Tyska covidskeptikerna drömmer om Sverige

Fanor från tyska kejsardömet, skyltar med konspirationsteorier – och svenska flaggor. För Tysklands brokiga skara av ”coronaskeptiker” har Sverige blivit ett drömland.

”Anders Tegnell har gjort ett ytterst professionellt jobb”, säger ekonomiprofessorn Stefan Homburg.

Berlin, en torsdag i september. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har just tagit emot Stefan Löfven för ett möte om aktuella EU-frågor.

Utanför förbundskanslerämbetet har en liten grupp människor samlats, utrustade med svenska flaggor och en skylt med texten ”Rädda oss!”. Budskapet är inte en vädjan om eldunderstöd i budgetstriderna i Bryssel, utan syftar på den svenska pandemipolitiken, som blivit en förebild för Tysklands växande rörelse av covidskeptiker. Eller som de kallar sig själva: Querdenker, folk som vågar tänka annorlunda.

På bilderna från de många demonstrationer mot regeringens coronapolitik som har hållits i Tyskland sedan i våras står yoginis och skäggiga hippies i harembyxor sida vid sida med heilande nynazister. Konspirationsteoretiska symboler och Make America Great Again-kepsar syns jämte fredsduvor och hbtq-flaggor.

Men en sak har många av protestdeltagarna gemensamt: kärleken till Sverige. Det är ingen ovanlig böjelse i Tyskland, ett land som gärna idealiserar landet ”Bullerbü”. Men medan Sverigebilden i de breda folklagren har fått sig en törn av de mörka svenska dödssiffrorna håller många i Querdenker-rörelsen fast vid sin dyrkan.

Därav flaggorna.

”Många demonstranter använder den svenska flaggan för att uttrycka att de också vill ha en politik som den i Sverige. Den har blivit en protestsymbol”, säger Stefan Homburg, professor i offentliga finanser vid Leibniz-universitetet i Hannover.

Homburg har själv gjort sig känd som en hård kritiker av Merkelregeringens pandemipolitik, med kontaktförbud och munskyddskrav i bland annat butiker och kollektivtrafiken. Han ser i stället Sverige som ett föregångsland, och hyllar den svenska statsepidemiologen Anders Tegnells insats som ”ytterst professionell”.

”Åtgärderna som Tyskland och många andra har vidtagit är fullständigt oproportionerliga. Det är en överreaktion. Under första vågen i våras såg vi högre dödstal i Sverige än i Tyskland, men i backspegeln vet vi att det inte handlade om vår lockdown, utan om en ”dry tinder”-effekt”, hävdar han.

Med detta menar Homburg att de höga svenska dödstalen kan förklaras med att flera av grannländerna hade dödligare utbrott av den vanliga säsongsinfluensan under åren som föregick covid-19-pandemin.

Många av dem som dog i Sverige i våras hade under andra omständigheter, med större influensaspridning, dött redan i fjol, tror han.

Protestforskaren Simon Teune vid Berlins tekniska universitet (TU Berlin) spår att Querdenker-rörelsens svenskkoppling kommer att försvagas, i och med att smittotal och dödsstatistik allt tydligare talar till Sveriges nackdel.

”I början användes Sverige som ett väldigt starkt argument för att vi inte skulle ha så starka inskränkningar. Nu är det inte så tydligt längre. Min uppfattning är att kopplingen till Sverige har blivit svagare”, säger han.

TT: Vad kommer i stället?
”Den senaste tiden har det varit mycket tal om Donald Trump och hans hantering av coronakrisen, vilket ju framstår som absurt givet att USA med god marginal är sämst vad gäller smittotal och dödlighet. Det blir också allt fler Qanon-banderoller (en amerikansk konspirationsteori). Förklaringen är kanske att Sverige har justerat sina restriktioner och inte längre framstår som samma frihetliga paradis.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Elbil, laddhybrid, diesel eller bensin – här är rätt teknik för dig

Plötsligt pratar alla om eldrivna bilar och frågan infinner sig: Borde även jag gå över till ett laddbart alternativ?

– Det beror på helt på dina förutsättningar, körvanor och prioriteringar. Många vinner på att byta till en eldriven bil, men inte alla, säger Ulrich Szymczak, Produkt Management Mercedes-Benz Sverige.

Läs mer om elektrifierade bilar från Mercedes-Benz 

Andelen elektrifierade bilar efter våra vägar ökar i allt snabbare takt. Enligt Bil Sweden’ s novemberrapport 2020 har andelen laddbara bilar som nyregistrerats ökat med 113 procent i jämförelse med samma period förra året.

Det finns många anledningar till den – för vår miljö – positiva utvecklingen:

• En ökad miljöhänsyn. Allt fler vill minska sitt klimatavtryck och då är det betydligt bättre att välja en bil som helt eller delvis drivs av el framför en modell med förbränningsmotor.  

• Bättre totalekonomi. En rad politiska beslut har de senaste åren knuffat konsumenterna i rätt riktning, det vill säga mot att välja elektricitet framför fossila bränslen. En laddbar bil har normalt ett dyrare inköpspris, men det kompenseras av en klimatbonus, lägre beskattning, lägre förmånsvärde (för den som kör tjänstebil), lägre servicekostnad och lägre driftskostnad. Summan på nedersta raden talar därför ofta till den laddbara bilens fördel.

• Utvecklad teknik. Batterierna blir allt kraftfullare samtidigt som de blir lättare och mindre. Det ökar framför allt bilens räckvidd (hur långt den går på eldrift), men även hur snabbt batteriet går att ladda. Mercedes-Benz eldrivna lyxsedan EQS, som lanseras nästa år, får exempelvis en räckvidd på hela 700 kilometer.

• Utbyggd infrastruktur. Laddmöjligheterna längs våra vägar förbättras hela tiden vilket underlättar planeringen och ökar tryggheten. Både politiker och biltillverkare har insett att ett väl utbyggt nät av laddstationer är avgörande för att konsumenterna ska välja bilar med eldrift.

• Modellutbudet. I takt med konsumenternas ökade efterfrågan lanseras allt fler laddbara modeller vilket gör att det finns attraktiva alternativ för alla behov. Ett exempel är Mercedes-Benz som idag har 26 olika laddhybrider att välja mellan – från kompakta A-Klass till den stora premiumsuven GLE. Dessutom finns två elbilar i portföljen – suven EQC och familjebussen EQV. 

Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar, och ett 50-tal laddhybrider, i portföljen.

Men, trots att många argument talar till den laddbara bilens fördel, passar den inte alla.

– Det finns många som fortfarande tycker att en bensin- eller dieseldriven bil är ett bättre alternativ. Framför allt de som inte har möjligheten att ladda bilen vid bostaden och/ eller på jobbet, säger Kim Larsson, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige. 

Fler anledningar?

Att el/laddhybrider har ett högre inköpsvärde än motsvarande diesel/bensinbil kompenseras av många faktorer. Jämför man i en TCO modell (Total Cost of Ownership) så påverkar restvärde, bonus, vägskatt, bränslekostnad, sociala avgifter för förmånsvärde bil/bränsle kalkylen positivt. Den i inköp dyrare laddhybriden blir ofta billigare än jämförbar diesel, men körsträcka och innehavstid påverkar kalkylen.

Så hur länge får vi se fossildrivna bilar på våra vägar?

– Övergångsperioden kommer säkert att vara ganska lång. Över 30% av de bilar som registreras idag är laddhybrider eller rena elbilar, detta kommer att öka succesivt med tillgången och utbudet av icke fossildrivna alternativ. Mercedes har som ambition att vara helt koldioxidneutralt till 2039, det ger ett visst tidsperspektiv, menar Lisa Wulkan, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige.

Provköra en Elbil eller Laddhybrid? Boka här!  

FAKTA/Fördelar och nackdelar – så funkar teknikerna

Bensin och diesel (förbränningsmotor)

Fördelar 

• Lägre inköpspris än en laddhybrid eller elbil i motsvarande modell.

• Väldigt stort utbud i många prisklasser.

• Kräver ingen laddstation.

• Lång räckvidd.

Nackdelar

• Högre utsläpp av koldioxid än de laddbara alternativen. Högst med bensin, därefter diesel.

• Högre driftskostnad, fordonsskatt och servicekostnad.

Laddhybrid (elmotor och förbränningsmotor)

Fördelar

• Bilen är utrustad med både en förbränningsmotor och elmotor vilket förenar det bästa av två världar. Ofta klarar du dig på eldrift utan lokala utsläpp och vid längre resor tar förbränningsmotorn vid. 

• Lägre utsläpp än de bilar som enbart har förbränningsmotor.

• Du får klimatbonus från staten.

• Lägre driftskostnad och fordonsskatt än motsvarande modell med förbränningsmotor. 

Nackdelar

• Förbränningsmotorn släpper ut koldioxid.

• Högre inköpspris än de fossildrivna alternativen. 

• Kräver tillgång till laddstation för att du ska kunna nyttja elmotorn.

Elbil (enbart elmotor)

Fördelar

• Inga lokala utsläpp under körning.

• Ger högst klimatbonus.

• Normalt lägst drift- och servicekostnad.

• Kräver ofta minst underhåll.

• Går tystare än bilar med förbränningsmotor.

Nackdelar

• Högst inköpspris.

• Har ofta en kortare räckvidd än motsvarande modell med förbränningsmotor.

• Kräver tillgång till laddstation. 

Läs mer här 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?