1515
Annons

Tyska ödesval – början på slutet för Merkel?

Efter en sommar utan vila står Angela Merkel inför en höststorm när Bayern och Hessen går till delstatsval, där hennes allierade väntas åka på storförluster. Allt fler talar om att förbundskanslern har börjat sjunga på sista versen vid makten i Tyskland.

Foto:Michael Sohn

Inrikesminister Horst Seehofers taktik har misslyckats. Hans konservativa bayerska parti CSU, systerparti till Merkels CDU, blöder väljare åt alla håll inför delstatsvalet på söndag.

Sommarens öppna strid med förbundskanslern om migrationspolitiken verkar bara ha rivit upp såren ytterligare. I stället för att locka tillbaka väljare från främlingsfientliga Alternativ för Tyskland (AFD) har högersvängen fått mittenorienterade bayrare att fly till De gröna (Bündnis 90/Die Grünen). CSU ser ut att få högst 35 procent – katastrofsiffror för ett parti som i decennier har styrt förbundslandet Bayern med egen majoritet.

"Söndagen kommer att bli en chock. Ett så dramatiskt tapp för ett av partierna i Merkels regering skulle förstås också få en effekt på hennes ställning", säger Thomas Sommerer, Tysklandskännare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Förbundskanslern har haft en skakig tid sedan valet i september i fjol, då hennes kristdemokratiska parti gick kraftigt bakåt. En främlingsfientlig våg i flyktingkrisens spår bar samtidigt AFD in i förbundsdagen för första gången. Först efter ett halvår lyckades Merkel sy ihop en skör koalitionsregering med socialdemokratiska SPD och CSU.

Men just som hon andats ut fick hon regeringskollegan Seehofer emot sig. Hans ultimatum om att börja direktavvisa vissa asylsökande vid tyska gränser – och ett bråk om den omstridde chefen för Tysklands underrättelsetjänst, Hans-Georg Maassen – var nära att spräcka koalitionen. Det väntande nederlaget för CSU i Bayern kan innebära att Seehofer petas från partiledarposten och kanske även som inrikesminister.

"Det är oklart vem som i så fall ska fylla Seehofers plats. Det kan bli någon minst lika radikal, vilket skulle göra det lika svårt eller ännu svårare för Merkel", säger Sommerer.

Som om det inte vore nog åkte Merkel på ett oväntat bakslag i slutet av september, då hennes nära förtrogne Volker Kauder sparkades som gruppledare i parlamentet. Den interna omröstningen vanns i stället av den relativt okände Ralph Brinkhaus.

"Volke Kauder var Merkels högra hand. Så det var en stor överraskning och ett enormt nederlag, som fått det att ryktas om ett möjligt internt partiuppror mot Merkel", säger Sommerer.

Förbundskanslern måste samtidigt förbereda sig på en smäll i förbundslandsvalet i Hessen om två veckor, där hennes eget CDU väntas backa stort. Det ser även SPD ut att göra – vilket skulle ge rebeller inom partiet ytterligare argument för att man skulle klara sig bättre genom att lämna Merkels regering och gå i opposition.

De många orosmolnen för Merkel och CDU/CSU har fått allt fler i de egna leden att öppet uttrycka missnöje. En förändring av Merkels politik är nödvändig, säger den inflytelserika parlamentsledamoten Norbert Röttgen till tidningen Der Spiegel.

I december sätts Merkels ställning i CDU på prov, då partiet håller kongress och röstar om huruvida kanslern – som styrt Tyskland sedan 2005 – ska få sitta kvar på partiledarposten.

"En djup kris kan å ena sidan ge argument för status quo, eftersom ett ledarbyte anses vara riskabelt. Men med två nya smällar för Merkel i delstatsvalen kan december visa sig bli en ödesmånad för henne", säger Sommerer.


LO: Vd-lönerna hotar avtalsrörelsen – ”har brakat iväg”

VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.  

”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut

I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes. 

”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman. 

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen. 

”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon. 

”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare. 

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam. 

”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.Foto:Jack Mikrut

Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist. 

”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll. 

Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.

”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke. 

Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson. 

”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon. 

”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare. 

Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? 
”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon. 

”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare. 

Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. 

”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer. 

Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent. 

Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk

Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021. 

Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen. 

”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han. 

”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson. 

Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen. 

”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar. 

Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören. 

”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon. 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?