1515
Annons

Tyska centralbankschefen varnar för räddning av Monte dei Paschi

Den tyske centralbankschefen Jens Weidmann varnade i en intervju med Bild för att gå alltför snabbt fram med en räddning för Monte dei Paschi.

Jens Weidmann.
Jens Weidmann.Bild:TT

Det rapporterar Bloomberg News.

Han sade att ribban bör ligga högt för att använda offentliga medel för att rädda banken och att sådana medel bara bör användas i sista hand. Den italienska regeringens planer på stöd bör bara användas till banker som i grunden är livskraftiga.

ECB uppgav i helgen att Monte dei Paschi saknar 8,8 miljarder euro i kapital för att uppfylla kraven i stresstesterna.

Jens Weidmann sade att EU-länderna i princip har kommit överens om nya regler för att stötta bankerna, där investerare och inte staten får ta den huvudsakliga bördan.

"Detta bör i synnerhet skydda skattebetalarna och hålla investerarna ansvariga. Statliga medel ska bara användas i sista hand, och därför har ribban lagts högt", sade han.

Han sade också att ECB förväntar sig att inflationen ska stiga mot 2-procentsmålet senast 2019, men att påbörja en åtstramning då skulle vara alltför sent.

"Vi måste agera framåtblickande. Det innebär att strama åt tömmarna så snart som inflationen börjar befinna sig på en uthållig bana mot målet", sade han enligt Bloomberg News, och tillade att nollränta inte är ett "permanent tillstånd".


Sveriges Natoansökan indragen i stormaktspel

I frågan om Sveriges Natoansökan har Sverige inte makt att lösa knutarna. 

En hett efterlängtad - och fullt realistisk - amerikansk vapenaffär med Turkiet skulle däremot kunna sätta dominobrickorna i rörelse, spår Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet. 

USA:s president Joe Biden, Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
USA:s president Joe Biden, Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.Foto:Evan Vucci; Fredrik Sandberg/TT; Markus Schreiber

Det är en dryg månad kvar till Natotoppmötet i Madrid och de diplomatiska initiativen avlöser varandra i snabb takt. Interna stridigheter är det sista försvarsalliansen behöver under en säkerhetspolitiskt farlig tid. 

En svensk och en finländsk delegation åkte i onsdags till Ankara för förhandlingar efter Turkiets hårda nej till de båda ländernas Natoansökningar. 

Inte heller från turkisk sida är man overksam: I måndags lade den turkiska regeringen ut en kravlista på sin sajt där man bland annat krävde stopp för ”politiskt stöd till terrorism.”

”Vi kommer naturligtvis att gå igenom och diskutera den listan, men också försöka reda ut en del oklarheter som har funnits”, sa statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff på onsdagen.  

Turkiska regeringen slår i sitt kravbrev ned på att Sverige planerar att ge 367 miljoner dollar till PKK/PYD, vilket ”hotar alliansmedlemmen Turkiets nationella säkerhet.”

UD pekar på att beloppet är avsatt till en regional strategi 2016 till 2023 för att stötta befolkningen och flyktingar under Syrienkrisen och därmed även når syriska kurder. 

”Vi skickar inte pengar till terroristorganisationer eller vapen såklart”, sa Magdalena Andersson vidare. 

Förhandlingarna har flera bottnar, påpekar Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet (UI). En är inrikespolitisk, då presidenten ser makten rinna honom ur händerna inför presidentvalet nästa år. Men det handlar också om ett stormaktsspel mellan USA, Nato och Turkiet, där Sverige i flera frågor står på samma sida som andra Natoländer. 

Från USA finns det flera kort att spela, enligt Jan Hallenberg, som att sälja det amerikanska stridsflygplanet F-16 till Turkiet. 

”Med stöd av kongressen kan den amerikanska presidenten gå med på att sälja F-16 om turkarna sköter sig i frågan om Natos utvidgning”, säger Jan Hallenberg. 

Det nya planet F-35 är däremot inte att tänka på efter det turkiska köpet av ryskt luftvärn, enligt Hallenberg. Men höga positioner i Natoadministrationen till turkiska tjänstemän eller en inbjudan till president Recep Tayyip Erdogan till Vita huset är andra möjliga kort i leken. 

Även från Sverige kommer Turkiet vilja se eftergifter, enligt flera bedömare Di har talat med.  

”Det är ett flernivåspel det här och Sverige måste göra någonting, sända några signaler till turkarna. Däremot kan man inte lämna ut en massa personer till ett land som inte har ett fungerande rättssystem. Det är ju helt uteslutet”, säger Jan Hallenberg. 

Man kan öka satsningarna på att bekämpa terrorism?
”Ja det kan man göra - och man kan säga att man är mer resonabel när det gäller vapenembargot mot Turkiet, att man på sikt kommer att lätta på detta.”

I formell mening finns inget vapenembargo, men sedan 2019, när Turkiet invaderade norra Syrien, har Sverige inte sålt krigsmateriel till landet enligt Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). 

Vid totalt sex tillfällen 2019 och 2020 har Sverige sagt nej till förfrågningar, men 2021 och hittills 2022 har inga beslut om krigsmaterielaffärer med Turkiet fattats. Om det har förekommit sonderingar om vapenaffärer är hemligstämplad information.  

Situationen kan bli än mer delikat om Turkiet gör allvar av planerna att inleda en ny militär operation i Syrien för att upprätta en 30 kilometer bred ”säkerhetszon” vid gränsen till Turkiet, som har rapporterats i flera internationella medier. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?