1515
Annons

Två på tur att ta över efter AKB

Det saknas en given efterträdare till Anna Kinberg Batra.
Den som ligger bäst till är partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson, som bedöms ha starkast stöd i partiet.

Ulf Kristersson
Ulf KristerssonBild:Jesper Frisk

Samtidigt som Anna Kinberg Batra genomgår sin värsta kris hittills som M-ordförande pågår nu en intensiv diskussion om nästa tänkbara partiledare.

Även om det saknas en given kandidat så är kretsen av potentiella efterträdare ytterst begränsad om en ny partiledare ska utses redan före valet.

Di har talat med en lång rad M-företrädare som alla lyfter fram två namn: Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.

Båda var ministrar i regeringen Reinfeldt och den första är i dag ekonomiskpolitisk talesperson medan den andra för partiets talan i arbetsmarknads- och integrationsfrågor.
De är nära förknippade med Anna Kinberg Batra men anses vara bättre på att kommunicera partiets politik. Ulf Kristersson ses internt som en duktig debattör och Elisabeth Svantesson, menar många, är mer grundad i partiets nya linje, med hårdare tag och en mer restriktiv flyktingpolitik.

De flesta tror att Ulf Kristersson ligger klart bäst till om det blir aktuellt att välja en ny partiledare. Skulle han säga ja blir det med största sannolikhet han. Det som också talar emot Elisabeth Svantesson, enligt flera M-företrädare, är hennes förflutna i Livets ord, vilket knappast ses som någon merit inom det sekulära Moderaterna.

Ett annat namn som förs fram är Johan Forssell, tidigare MUF-ordförande och i dag migrationspolitisk talesperson. Men han anses inte var redo uppdraget, och ställs partiet inför ett nytt partiledarval mitt i den djupaste krisen för partiet på decennier och med bara ett drygt år kvar till ett val kommer erfarenhet sannolikt att väga tungt.

Vid sidan av namnen överst på listan finns även den tidigare ministern och M-profilen Mikael Odenberg, som lämnade regeringen Reinfeldt efter en konflikt om försvarsanslagen.
Han har öppet kritiserat den nuvarande partiledningen och förespråkat ett bredare samarbete över blockgränsen mellan M och S, men tros varken vilja eller ha stöd nog att ta över som ny M-ordförande.

Ett namn som partiet inte slutat drömma om är den tidigare finansministern Anders Borg, som hastigt lämnade politiken för näringslivet efter valet 2014 och i dag är vice ordförande för Stenbecks investmentbolag Kinnevik. Men att han skulle vilja gå tillbaka till partipolitiken är inte sannolikt.

Skulle Anna Kinberg Batra avgå kommer partiet sannolikt att välja en ny partiledare på Moderaterna stämma i oktober.

USA varnar Ryssland: ”Har varit mycket tydliga angående kärnvapen”

USA varnar Ryssland för ”katastrofala konsekvenser” om landet skulle använda kärnvapen i Ukraina.

”Vi har varit mycket tydliga”, säger Vita husets nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till NBC.

Enligt Sullivan är såväl de ryska skenfolkomröstningarna i ockuperade områden som beslutet att kalla in 300 000 reservister tecken på att anfallskriget i Ukraina inte går Rysslands väg.

”Ryska armén har problem och den ukrainska armén gör framsteg på slagfältet”, säger säkerhetsrådgivaren i en intervju i NBC:s ”Meet the press”. 

Rysslands president Vladimir Putin sade tidigare i veckan att landet är berett att använda ”alla tillgängliga vapen” för att försvara sig.

Jake Sullivan säger att det vore katastrofalt för Ryssland att ta till kärnvapen.

”Om Ryssland går över den gränsen, kommer det att bli katastrofala konsekvenser. USA kommer att svara kraftfullt”, säger han till NBC.

Säkerhetsrådgivaren vill inte svara på vad USA faktiskt menar med ”katastrofala konsekvenser”, men han betonar att ryssarna är väl medvetna om vad det innebär. Det har kommunicerats direkt via privata kanaler på högsta nivå.

”Ryssland vet mycket väl hur USA skulle svara på användningen av kärnvapen i Ukraina.”

Sullivan betonar samtidigt att det är viktigt att den dialogen sker i bakgrunden då USA vill undvika retorisk skottväxling med Ryssland. 

Sedan Putin nyligen gav order om att mobilisera har ett starkt missnöje trängt fram genom censur och förtryck. I mängder av städer och orter har människor demonstrerat och protesterat. De senaste dagarna har omkring ett par tusen personer frihetsberövats av poliser som försökt slå ned aktioner.

Det rapporteras också hur mängder av män försöker lämna Ryssland, bland annat via gränsövergångar till Finland och Georgien, där det har ringlat långa köer hela helgen.

Enligt uppgifter i fria medier kommer Ryssland att stänga gränserna för militärpliktiga män som försöker lämna landet, kanske redan om några dagar.

Den som vill lämna landet kommer att behöva ett särskilt tillstånd.

De ryska myndigheterna kommer att börja begränsa resorna ut från landet, förmodligen från och med onsdag nästa vecka, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Meduza, som verkar i exil i Lettland.

Sajten hänvisar till två anonyma uppgiftslämnare som beskrivs som närstående det ryska presidentkansliet. De gör gällande att gränsrestriktionerna kommer att införas om några dagar, då processerna kring de så kallade folkomröstningarna har avslutats på ockuperad ukrainsk mark.

Efter det kommer män som berörs enligt källorna att behöva ett särskilt tillstånd, ett slags utresevisum, för att få lämna landet. 

I de pågående striderna anklagar Ryssland Ukraina för att ha beskjutit bland annat en hotellbyggnad i ockuperade Cherson. Där uppges två personer ha dödats, varav en pro-rysk tidigare ledamot i Ukrainas parlament.

Ukraina anklagar också Ryssland för beskjutning på bred front och för att ha attackerat Odessa med tre iranska drönare som flugits in i en kontorsbyggnad på söndagsmorgonen.

De ukrainska styrkornas motoffensiv i Charkivregionen verkar ha bromsat in. Det förklaras dels av vädret, dels av ett ryskt motstånd i området utanför orten Kupiansk.

”Regnet gör det svårt att använda tunga vapen överallt. Vi kan bara använda asfalterade vägar”, säger sergeanten Roman Malyna till AFP.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera