1515
Annons

Tyska popcorn bygger smarta hus

Popcorn, hampa och gamla mjölkkartonger. Innovationsrikedomen när det gäller nya, klimatsmarta och miljövänliga byggmaterial vet snart inga gränser.

Gamla mjölkkartonger blir byggskivor
Vätskekartong, som exempelvis mjölkkartonger som består av sammansatta material i form av plast och kartong, är svåra att återvinna och går därför i dag till största delen till förbränning. Med Recomas nya teknik kan de istället bli klimatsmarta byggskivor. 

Kartongerna skärs i småbitar, värms upp och pressas ihop. Kartongen i materialet ger styrka och plasten fungerar som bindemedel så att inga andra tillsatser behövs. 

Skivorna tillverkas i olika format, för användning där man traditionellt använder trä- eller gipsskivor, för fasadbeklädnad eller som råmaterial till möbelindustrin. 

Skivornas prestanda är högre än de flesta traditionella byggskivor av trä i majoriteten av tester, väl i nivå med plywood, enligt företaget. 

Mjölkkartongskivorna bidrar vidare till 80–94 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med andra byggskivor, enligt företaget.

Råmaterialet för Recomas tillverkning består i dag av kartong insamlat som avfall och spill från produktionen vid tillverkning och fyllning av förpackningar. Bolaget hoppas att på sikt också kunna använda de återvunna kartonger som samlas in, men för det krävs en bättre fungerande återvinning med separat insamling för vätskekartong.

Bygg med tyska popcorn
Det sägs att redan aztekerna kring 1400-talet poppade popcorn. Nu har forskning vid ett tyskt universitet kommit fram till att byggskivor isolerade med popcorn har både bra isoleringsförmåga och bra brandskydd.

Byggmaterialföretaget Bachl har redan tecknat avtal för tillverkning av popcornisoleringen.

”Det nya isoleringsmaterialet tillverkat av biologiska komponenter sparar resurser och kännetecknas också av hållbarhet, ett brett utbud av användningsmöjligheter, låg vikt och därför enkel hantering samt låga transport- och energikostnader” kommenterar Andreas Paul, chef för applikationsteknologi och produktutveckling på Bachl i ett pressmeddelande.

Hampan gör comeback
Den snabbväxande hampan har odlats i Sverige åtminstone sedan järnåldern och har haft en lång rad användningsområden. På senare år har tekniken utvecklats för att framställa så kallad hampakalk eller hampabetong. Det är ett lätt kompositmaterial som består av en kalkmix och den inre kärnan av hampans stjälk.

Hampafiber har de flesta fördelaktiga egenskaper man kan önska sig i dag. Och det har företaget Ekolution konstaterar och har börjat tillverka hampafiberisoleringen som kan ersätta glas- och stenull i byggnationer.

Miljömässigt binder hampafiber koldioxid, är helt återvinningsbart och har inga skadliga fibrer som irriterar hud eller andningsorgan. Prestandamässigt reglerar det värme och kyla, är fuktreglerande och har goda ljudisolerande egenskaper. Men den kanske viktigaste egenskapen är som sagt att hampakalken är ett material som är koldioxidnegativt. 

”Under sin livstid binder vårt material mer koldioxid än det producerar. Ett riktvärde är att hampabetong binder netto cirka 115 kilo koldioxid per kubikmeter färdigblandat material”, enligt Ekolution.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?