Tydlig coronauppgång i Sverige igen – brittiska mutationen ökar snabbt

Redan tidigt under pandemin blev det tydligt att patienter som vårdades på sjukhus på grund av covid-19 ofta fick blodproppar. Det gjorde att proppförebyggande behandling infördes för dessa patienter.

Nu pekar en svensk studie på att risken för proppar ökar även för dem som bara haft en mild infektion och inte behövt sjukhusvård. Allra högst är risken att drabbas av lungemboli, propp i lungan. Även risken för djup ventrombos alltså propp i ett djupliggande kärl och inre blödning är förhöjd, enligt studien som publiceras i tidskriften BMJ.

”Den förhöjda risken för lungemboli tycks dessutom finnas kvar i upp till sex månader efter att patienterna testat positivt för sars-cov-2”, säger Anne-Marie Fors Connolly, läkare och forskare i mikrobiologi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

För att undersöka risken för blodproppar har forskarna samlat in uppgifter från över en miljon svenskar som haft ett laboratoriebekräftat positivt sars-cov-2-test mellan februari 2020 och maj 2021.

Genom andra nationella register tog de reda på hur många av dessa som drabbats av djup ventrombos, lungemboli eller blödning. Detta jämfördes med fyra miljoner kontrollindivider som inte testat positivt för sars-cov-2.

Efter att ha tagit hänsyn till andra faktorer som kön, ålder, proppförebyggande behandling och andra sjukdomar såg forskarna att risken att drabbas av propp i lungan var hela 33 gånger högre för dem som haft covid-19 än de som inte haft det, en månad efter positivt test. För djup ventrombos var risken fem gånger så hög och för blödning dubbelt så hög.

Forskarna undersökte också hur hög risken var för proppar och blödning bland dem som haft corona, under en sexmånadersperiod innan de smittats och sex månader efter smittan. Den analysen gav en liknande bild av hur risken ökade efter coronainfektionen.

Risken att drabbas av både blodpropp och blödning tycks högre ju svårare sjuk patienten varit i sin covid. Allra högst var risken för dem som vårdats inom intensivvården, enligt studien. Riskökningen kvarstod också flera månader efter infektionen men klingade av med tiden.

Men även de som inte varit inneliggande på sjukhus hade alltså en ökad risk för propp i lungan och ventrombos. Däremot inte för blödning.

”Lungemboli kommer vanligen av att bitar av en blodpropp i en annan del av kroppen vandrar med kärlen till lungan. Och fastnar där, men i samband med covid verkade det enligt annan forskning vara så att proppen bildas på plats i lungan”, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Varför risken är så kraftigt förhöjd efter covid-19 har inte studerats i den aktuella studien. Men det finns teorier om att viruset har en direkt påverkan på cellerna i blodkärlen och att immunförsvaret blir överaktiverat.

Eftersom det är en registerstudie kan man inte utifrån resultaten säga säkert att det är coronaviruset som ger den ökade risken. Men eftersom det finns andra studier som pekar åt samma håll tyder mycket på att det finns ett samband.

”Det är viktigt att vaccinera sig eftersom det skyddar mot svår sjukdom som är en stor riskfaktor för blodproppar”, säger Anne-Marie Fors Connolly.