Den tyska regeringen förbereder för en oordnad, avtalslös brexit den 31 oktober.
Det uppgav affärstidningen Handelsblatt på torsdagen.
Mikael Björk
Text
Vid G7-mötet i franska Biarritz nästa helg ska Boris Johnson träffa några av sina EU-kollegor, bland annat Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel, för första gången sedan han blev premiärminister.
Den tyska regeringen räknar med att britten använder scenen för ”ett stort framträdande” om brexitförhandlingarna, enligt ett internt arbetspapper från det tyska finansministeriet.
Det är för tillfället ”inte förutsebart att premiärminister Johnson ändrar sin hårda förhandlingsposition”, enligt arbetspapperet till finansminister Olaf Scholz.
Samtidigt håller EU fast vid kravet på en nödlösning, backstop, för gränsen mellan Nordirland och Irland efter brexit. Även om man skulle ändra i utträdesavtalet är det osäkert om Boris Johnson skulle få ja i parlamentet. Företrädaren Theresa May misslyckades tre gånger.
”Mot denna bakgrund är det viktigt att hålla fast vid den hittillsvarande linjen”, fortsätter finansministeriet.
Förberedelserna för en oordnad brexit är ”till stora delar avslutad” både från Tysklands och EU:s sida. EU-kommissionen planerar inte heller några nya nödåtgärder, enligt arbetspapperet. För vissa övergångsregler, som för clearing, måste man dock anpassa tidsfristerna på grund av förseningen för brexit, som egentligen skulle ha skett redan den 28 mars.
Därmed är det en ”hög sannolikhet” för att Storbritannien lämnar EU utan utträdesavtal.
Mikael Björk
Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons
Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.
– Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.
– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.
Ett ännu mer uppkopplat samhälle
Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.
– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.
Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.
– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.
Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.
– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.
Fakta: SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.
