”Ett långsamt uppvaknande från en mardröm.”
Med de orden beskriver Alasdair Ross på brittiska The Economist 2021. Anpassning till coronakrisen kommer att fortgå länge, och det kan dröja länge innan hela världen fått ett vaccin.
”För utvecklingsländer med mindre ekonomiska resurser så kan det handla om 2023, och för de allra fattigaste staterna talar vi rent av om 2024”, säger redaktören och analytikern på den prestigefulla brittiska tidskriften - som varje år samproducerar en konferens och ett framåtblickande magasin tillsammans med Di.

Att vaccineringar dröjer talar för att vi får dras med viruset länge, tillägger Carl Bildt:
”En pandemi som den här är inte över förrän den är över i hela världen”, säger den tidigare stats- och utrikesministern, som också påpekade att den ekonomiska världskartan var på väg att ritas om.
”Kinas relativa vikt i den globala ekonomin kommer att fortsätta öka väsentligt”, fortsätter Carl Bildt som även beskriver oroshärdar för den svenska ekonomin.
”Det är viktigt att vi kan ta oss ur alla arrangemang som inrättats under krisen”, säger han med hänvisning till ökad skuldsättning och penningpolitiska räddningsåtgärder.
Den oron delades av ekonominestorn Klas Eklund, som tror att Riksbankens alla stödköp kan lämna bestående men.
”Marknaden kan komma att fungera på ett sätt som vi inte riktigt förstår längre”, säger han och upprepar därmed en återkommande farhåga om att Riksbanken blåser upp bubblor.
Cecilia Skingsley, förste vice Riksbanksdirektör, påpekar att alternativet till centralbankens åtgärder hade varit värre, men säger sig samtidigt förstå invändningar om att krisen kan följas av ökade klyftor. Karin Tegmark Wisell som är avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, påpekade att klyftorna i Sverige inte bara är ekonomiska.
De syns även inom hälsostatistik och faktorer som trångboddhet och utbildningsnivå har haft stor påverkan för smittspridning under krisen.
”Det får konsekvenser, bland annat för den framtida förmågan att hantera en pandemi här i landet”, säger hon och efterlyser ett fortsatt förbättringsarbete i frågan.
Lena Hallin, som är chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST varnade för att utsattheten ökar i Sverige, bland annat genom digitala hot som riktas både mot näringsliv och mot försvar.
”Vi vet att kvalificerade och statligt subventionerade aktörer söker efter svagheter att exploatera”, säger hon.
Kinas stundande 100-årsfirande, Tysklands nästa ledare och USA under Joe Biden var andra ämnen som diskuterades under konferensen, liksom omställningen till en grönare och mer hållbar ekonomi.

Flera deltagare uttryckte tillförsikt inför 2021, bland annat med hänvisning till näringslivets växande intresse för hållbarhet.
”Det är viktigt att inte fasta i domedagsbilder, skam och uppgivenhet”, säger entreprenören och styrelseproffset Anna Ryott med tillägget att investeringar och innovation inom klimatomställning nu skapar både snabba och lönsamma resultat.
Läkaren och företagaren Mouna Esmaeilzadeh avslutade med att påpeka att utsikterna var goda för människan, som snart kommer att kunna leva till 150 års ålder.
”Vi har en extraordinär hjärna och vi har ju alltid lyckats lösa de utmaningar som vi ställs inför. Varför skulle det vara annorlunda nu?”