1515
Annons

Två miljoner löntagares villkor på spel – gigantiskt avstånd mellan fack och arbetsgivare

Två miljoner löntagares arbetsvillkor står på spel i avtalsrörelsens första och viktigaste heat. Men avståndet mellan fack och arbetsgivare är bråddjupt. 

Foto:Izabelle Nordfjell/TT

Efter den sista nattmanglingen om arbetsrätten och en coronapaus i avtalsförhandlingarna ligger nya kollektivavtal på förhandlingsbordet. I veckan ger industrins medlare besked om hur lång avtalsperiod man vill se.  

”Det är vår uppgift att verka för ett långt avtal”, säger Erland Olausson, som är förhandlare för industrin. 

Enligt Erland Olausson är allt från ett fem månader kort till ett flerårigt avtal möjligt. 

”Coronan skapar en osäkerhet som är lite ovanlig, som inte är så lätt att hantera”, säger han. 

I december i fjol lade arbetsgivarsidan ett bud på 1,4 procents lönehöjningar. 

”Det gäller inte längre. 2020 är ett helt förlorat år för oss som representerar arbetsgivarna”, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten. 

Att många företag går starkt och att omvända vinstvarningar duggar tätt påverkar inte den dystra bilden, anser han.  

”Vi förhandlar för hela branscher och det finns företag som går väldigt dåligt också”, säger Per Hidesten, som helst vill se ett avtal som sträcker sig fram till mars 2023. 

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, ser även han glaset som halvtomt. Att ekonomin studsar uppåt beskriver han som en förväntad tillfällig gummibandseffekt. 

”Vi har nyss upplevt den kraftigaste kraschen i svensk och internationell ekonomi sedan 1930-talet. Att låtsas att ingenting har hänt är inte trovärdigt”, säger han. 

Arbetstagarna avstod löneökningar när avtalsrörelsen sköts upp. Men åsikterna om hur det ska hanteras går isär. 

”Det finns inget som säger att det blir några retroaktiva utbetalningar. Man förlängde helt enkelt bara avtalen”, säger Mats Kinnwall. 

”Våra medlemmar förväntar sig helt klart någon kompensation för utebliven lönehöjning under det här året”, kontrar Marie Nilsson, som är ordförande i IF Metall. 

Marie Nilsson spår tuffa förhandlingar och utgångsbudget på 3 procents löneökning ligger kvar.

”Det är ett mycket mer svårbedömt läge”, säger Marie Nilsson. 

Därutöver är vabbtillägg, flexpension och en jämställdhetssatsning på kravlistan för Unionen när märket ska sättas. Förhandlingschefen Martin Wästfelt har en helt annan syn på ekonomin än Teknikföretagen.  

”Svensk industri är uppe i ungefär samma produktionstakt som före pandemin. Nu ser vi en stark återhämtning”, säger han. 

Sida vid sida med parterna i industrin förhandlar LO:s största fackförbund Kommunal med Sveriges Kommuner och Regioner. Fackordförande Tobias Baudin skruvade nyligen upp kraven, som redan tidigare låg högre än inom industrin. Och liksom flera andra förbund lyfter Baudin frågor från de havererade förhandlingarna om las och omställning in i avtalsrörelsen. 

”Det är ingen vild gissning att vi kommer kräva förbättringar av allmän visstid också”, säger han. 

Nationalekonomiprofessor Lars Calmfors spår att Kommunal, som lämnat samordningen inom LO, drar det längsta strået denna gång. 

”Det är sannolikt att Kommunal får mer än märket. Det finns ett stort stöd efter pandemin att de ska få mer”, säger han och spår att det kan innebära mer flexibilitet kring industrins normerande roll i framtiden. 

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?