1515
Annons

Turkiets Sverigeambassadör vill se riksdagsledamot utlämnad

Turkiets Sverigeambassadör säger att han gärna ser riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh utlämnad till Turkiet.

Han riktar flera anklagelser mot svenska politiker och hävdar att de har kopplingar till den terrorklassade organisationen PKK.

”Jag tycker det vore bra om ambassadören skickades tillbaka”, svarar Kakabaveh.

Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.
Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.Foto:Noella Johansson/TT

För att släppa igenom en svensk Natoansökan kräver Turkiet att Sverige ”klipper banden” med PKK, enligt ambassadör Hakki Emre Yunt. Han går långt i sina anklagelser om svenska kopplingar till den kurdiska organisationen.

”PKK har kopplingar till vissa riksdagsledamöter. De arbetar mot Turkiet i riksdagen hela tiden. De pressar den svenska regeringen att inta en negativ inställning till Turkiet”, säger Emre Yunt.

På frågan vilka riksdagsledamöter han talar om säger ambassadören:

”Jag kan bara nämna Amineh Kakabaveh, eftersom hon hade ett avtal med det socialdemokratiska partiet för att stödja dem. ”

Kakabaveh valdes in i riksdagen som vänsterpartist men är sedan 2019 politisk vilde efter att ha lämnat partiet. I november lade hon sista rösten när riksdagen släppte fram Magdalena Andersson som statsminister. I överenskommelsen med S ingick ett löfte om ett fördjupat samarbete med det demokratiska unionspartiet PYD, det största politiska partiet bland syriska kurder.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin skrev i ett uttalande den 24 november:

”Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa statsaktörer som terrorister är oacceptabelt.”

YPG, som är en väpnad gren av PYD, gick i täten som västvärldens allierade i krigsinsatsen mot terrorrörelsen IS i Syrien.

Turkiet likställer YPG med PKK och Socialdemokraternas utspel har nu seglat upp sedan Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

”Det här borde ha blivit en skandal. Att ha en överenskommelse om att agera mot Turkiet och stödja terrororganisationerna från Sverige”, säger Hakki Emre Yunt.

Han kallar Amineh Kakabavehs samarbete med Socialdemokraterna för ”odemokratiskt” och framhåller att Kakabaveh har varit aktiv mot Turkiet i många år.

”Vi måste se åtgärder från den svenska regeringens sida i dessa frågor.”

Ankara har krävt att ett 30-tal personer, som Erdogan kallar för terrorister, utlämnas till Turkiet. Enligt ambassadören handlar det om anhängare till PKK och Gülenrörelsen.

Några av dem är svenska medborgare enligt ambassadören.

”De flesta av dem är inte det, de kanske har fått flyktingstatus, men jag är säker på att de inte är medborgare än.”

TT: Är Kakabaveh en av de som ni vill se utlämnade?
”Om det är möjligt, ja. Men jag vet inte, hon måste vara svensk medborgare? Det är svårt att utvisa sina egna medborgare. Men det är upp till den svenska regeringen.”

Till Ekot i Sveriges Radio säger ambassadören på fredagskvällen att Amineh Kakabaveh inte finns med på den specifika lista över dem som Ankara vill se utlämnade.

Hakki Emre Yunt anklagar även flera svenska riksdagsledamöter för att ha kopplingar till PKK, utan att nämna några namn. Han pekar brett:

”Till exempel agerade Vänsterpartiet som om de representerade PKK i riksdagen. Förra veckan sade de att Sverige inte borde ansöka på grund av Turkiet.”

Amineh Kakabaveh säger att hon först trodde att ambassadörens kommentarer var ett skämt.

”Men sedan tänkte jag: det är förväntat så klart, av en fascistisk, islamistisk regim som är så hatisk mot kurderna. Vi jagas överallt bara för att vi är kurder”, säger hon till TT.

Hakki Emre Yunts kommentar att han skulle vilja se henne utlämnad kallar hon för ”ett stort och fruktansvärt övertramp på svensk demokrati och svensk riksdag”.

”Jag tycker det vore bra om ambassadören skickades tillbaka. Sverige kan inte ha plats för sådana övertramp”, säger Kakabaveh, som är född i Iran och svensk medborgare.

Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet och i dag verksam vid bland annat det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, är förvånad över att ambassadören går så långt som att namnge en riksdagsledamot som han vill se utlämnad.

”Jag skulle tro att det här gör det ännu svårare att tänka sig att regeringen gör reträtt i några huvudfrågor. Det blir ganska omöjligt om en ambassadör ställer den här sortens tilläggskrav på plats. Då uppstår verkligen låsningar.”

Sahlin säger att uppmärksamheten kring konflikten inom Turkiet blivit större än han hade trott, och att trycket i turkiska medier kan göra att politikerna pressas att ta i ännu mer.

”Det är en liten olycksalig spiral i det här just nu. Då är det givetvis i svenskt intresse att det går att ha ett lugnt samtal.”

Lösningen framåt är ”kreativ diplomati”, tror han.

”Att man försöker skingra strålkastarljusen lite från Sverige och bredda diskussionen, och inleda än mer riktade samtal inom en gemensam Natoram. Det handlar om att rädda ansiktet på regimen i Turkiet, och det ligger i svenskt intresse att det sker, men inte till alltför stora bondeoffer för egen del. Men det är väldigt svårt nu att peka på några enkla, snabba lösningar.”


Sverige och Finland formellt inbjudna till Nato

Turkiet har lyft vetot och Natoländernas ledare välkomnar nu Sverige och Finland i försvarsalliansen.

Samtidigt kräver Turkiet att Sverige lämnar ut 33 personer.

”Vi har varit tydliga i diskussionerna om att i Sverige följer vi svensk och internationell rätt när det gäller utlämningsärenden”, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Övre raden från vänster: Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Finlands president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S). 
Nedre raden från vänster: Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu, Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).
Övre raden från vänster: Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Finlands president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S). Nedre raden från vänster: Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu, Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).Foto:Bernat Armangue
Sveriges statsminister Magdalena Andersson under Natos toppmöte i Madrid
Sveriges statsminister Magdalena Andersson under Natos toppmöte i MadridFoto:Henrik Montgomery/TT

Natoländernas ledare har nu officiellt bjudit in Sverige och Finland till försvarsalliansen.

En historisk dag för det svenska folket, säger Magdalena Andersson (S) när hon möter pressen vid Natomötet i Madrid.

”När vi blir medlem i Nato ökar säkerheten för Sverige och Sveriges befolkning men det kommer också öka säkerheten för alla medlemmar.”

Statsministern bedömer dock att det nu kan ta uppemot ett år innan Sverige blir medlemmar i Nato och att medlemsländer ”tävlar” om att vara först med att godkänna ansökan. 

Natotoppmötet inleddes på allvar på onsdagen när ledare för de 30 Natoländerna samlades i Madridmässan i utkanten av den spanska huvudstaden.

Det är dagen efter att Turkiet lyfte sitt veto mot att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen.

”På det här toppmötet kommer hela alliansen att välkomna Finlands och Sveriges historiska ansökningar och beslut att lämna neutraliteten”, sade USA:s president Joe Biden före inbjudan gjordes.

Han tillade att det kommer att göra hela Nato starkare. 

Även flera andra ledare har välkomnat Finland och Sverige in i Nato.

Litauens president Gitanas Nauséda konstaterar att de två nordiska länderna är nära vänner som man redan har nära samarbete med.

”Nu kommer vi att få en ännu bredare plattform att samarbeta utifrån”, säger han.

Nauséda tillägger att Natoledarna nästa år med stor sannolikhet kommer att hålla ett toppmöte i Litauen. Han räknar med att Finland och Sverige då är med som Natomedlemmar.

Mötets värd, den spanske premiärministern Pedro Sanchez beskriver i sin tur gårdagens besked som ”en viktig milstolpe”. 

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger att överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Turkiet, visar på Natos förmåga att stå samman som allierade.

”Vi kommer att visa att Natos dörr är fortsatt öppen genom att bjuda in Sverige och Finland att ansluta sig till alliansen”, säger Stoltenberg i sitt öppningstal.

Natoledarnas välkomnande av Finland och Sverige är ett politiskt besked, men det ska även tas ett formellt beslut om att bjuda in länderna till alliansen. Det väntas tas av Natoländernas ambassadörer i Bryssel på tisdag. Då skickas också ett tilläggsprotokoll till Natofördraget ut för ratificering av Natoländernas parlament.

Läs mer: Dokumentet som fick Turkiet att släppa vetot

I det protokollet står att Finland och Sverige är medlemmar i Nato.

När beslutet nu fattats får de två nordiska länderna status som inbjudna länder. Det innebär att Sverige och Finland får delta i alla Natomöten, dock utan rösträtt. Undantagen är möten som berör kärnvapen och som berör Sverige och Finland som medlemmar.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov säger att Ryssland är negativt inställt till planerna att utvidga Nato, som han säger är ”en destabiliserande faktor i internationell politik”.

Det kommer inte att bidra till ökad säkerhet för medlemsländerna eller påverka Rysslands förmåga att garantera sin säkerhet, säger han vidare enligt ryska nyhetsbyrån Interfax, utan befäster ”blockets aggressiva politik för att tygla Ryssland.” 

Efter att de två länderna fått status som inbjudna, kommer anslutningsförhandlingar att hållas. Det är i praktiken inga förhandlingar, utan snarare en genomgång av vad ett Natomedlemskap innebär.

Natos kollektiva försvar och säkerhetsgarantier kommer att omfatta de två nordiska länderna, så fort tilläggsprotokollet har ratificerats i alla Natoländerna och i kandidatländerna själva. När ratificeringsprocessen kan vara slutförd är oklart. Bedömningar har gjorts om att det kan ta allt från några månader upp till ett år.

Överenskommelsen som fick Turkiet att lyfta sitt veto innebär bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen. 

Enligt statsministern innehåller överenskommelsen med Turkiet tre olika delar. Dels handlar det om sånt som Sverige jobbar med sedan tidigare, att terroristlagstiftningen skärpts och kommer att skärpas. Det andra är saker som följer av att Sverige blir medlemmar.

”Till exempel är det naturligt att man kommer att se den svenska vapenexporten annorlunda”, säger hon.

En tredje del är att Sverige tillsammans med Finland kommer jobba nära för att bekämpa terrorism och specifikt PKK, säger Magdalena Andersson.

Utlämningar kan vara att vänta – i överenskommelsen står att Finland och Sverige ska behandla Turkiets begäran om utlämning av i Turkiet terrormisstänkta personer ”snabbt och grundligt”. Enbart de som är inblandade i terrorism behöver känna oro, understryker statsministern.

”Vi utlämnar aldrig svenska medborgare.”

Läs mer: Kakabaveh hotar väcka misstroende mot Linde 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?