidentens män. De må vara barnsligt fan-aktigt, men det har blivit en fungerande arbetsuniform som gör att jag aldrig behöver tänka på hur jag ser ut.

Jag har till och med tagit min besatthet så långt och jag stått och stirrat i Bob Woodwards och Carl Bernsteins anteckningsböcker. 

På Harry Ransom Center i Austin, Texas, finns ett av världens främsta litterära arkiv. Bland de 36 miljoner manuskripten finns 77 lådor med allt som Woodward & Bernstein samlade på sig under arbetet, från kassettband och domstolsprotokoll till brev och anteckningsblock.

Långfilmen Alla presidentens män har nu fått en värdig partner i form av en tv-serie.

Watergate-serien Gaslit med Julia Roberts och Sean Penn har försvunnit lite i Sverige, kanske för att den inte ligger på Netflix eller HBO Max utan på Viaplay, men är en utmärkt serie som berättar samma historia men från ett helt annat perspektiv.

Slow burn har blivit känd som en av de bästa poddarna med berättande journalistik. Den första säsongen av Slow burn från 2020 handlar om Watergate. Första avsnittet heter Martha och handlar om Martha itchell, fru till John N. Mitchell som var Richard Nixons kampanjchef och justitieminister.

Gaslit köpte filmrättigheterna till podden Slow burn och berättar historien med fokus på just Martha Mitchell (Julia Roberts) och John N Mitchell (Sean Penn).

Julia Roberts är briljant i huvudrollen. Att berätta utifrån hennes perspektiv ger allting nytt ljus. De grävande hjältarna här är inte journalisterna, utan två unga FBI-agenter.

Serien Gaslit är samtidigt trogen Alla presidentens män i känslan och stilen.

Sedan 2005 vet vi att Deep Throat var Mark Felt på FBI. När Bob Woodward i serien har möten med Mark Felt i garaget spelas han av en skådespelare som är mer lik Robert Redford än verklighetens Bob Woodward.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?