Den turkiska valutan har tappat stort mot både dollar och euro de senaste dagarna. Orsakerna till valutaraset går att hitta både inom och utanför landets gränser.
Jonas Lindblad
President Recep Tayyip Erdogan.Bild:Axel Schmidt
Turkiska liran fortsatte sin kräftgång på torsdagen och noterade rekordlåga nivåer mot både dollar och euro. Istanbulbörsen tappade 2 procent i spåren av valutastormarna.
Hittills i år har liran tappa 17 procent, mest av alla tillväxtländers valutor. Den turkiska valutan är till och med sämre än den argentinska och mexikanska peson.
Trycket ökar nu på Turkiets centralbank att agera, förra veckans överraskande räntehöjning med 25 punkter till 8,50 procent har inte lyckats stabilisera liran.
”Marknaden sitter på de starkaste korten eftersom den vet att centralbanken inte kan försvara valutan på annat sätt än att höja räntan”, säger Cristian Maggio, analyschef på TD Securities i London.
Men politikerna, med president Recep Tayyip Erdogan i spetsen, vill inte se någon räntehöjning. Konjunkturen är på väg att vika av nedåt, samtidigt som landets politiska situation är högst osäker. President Erdogan har utnyttjat sommarens misslyckades statskupp för att stärka sin egen makt och försöker få igenom en ändring av konstitutionen för att bli ännu mäktigare.
Samtidigt har förlorarna på lirans fall, både fackförbund och företag, krävt att regeringen ger ekonomisk kompensation för de högre kostnaderna som den svaga valutan medför.
Även externa faktorer pressar liran, det globala räntelyftet efter Donald Trumps seger var dåliga nyheter för Turkiet som behöver låna pengar för att täppa till de stora hålen i statsbudgeten. Det stigande oljepriset efter onsdagens Opec-möte gör inte saken bättre.
I bakgrunden spökar också oron för att Turkiets inblandning i Syrienkriget ska eskalera till en militär konflikt med Ryssland, något av en geopolitisk mardröm.
Jonas Lindblad
Innehåll från ForenaAnnons
Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på.
Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.
– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.
Ett ointresse kring förändring
Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner.
– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.
Tre reformförslag
Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.
– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.
Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.
– Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.
Mycket på agendan
Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor.
– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.
FAKTA OM FORENA
Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer.
