1515

Ture Sventon är tillbaka

Ture Sventon och hans temlor är tillbaka i rutan med Robert Gustafsson i huvudrollen. 

”Det är inte någon lågprofilerad satsning med papier-maché utan det är ordentligt”, säger han om ”Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet”. 

Nu är det dags för familjeäventyret ”Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet” med Robert Gustafsson i rollen som Ture och Helena Bergström som Fröken Jansson.
Nu är det dags för familjeäventyret ”Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet” med Robert Gustafsson i rollen som Ture och Helena Bergström som Fröken Jansson.Foto:Jesper Frisk

Ture Sventon är privatdetektiven som älskar semlor. Han gjorde entré i Åke Holmbergs böcker som gavs ut mellan 1948 och 1973. Berättelserna har blivit både film och julkalender, den senare med Helge Skoog i rollen som Ture. 

Nu är det dags för familjeäventyret ”Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet” med Robert Gustafsson i rollen som Ture och Helena Bergström som Fröken Jansson. 

”Det är ett familjeäventyr, det är en blandning av allting. Det är roligt att vara med i något som är för hela familjen, där barnen och föräldrarna kan sitta och titta och kanske mormor och farmor och farfar. Det finns någonting för alla”, säger Helena Bergström. 

Robert Gustafsson instämmer och säger att serien bjuder på både barn- och vuxenhumor. 

”Barn vill leka på allvar som det heter och det här är en ordentlig satsning. Det doftar verkligen eld och bergrum. Det känns Indiana Jones, som ett riktigt äventyr. Det är inte någon lågprofilerad satsning med papier-maché utan det är ordentligt”, säger han. 

De tidigare versionerna innehåller flera stereotypa karaktärsporträtt, något Helena Bergström berättar att manusförfattarna tillika regissörerna Per Simonsson och Stefan Roos till denna version velat uppdatera. 

”Det fanns en vilja att ta in Ture Sventon som den klassiska historien men hetta till den till vår tid”, säger Helena Bergström. 

Hennes karaktär Fröken Jansson är i de tidigare versionerna sekreteraren som förser Ture med semlor och stickar grytlappar. 

”Jag tror att den som riktigt kommer få på käften av de som kan sin Ture Sventon är jag. Hon är inte som i böckerna eller de tidigare filmatiseringarna”, säger Helena Bergström vars karaktär dyker upp med full kraft först i fjärde avsnittet. 

Hon berättar att Fröken Jansson i denna version är en detektiv i sin egen kraft, med ett eget uppdrag. 

”Hon sitter inte och virkar grytlappar, kan jag säga. Och gör hon det är det av en anledning, inte bara för att inte bränna sig på grytorna. Jag tycker att det är viktigt för den framtida generationen att visa att kvinnorna har en egen kraft”, säger hon. 

Även karaktären Omar, spelad av Isa Aouifia, har till viss del skrivits om. 

”Omar är i de gamla historierna lite korkad, det är han inte här. Han är professor och en framstående vetenskapsman som Ture egentligen stjälper för att han värnar så mycket om sin gode vän och ska rädda honom ur knipor. Omar har en helt annan dignitet”, säger Robert Gustafsson. 

Att göra en klassiker för vår tid kan vara både befriande och ett stort ansvar. Robert Gustafsson och Helena Bergström är rörande överens om vikten att lägga historien åt sidan för att ge utrymme åt den egna tolkningen. 

”Jag tror att man måste vara lite respektlös inför det där, annars går det inte att ta sig an”, säger Helena Bergström.

Just karaktären Ture Sventon är enligt Robert Gustafsson svår att göra om hur mycket som helst. 

”Oavsett vem som gör det så blir han Ture dels med kostymen men också hans fyrkantighet. Han har någon typ av bokstavskombination, vilken det är ska jag låta vara osagt. Men han är ju väldigt självupptagen och inte så socialt kompetent egentligen utan väldigt upptagen av sin egen person och sin egen förträfflighet. Och han gillar att klä ut sig och förställa sig”, säger Robert Gustafsson. 

Både han och Helena Bergström vill gärna se berättelsen om Ture Sventon fortsätta. 

”Vi har två karaktärer här som är socialt obegåvade som ändå…”, börjar Robert Gustafsson men blir avbruten av Helena. 

”Som tycker om varandra men inte kan komma till skott!”, utbrister hon. 

Tidsperioden vilken serien utspelas är svår att sätta fingret på, men den är menad att utspelas i nutid. 

”Vi är all over the place”, säger Helena Bergström. 

”När vi har tillbakablick så är vi åttiotal och när jag är nutid är det någon slags efterkrigstid. Hon har ingen koll, min dam.”

Att få röra sig mellan olika tider och kläder och på så vis få spela en typ av rollspel har varit bland det roligaste enligt Helena Bergström. 

”Robert och jag har tidigare pratat om att göra något lite likt rollspel, så det lockade mig väldigt mycket att spela mot honom på det här viset. Jag måste säga att det är väldigt befriande, jag hoppas verkligen på en säsong till så att man får leka loss som sjutton i det där”, säger hon. 

Robert Gustafsson tycker att berättelsen blir mer fantasifull på så vis. 

”Det blir lite mer saga över det, jag tycker det blir roligare att titta på. Moderna kläder och moderna bilar, det är inte så jättespännande direkt”, säger han. 

Även för de riktigt trogna fansen av Ture Sventon, finns en fråga som hittills inte fått något svar. Vad är det för möjligen världsunikt talfel som gör att han kan uttala det första ”S” i sitt efternamn men inte det andra?

”Det finns massa teorier kring det där, det är ju någon slags mysterium. Vår förklaring är att när han blir pressad eller måste komma fram till någonting så används hjärnan väldigt mycket. Då får han blodsockerfall, börjar läspa och måste ta en temla för att återställa blodsockernivån och då funkar talet igen”, förklarar Robert Gustafsson. 

Hur många temlor åt ni under inspelningen?

”I mitt fall tror jag det var fem eller sex kartonger, över hundra stycken”, säger Robert Gustafsson. 

Helena Bergström åt bara en semla, och det var dessutom en låtsassemla. 

”Och jag är ju den som verkligen älskar semlor”, säger hon. 

 

 

 

 


Innehåll från MicrosoftAnnons

Developer Velocity: Så skapar bra programutveckling högre avkastning, större tillväxt och mer innovation

Framgångsrika företag erbjuder en bra arbetsmiljö för sina programutvecklare.

Det visar en uppmärksammad rapport från managementkonsultföretaget McKinsey & Company. Rapporten visar bland annat att företag med effektivitet i utvecklingen har 60 procent högre avkastning.

– Företag som investerar i utvecklare gör ett bättre resultat, säger Tibi Covaci, Azure Developer Audience Lead på Microsoft Sverige.

Teknik utgör grunden för många företag, oavsett vilken bransch de är verksamma i. Produkter och tjänster som de utvecklar och säljer har sin grund i den tekniska plattform som de är sprungna ur.

I rapporten ”Developer Velocity: How software excellence fuels business performance” från McKinsey & Company, slås fast att affärsvärdet, eller affärsprestandan hos ett företag har sin grund i mjukvaran. Den i sin tur når sin fulla potential när programutvecklare får arbeta i rätt miljö och under rätt förutsättningar.

McKinsey & Company har skapat vad de kallar Developer Velocity Index (DVI), som visar hur olika kritiska komponenter bidrar till Developer Velocity, eller på svenska Effektivitet i Utvecklingen.

Genom att djupstudera 440 företag och deras resultat över flera år har McKinsey & Company kunnat dra slutsatsen att organisationer med en så hög effektivitet i utvecklingen att de utgjorde den översta kvartilen av de studerade företagen, uppnådde fyra till fem gånger snabbare tillväxt av intäkter, 60 procent högre total avkastning till aktieägare och 20 procent högre rörelsemarginal än de som hamnade i den lägsta kvartilen. Dessutom presterade de 55 procent högre när det gäller innovation. 

Developer Velocity bygger på flera delar

För att uppnå effektivitet i utvecklingen spelar ett antal komponenter en avgörande roll. Dessa är utvecklarverktyg, funktioner för produkthantering, kultur och då särskilt trygghetskänsla och samarbete och avslutningsvis personalhantering och rekrytering. 

Särskilt rekrytering är en flaskhals.

– I dag är det brist på programutvecklare. Det betyder att man måste få mer gjort med de man har. Det är mycket av det som Developer Velocity handlar om, att ge dem rätt förutsättningar så att de kan prestera bättre, säger Tibi Covaci.

Enligt rapporten är utvecklarverktyg den främsta enskilda drivkraften för ett bra affärsresultat.

Organisationer med starka verktyg är 65 procent mer innovativa och deras utvecklares belåtenhet och kvarhållning är 47 procent högre, jämfört med företagen i den lägsta kvartilen.

Developer Velocity skiljer ut företagen

Magnus Juvas är VD på mjukvaruföretaget Solidify och har länge arbetat tillsammans med Tibi Covaci. För honom är Developer Velocity det som skiljer framgångsrika företag från de som presterar sämre.

– Det är här man nu ser att startfältet på den pågående digitaliseringsresan sprids ut. Vad som sker i olika organisationer skiljer sig åt otroligt mycket och vissa har redan halkat efter.  Ska man tillhöra täten måste man bättra sig, säger Magnus Juvas.

Klicka här för att läsa mer om Developer Velocity 

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?