Efter den sista nattmanglingen om arbetsrätten och en coronapaus i avtalsförhandlingarna ligger nya kollektivavtal på förhandlingsbordet. I veckan ger industrins medlare besked om hur lång avtalsperiod man vill se.
”Det är vår uppgift att verka för ett långt avtal”, säger Erland Olausson, som är förhandlare för industrin.
Enligt Erland Olausson är allt från ett fem månader kort till ett flerårigt avtal möjligt.
”Coronan skapar en osäkerhet som är lite ovanlig, som inte är så lätt att hantera”, säger han.
I december i fjol lade arbetsgivarsidan ett bud på 1,4 procents lönehöjningar.
”Det gäller inte längre. 2020 är ett helt förlorat år för oss som representerar arbetsgivarna”, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Att många företag går starkt och att omvända vinstvarningar duggar tätt påverkar inte den dystra bilden, anser han.
”Vi förhandlar för hela branscher och det finns företag som går väldigt dåligt också”, säger Per Hidesten, som helst vill se ett avtal som sträcker sig fram till mars 2023.
Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, ser även han glaset som halvtomt. Att ekonomin studsar uppåt beskriver han som en förväntad tillfällig gummibandseffekt.
”Vi har nyss upplevt den kraftigaste kraschen i svensk och internationell ekonomi sedan 1930-talet. Att låtsas att ingenting har hänt är inte trovärdigt”, säger han.
Arbetstagarna avstod löneökningar när avtalsrörelsen sköts upp. Men åsikterna om hur det ska hanteras går isär.
”Det finns inget som säger att det blir några retroaktiva utbetalningar. Man förlängde helt enkelt bara avtalen”, säger Mats Kinnwall.
”Våra medlemmar förväntar sig helt klart någon kompensation för utebliven lönehöjning under det här året”, kontrar Marie Nilsson, som är ordförande i IF Metall.
Marie Nilsson spår tuffa förhandlingar och utgångsbudget på 3 procents löneökning ligger kvar.
”Det är ett mycket mer svårbedömt läge”, säger Marie Nilsson.
Därutöver är vabbtillägg, flexpension och en jämställdhetssatsning på kravlistan för Unionen när märket ska sättas. Förhandlingschefen Martin Wästfelt har en helt annan syn på ekonomin än Teknikföretagen.
”Svensk industri är uppe i ungefär samma produktionstakt som före pandemin. Nu ser vi en stark återhämtning”, säger han.
Sida vid sida med parterna i industrin förhandlar LO:s största fackförbund Kommunal med Sveriges Kommuner och Regioner. Fackordförande Tobias Baudin skruvade nyligen upp kraven, som redan tidigare låg högre än inom industrin. Och liksom flera andra förbund lyfter Baudin frågor från de havererade förhandlingarna om las och omställning in i avtalsrörelsen.
”Det är ingen vild gissning att vi kommer kräva förbättringar av allmän visstid också”, säger han.
Nationalekonomiprofessor Lars Calmfors spår att Kommunal, som lämnat samordningen inom LO, drar det längsta strået denna gång.
”Det är sannolikt att Kommunal får mer än märket. Det finns ett stort stöd efter pandemin att de ska få mer”, säger han och spår att det kan innebära mer flexibilitet kring industrins normerande roll i framtiden.
