1515
Annons

Turkiska räntan oförändrad – valutakris nalkas

Turkiets centralbank lämnar styrräntan oförändrad, trots att landets ekonomi präglas av hyperinflation och risk för valutakris.

Priserna på energi, mat och dryck skenar och sprider social oro.

”Tiden är på väg att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut”, varnar SEB-strategen Per Hammarlund.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

På torsdagen lämnades ett nytt räntebesked från Ankara. Styrräntan ligger kvar på 14 procent, i linje med analytikernas förväntningar. Detta trots att inflationen har uppmätts till 70 procent i april av den statliga statistikbyrån Turkstat.

Centralbanken i Ankara satte i januari punkt för en serie sänkningar av styrräntan, från 19 procent hösten 2021 till dagens 14 procent. Där har den legat kvar sedan dess – trots en skenande inflation och ett fortsatt ras för den turkiska valutan, liran.

Frågan om den turkiska inflationen är politiskt glödhet i landet. Regeringen förbereder en lag som förbjuder publicering av oberoende inflationsmätningar utan tillstånd av Turkstat. Och samma statistikbyrå bytte nyligen, för andra gången på ett år, ut sin högsta chef för att så sent som i förra veckan också peta avdelningschefen som ansvarade för inflationsrapporterna.

De omstridda räntesänkningarna som inleddes i höstas genomfördes i sin tur efter en utrensning i centralbankens direktion. Den leddes av centralbankschefen Sahap Kavcioglu, som när han själv tillträdde i mars 2021 tog över efter det att president Recep Tayyip Erdogan sparkat tre centralbankschefer på mindre än två år.

”Erdogan har full kontroll över centralbanken nu. Det är han som styr räntebeskeden”, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på storbanken SEB.

Det innebär att det är Erdogans egna ränteteori som gäller. Och enligt den späder högre räntor bara på inflationsproblemet.

Kortsiktigt, för hushållen, ligger det något i detta resonemang, enligt Hammarlund.

”Det blir dyrare, hushållen kan konsumera mindre. Och investeringarna minskar, vilket förmodligen betyder att arbetslösheten ökar”, säger han.

Men på något års sikt är troligen nettoeffekten av räntehöjningar positiv jämfört med att låta inflationen fortsätta skena iväg, enligt Hammarlund.

En tumregel är att det krävs en positiv realränta för att strama åt krediterna och kyla ned priserna, vilket i Turkiet skulle innebära en räntehöjning från dagens 14 till över 70 procent. Men då mycket av inflationsproblemet hänger ihop med stigande energi- och råvarupriser globalt kanske det inte behövs riktigt så mycket, enligt Hammarlund.

Utan räntehöjningar antas pressen nedåt på Turkiets lira fortsätta efter torsdagens räntemöte. Det lyfter inflationen ännu mer, via högre importpriser. Samtidigt ser centralbankens utrymme för stödköp – för att hejda lirans fall – alltmer begränsat ut.

”Tiden håller på att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut. Bytesbalansunderskottet ser ut att bli det största på tio–femton år”, säger Hammarlund.

”Det är en omöjlig situation. Så länge de inte vill höja räntan kommer vi få se en kris för liran inom en–tre månader”, tillägger han.

Ett scenario är då att den turkiska staten börjar ge ut inflationsindexerade obligationer eller betalar ut kompensation för valutaförluster på andra sätt över den turkiska statsbudgeten, enligt Hammarlund.

Risken för en statsfinansiell kris med inställda turkiska betalningar och/eller stödpaket från IMF ser Hammarlund som liten. Höga turkiska räntor lockar utländskt kapital och det finns utrymme för Turkiet att ta mer lån. Dessutom har många turkiska företag stora tillgångar i hårdvaluta utomlands, som gör att de ser ut att kunna betala för sig.

Det som hotar är snarare en rejäl inhemsk kris lite drygt ett år inför allmänna val – med hög arbetslöshet och allt tuffare tider för turkiska väljare, enligt Hammarlund.

”Det kan leda till protester. Det kan bli social oro när hushållen drabbas av lägre tillväxt och ökad arbetslöshet”, säger han.


Snusgrossist i konkurs – sålde tobak utan tillstånd

Bolaget bakom den betydande tobaksgrossisten Årsta Gross är en av juni månads största konkurser, med skatteskulder i miljonklassen.

Enligt flera uppgiftslämnare till Di bedrivs dock fortfarande rörelsen – trots att bolaget nekades tillstånd att sälja tobak redan för två år sedan.

Årsta Gross, i grosshandelsområdet Årsta Partihallar i södra Stockholm, den 29 juni 2022. Fastighet: Particentralen 6, som ägs av Sagax.
Årsta Gross, i grosshandelsområdet Årsta Partihallar i södra Stockholm, den 29 juni 2022. Fastighet: Particentralen 6, som ägs av Sagax.Foto:Martin Lindgren

Tobaksgrossisten Årsta Gross, som drivs via bolaget Sweden Snus Gross AB och är en av de större i sitt slag, försattes i konkurs i början av juni. Konkursen var en av den månadens största mätt i omsättning för det konkursade bolaget, 65 miljoner kronor år 2020, enligt uppgifter från kreditupplysningsföretaget Creditsafe till Di. Rörelseresultatet samma år blev minus 3,3 Mkr.

Skulderna till staten (skatteskulder) var vid konkursansökan den 30 mars i år 1,83 Mkr. Förutom skatteskulder syns i Creditsafes kreditrapport skulder till Postnord på ungefär en kvarts miljon kronor och till en tillverkare av nikotinportioner på halva det beloppet.

Di har utan framgång försökt få tag i företrädare för grossisten, som har bedrivit butiksrörelse i en lokal i Årsta Partihallar i Stockholm där Handelsbanken tidigare bedrev kontorsrörelse. Vid Di:s besök där i onsdags kväll var lokalen stängd, men en person som vid tillfället arbetade i samma byggnad uppgav att rörelse bedrevs där dagtid.

Samma besked lämnades dagen efter till Di från fastighetsägaren, det börsnoterade fastighetsbolaget Sagax: grossistbutiken var öppen dagen efter Di:s besök. Snus Gross Sweden AB har dock inte varit hyresgäst under Sagax treåriga ägande, åtminstone inte i första hand.

Enligt en tredje uppgiftslämnare till Di har rörelsen i Årsta Gross, som i skrivande stund har en aktiv hemsida, bestått av att sälja främst tobaksvaror till sådana mindre jourlivsbutiker i Stockholm med omnejd som inte har fått kredit hos dominanten inom svensk tobaksdistribution, Swedish Match-ägda SMD Logistics. Årsta Gross är en av två större aktörer inom denna nisch, uppger tobaksbranschkällan till Di.

Enligt uppgiftslämnaren har de regler om obligatoriskt tillstånd för att sälja tobaksvaror, både i grossist- och detaljistled, som infördes 2019 eroderat kundbasen för Årstagrossen genom att flera av dess kunder nekats tillstånd.

Detta har även drabbat själva Årsta Gross, som också har blivit av med sitt tobaksförsäljningstillstånd. Det skedde 2020, och av beslutet om att avslå ansökan framgår att avslaget skedde på grund av flera oegentligheter i bolaget Sweden Snus Gross och hos dess ägare (se faktaruta). Bland annat har ägarförhållandena kring bolaget varit oklara.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?